Kategoriarkiv: vatten

Vattenverket nomineras till kulturorganets stora Dumpris 2021

Vi lever i en upp-och-nedvänd värld. Det som förr var dåligt är bra i dag. Ett exempel är Mörbylånga kommuns nya dysfunktionella vattenverk. Enligt Barometern har eländet ”vunnit flera priser för en unik kombination att producera dricksvatten både från bräckt Östersjövatten och från renat processvatten från kycklingslakteriet” – och detta trots att det inte fungerar! I logikens namn lär det inte dröja länge förrän Mörbylånga kommun själv delar ut priser och diplom till dem som misslyckats med – exempelvis – vattenverket och den imploderade cykelleden Fyr till Grönhögen?

Det hjälpte inte att verket invigdes av en liten leende prinsessa med prins från Luxenburg, bevakade av devota gammelmedier utan stake. I två år har man byggt till skitsumman av 150 000 000 skattekronor. Men verket funkar inte – lyckligtvis!

Som minnesgoda läsare vet har kulturorganet varit motståndare till verket ända från början. Att förvandla processvatten från Guldfågeln till dricksvatten borde varna den som tänker. Vem som helst med erfarenhet av Murphys lag inser att hela klabbet är dömt att gå åt skogen. Mycket plötsligt kommer vi att bli dödssjuka då ett litet filter ånyo pajar, då nån liten ledning brister och kycklingblod och inälvsmask av misstag rinner in i nåt rör det inte ska rinna in i, något som i dessa pandemitider borde skrivas i eldskrift på alla politikers pannor.

Nu pyntar kommunen med ytterligare en halv miljon skattekronor till det ickefungerande verket för att vi äntligen ska kunna dricka porlande processvatten från Guldfågeln. Skål!

Våra övriga inlägg om det havererade – men många gånger prisbelönta! – vattenverket läser du här.

Sune Flisa, chefredaktör
som numera aldrig
dricker
kommunens kranvatten

Märkt , ,

Kulturorganets vattenkoll

Den här lilla bäcken i Skärlöv förekommer då och då på bloggen. Här stannar redaktionen ibland för att få en koll av vattenläget på Öland. Det ska påpekas att mätningen alltid är högst ovetenskaplig och extremt subjektiv.

Skrämmande läsning i coronatider

Avsomnade Östran skrev om planerna på att använda processvatten från Guldfågeln till dricksvatten för de stackars mörbylångaborna. Företaget Norconsult gjorde en utredning om vattenkvaliteterna från dels Guldfågeln, dels bräckt vatten från Kalmarsund som också är tänkt att användas. Vi läser del ur rapporten i Östran:

”I vattnet som går från Guldfågeln till industrireningsverket är den fekala påverkan på råvattnet mycket stor. Halten E-colibakterier ligger i medeltal på 2 500 bakterier per 100 milliliter. I vattnet finns också risk för campylobakter och salmonella. Vattnet från Kalmarsund har höga kloridhalter, och det kan även finnas virus eller parasiter i råvattnet.”

Mörbylångabor, res er och kräv kapning av rören mellan Guldfågeln och våra dricksvattenkranar!

Märkt , , , , ,

Polis nomineras till nobelpriset i fysik?

– Om isen inte håller för personer så är det nästintill osannolikt att isen håller för en bil.

Denna sensationella teori bjuds TT på av polisens presstalesman Per Bjurström efter att en bil i går gick genom isen i en småbåtshamn i Västerås.

Märkt , ,

Vatten och vattenbrist

Enorma vattenmängder rinner just nu från sydöstra Öland ut i havet genom grävda kanaler. Alla mänskliga ingrepp har likt myntet två sidor – minst.

Märkt , ,

Storbrobäcken fyllnar till…

Åt öster.
Åt väster.

Storbrobäcken i Skärlöv har under många år använts av kulturorganet för att få lite koll på vattenläget. En mycket ovetenskaplig metod ska erkännas. Men ett visst intryck ger nog kollen ändå? Allt kan inte vara vetenskapligt.

Märkt , ,

Vi närmar oss hamnen i Skärlöv…

Den stora bevattningsdammen i Skärlöv innehöll ganska lite vatten vid vårt besök 25 oktober. Du kan läsa mer om dammen och också se den från luften genom att klicka här. Längst uppe till vänster ser du bebyggelsen i Skörlövs hamn. Inom kort visar vi bilder därifrån. Det fina med den hamnen är – bland annat – att den bjuder besökaren på en ordentligt sittmöbel, ”alltså en förutsättning för fortsatt liv i glesbygd”, som Sune Flisa skriver i sitt kommande epos, kartboken ”Var så god och sitt – på Öland”.

Blötare

Nivån i bevattningsdammen i Albrunna stiger stadigt under hösten…
Senast vi kollade bassängen såg den ut så här, den 30 augusti.
Märkt , ,

paradoxer

Det har regnat en del på sistone. Ändå sjunker vattennivåerna i exempelvis sjön på golfbanan i Grönhögen och i bevattningsdammen i Albrunna.

I ”Golfsjön” har vattennivån sjunkit med flera decimeter på kort tid.
Bevattningsdammen i Albrunna har blivit två.

Snart tom

bevattningsdammen_Albrunna_lågvattennivåDen kanske lägsta vattennivå jag någonsin har sett i dammen i Albrunna.

bevattningsdammen_AlbrunnaNivån för fyra dagar sedan, den 12 augusti.


Märkt ,

utan fauna

Gräsgårdsdamm_4

Bevattningsdammar kan vara svåra att upptäcka till fots. De har ofta en låg profil. Från cykel ser man dem lättare. Denna ligger nåt hundratal meter från vägen på vänster sida ned mot Kvinsgröta, väster om Gräsgårds kyrka.

Gräsgårdsdamm_2Det botaniska livet är ganska rikt i dammens klara vatten. Men var är alla djur? Jag såg inte en enda insekt. Som sjuårig akvarist minns jag att jag fångade ”miljoner” småkryp till mina Pterophyllum eimekei och Mollienesia sphenops med bara några få svep med håven i liknande vatten.

Gräsgårdsdamm_1Som synes är vattennivån låg. Det är hett; jordarna är ökentorra. I bakgrunden ser vi Gräsgårds kyrka.


 

Märkt , , ,

torrt

kritterI dag är det svårt att hitta ett grönt strå på sydöländska betesmarker.

bevattningsdammen_AlbrunnaVattennivåerna sjunker. Här bevattningsdammen i Albrunna.


Märkt ,

frälsarkrans på åker?

får

Från cykelleden mellan Gammalsby och Solberga såg jag häromdagen en frälsarkrans på en stolpe långt ute på fälten åt väster. Frälsarkrans på åker?

Jag blev naturligtvis nyfiken, styrde in på en grusväg och fann en mindre sjö, eller större bevattningsdamm. Här var mäktigt tyst. Här fanns bara jag och några lösgående får. Här var Öland som bäst mitt i turistinvasionen. Men dammen innehöll just nu för lite vatten för en simtur. Man kan inte få allt.

bevattningsdammPå Eniros karta är dammen bara 30 meter i diameter. Det stämmer inte alls. Troligen har dammen förstorats sedan flygfotot – underlaget till kartan – togs. Nu uppskattar jag diametern till knappt 100 meter.

bevattningsdamm_SolbergaByn i fjärran heter Solberga. Den ligger på båda sidor av vägen mellan Södra Möckleby och Torngård. Frälsarkransen syns inte på denna bild. Den hänger på en stolpe bakom det vita elskåpet till denna pump.


Märkt , , ,

Nivån sjunker

bevattningsdamm_Albrunna_1Nivån i bevattningsdammen i Albrunna sjunker stadigt. Senast jag plåtade dammen syntes inte stenröset i mitten.


Märkt ,

Vatten! Vatten! Vatten! Vatten! Vatten! Vatten! Vatten!

bevattning-av-träd_AlbrunnaDet är snustorrt i backen. Och allt levande måste ha vatten. Nu vattnas till och med de nyplanterade träden mellan de döda almarna i allén mellan Albrunna och Södra Möckleby. Vem som än gör det – så bra!


 

Vattenläget 30 maj 2020

StorbrobäckenMotHavet30maj_2020 Kulturorganet kollar nederbördsläget – som alltid i Storbrobäcken i Skärlöv. inte en droppe rinner här ut mot havet…

Storbrobäcken30maj_2020Några droppar vådis kan dock skönjas där gräset växer ut där strömfåran brukar porla i blötare väder. I bakgrunden väg 925.


Märkt , ,

Hur snabbt växer sjön i stenbrottet?

Då och då kommer kulturorganet att mäta vattennivån i det gamla stenbrottet i Degerhamn.

Från samma ställe kommer vi att ta en bild av samma stenparti ute i vattnet. Vi gör det med samma kamera, samma objektiv, samma exponeringsinställningar, 1/400 sekund och bländare 11 på ett Canon 85/1.8-objektiv. Vi korrigerar till rätt exponeringsvärde med ISO-inställningen.

På stenpartiet nedan bör man få en rätt bra uppfattning av hur snabbt och hur mycket nivån förändras, uppåt eller nedåt.

vattennivåmätning_stenbrottet_09Mätobjektet. Detaljerna vid pilarna bör bli intressanta den första tiden. Växer de eller minskar de? Kliver de upp ur det våta elementet eller drunknar de?

mätningssställetMätplatsen. Mätobjektet syns ute i vattnet långt till höger i bild.


Märkt , ,

Stenbrott blir sjö

Om femton till tjugo år har gropen blivit en sjö! Sedan Cementa slutat pumpa bort vatten från det cirka 60 hektar stora kalkstensbrottet i Degerhamn stiger vattennivån långsamt. Mycket långsamt…

Kulturorganets hydrologireporter kvitterade ut tjänstecykeln och trampade runt hela plaskdammen…


 

Märkt , , , ,

sandlådan blir innanhav

Cementas_stenbrott_23

I Cementas kalkbrott i Degerhamn har man nu skrapat bort flera hundra meter av den asfalterade väg som kulturorganet tidigare kitecyklat på. Se filmen här. Tanken är uppenbarligen att försvåra cykling mot de snabbt stigande vattenmassorna.

– Men ingenting stoppar kulturorganet, inte ens risken för att drunkna i det livsfarligt stigande innanhavet! säger chefredaktör Sune Flisa och fortsätter:

– I vår självutplånande kamp för mänsklighetens bästa har vi banat oss väg genom Amazonas djungler, släpat oss över stäpperna i Kirgisien, simmat över ett stormigt Atlanten, vindsurfat över ett kav lugnt Kalmarsund och kämpat oss upp på svindlande toppar som Höghäll och K2. Till vilka förluster som helst stretar vi oss fram till vattenbrynet i Cementas gamla sandlåda för att visa våra läsare hur vattennivån stiger som en Atlasraket mot skyn. Det går snabbt nu. Om bara 17 år kan vi åka vattenskidor här, fiska, dyka, paddla, ro, simma, strandflirta och vindsurfa. Allt medan Degerhamns Dalhalla symfoniorkester spelar Pjotr Tjajkovskijs Svansjön, dirigerad av framgångsberusat kommunalråd.

– Till dess skildrar vi då och då vattennivåns dramatiska höjning, om inte timme för timme så åtminstone månad för månad. Ett första spektakulärt reportage kan du läsa inom bara några dagar…


 

Märkt , ,

bara vanligt vatten

vattensystemet_Södra-bruket_05Vad döljer sig bakom detta svarta hål? Och var 17 är vi nånstans?

vattensystemet_Södra-bruket_02Jo, vi är vid Södra bruket i Degerhamn. Och här vandrar vi omkring utan att se nåt speciellt…

vattensystemet_Södra-bruket_04Njae, nåt speciellt är det kanske trots allt… Där är det där mörka hålet igen… Ser du de stora stenplattorna som vi går på? Under dem finns kanalen. Vilken kanal? Jo, den kanal som börjar uppe på alvaret mer än en kilometer härifrån och som fortfarande leder kristallklart vatten ned till Södra bruket. Denna kanal försåg de boende vid bruket med vatten i forna tider.

alvaret-ovan-fältenHär ser vi de första hundra meterna av kanalen uppe vid platån med alvaret. Som du ser är kanalen stensatt.

startenHär tittar vi åt andra hållet, alltså ned mot Alunvallen i Degerhamn. Kanalen till vänster i bild försvinner här ned i underjorden för att komma i dagen igen flera hundra meter längre ned mot väg 136.

vattensystemet_Södra-bruket_10I dag används inte vattnet längre vid Södra bruket. Det går rakt ut i Kalmarsund och kommer kanske att göra så i tusen och åter tusen år… Vill du läsa mer om denna sällsamma konstruktion kan du klicka här.


Märkt ,

kåseri: fisksmet

Öland februari 2020. Jag cyklade ned till fyren. Hon hade just lagt sig, Ciara. Sen kom Glenn. Nu blåste han bara 14 meter per sekund. Men det var kallt och fuktigt i draget från Östersjön. Jag var hungrig men krogen var stängd. Det skulle inte bli nån stekt strömming med potatismos och lingon denna dag. Det var länge sen nu.

Jag stötte ihop med Birger. Jag visste inte vad han hette till en början, men ni vet hur det är. Man börjar prata med nån och småningom får man reda på vem man pratar med. Ritualen följer ett känt mönster.
– Blåsigt i dag!
– Ja, jäklar. Man får hålla i hatten.
Efter tio tjugo såna jag-menar-ingenting-meningar kan det dock blixtra till. Det gjorde det nu:
– Vet du om att man rovfiskar där ute? sa Birger och pekade ut mot havet.
– Förlåt, sa jag.
– Jo, vet du om att mitt för våra ögon pågår ett utstuderat rovfiske?
– Nej, det känner jag inte till… Hur vet du det?
– Jag är fiskare, sa han kort. Fiskare utan fisk. Fiskare utan vatten. Fiskare med båt men utan tillstånd att fiska. Men dom där ute får rovfiska.

Jag förstod inte mycket. Vi stod tysta en stund och stirrade ut mot horisonten långt där borta.
Birger tog upp sin smartphone.
– Här ser du. Dom där tre båtarna rovfiskar, sa han och pekade på några små gröna fartyg på displayen.
– Vad menar du med rovfiske? frågade jag.
– Dom trålar upp allt dom får. Sen går dom till Danmark där hela klabbet mals ner till en smet. Den säljs sen som foder till laxodlingar i Norge – som förpestar havet.
– Tar dom upp mycket? frågade jag.

Birger stod tyst en stund.
– Det handlar om enorma mängder. Och som sagt, man tar upp allt man får i trålen. Och mal det!

Vi skiljdes. Jag cyklade hem medan tankarna malde som fiskkvarnar. ”Man tar upp allt man får i trålen. Och mal det!”

Hemma kollade jag Havs och Vattenmyndighetens statistik: De tre senaste veckorna trålades 2 911 ton skarpsill i vårt fiskeområde. Jag hittar ingen statistik benämnd ”rovfiske”.

Jag ringer myndigheten. Kille där säger att sillen är svårsåld och att han är mot detta rovfiske. Man kan alltså befara att i stort sett alla dessa 2 911 ton mals ned till fisksmet i Danmark – för export till Norge.

Nästan tusen ton fisk mals varje vecka ned till en smet. Tusen ton! En miljon kilo mald fisk till odlad lax i Norge – som smakar fan och förpestar havet.

Det kändes bra att krogen var stängd. Min längtan efter strömming gick snabbt över.


 

Märkt , , , ,

brusa högre lilla å

Februari har varit blöt på södra Öland. Nu porlar det muntert i exempelvis Storbrobäcken i Skärlöv.

Se och lyssna. Och  njut.


 

Märkt , , ,

så mycket vatten

tsunamilandskapFlygfoto av översvämmat landskap i Amazonas? Den brusande Ångermanälven fångad från drönare? Nej, Storbrobäcken i Skärlöv. Vid de senaste besöken har den varit torr som fnöske. Nu porlar den. Nu forsar den!


 

Märkt , ,

bra eller dåligt? Sannolikt båda delarna

fyrvägskorsningHär leds vattnet bort från Öland. Det kommer från tre håll och går mot havet i det nedre vänstra hörnet. Vi står vid en liten bro över cykelleden mellan Kärra och Eketorp. Snart kommer inlägg om den snutten…


Märkt ,

blöta betesmarker

Det är blött i markerna på södra Öland. Nedan ser du översvämmade beteshagar i Näsby, Ölands sydligaste radby. En tunn is täcker delar av vattnen/hagarna.

beteshagar_Näsby_1

beteshagar_Näsby_2

beteshagar_Näsby_3


 

Märkt