Kategoriarkiv: vatten

vattenläget

Det skvätter lite då och då men alvarsamt2:s ”regnmätare” Storbrobäcken i Skärlöv uppvisade i går inga större mängder forsande vatten.

 

 


 

Annonser
Taggad ,

”i det närmaste botta”

Saker och ting bara försvinner… I fredags var exempelvis alla snurror i vindkraftsparken Utgrunden… i det närmaste botta.

Även vattnet i bäcken från Alkälla i Albrunna var… i det närmaste botta…

 

 


 

Taggad ,

utgrunden suddas ut…

Snurra för snurra plockas ned av riggen Wind Pioneer. Enligt Östra Småland görs jobbet av det danska företaget Ziton. Alla sju verk ska bort och sedan tar ett annat företag upp 11 kilometer elkablar ur Kalmarsund. På riggen jobbar 25 personer. 

3 augusti är bara tre av snurrorna kvar. Rivningen väntas bli klar i början av september. Allt har ett slut.

 

 


 

Taggad , ,

torrsim för överhettade

När hettan blir alltför tuff torrsimmar jag då och då i den här bilden. Det hjälper en stund, men jag är övertygad om att denna min bluff snart kommer att avslöjas och att simturen därefter blir verkningslös…

Platsen är piren i Seby läge på Sydölands östra sida. Här möts man av morgonsol över havshorisonten. Under sen eftermiddag har man solen i ryggen – om man tittar ut över havet – vilket kan passa bra vid värmebölja…

 

 


 

Taggad ,

alla blir vi slöa i hettan

De här två fiskarna verkade helt lamslagna av hettan. Jag studerade dem en kvart och under den tiden rörde de knappt en fena. Uppskattningsvis väger varje firre runt två kilo, men jag vågar inte tro något om art. Plats: sjön vid golfbanan i Grönhögen.

 

 


 

Taggad

Öland dräneras

Foto 4 april i år. Vattnet rinner på sina ställen över bräddarna på kanalen vid Solberga. Det porlar och brusar.

Foto 1 augusti i år av samma motiv som ovan. Ett normalår borde det åtminstone finnas något så när med vatten här och nu.

Sådana här sprickbottnar brukar man mest se i reportage från torkans Afrika. De kommer sannolikt att successivt bli vanligare på Öland.

 

 


 

Taggad

olagligt – men visionärt

Titta på sjön upptill! Den är olaglig. Men den är likväl ett stycke modern Ölandshistoria. Den är resultatet av att en människa tänkt till – för att lösa ett problem. Utan tillräckligt med vatten dör vi. Så enkelt är det. Klimatförändringarna slår hit och dit. Vissa områden i världen kommer att dränkas i regn, andra kommer att långsamt förtvina och vissna för att till slut gå under. Ingen vet vilken kategori Öland kommer att tillhöra. Ingen vet i stort sett någonting på detaljnivå. Men i det stora hela är forskarvärlden enig om att vi går mot dramatiska klimatförändringar

Sjön är grävd och uppdämd – utan tillstånd, utan ifyllda blanketter skickade till Länsstyrelse och Miljödomstol. Den är grävd mer eller mindre i smyg. Den är grävd och dämd av ett gäng karlar från trakterna av Kvinsgröta. Den är grävd och uppdämd utan andra än de inblandades vetskap. Den är grävd och uppdämd 1970. Eller var det 1980? Men ingen uppskattade vad gänget gjorde. Man fick ta emot mycket spott och spe. Hjärnan bakom dämmet ställdes inför skranket och bötfälldes. Eller är det bara en sägen?

En av de skyldiga har här återvänt till brottsplatsen. Det är första gången på nästan tre decennier han ser resultatet av det de gjorde för så länge sen att hela historien har fallit i glömska. Tyvärr. Ty det är nu vi kommer att behöva tänka om. Det är nu vi måste tänka nytt…

Läs reportaget om det fantastiska gänget som inte bara snackade. Klicka här.

 

 


 

Taggad , ,

nya vattenverket

Törs vi i dessa tider av hysterisk torka visa några bilder från det nya vattenverket i Södra Möckleby? Verket börjar se färdigt ut och häromveckan var det fritt fram att gå in på området, vilket kulturorganet givetvis gjorde.

Eftersom vi inte vet ett dyft och hur ett vattenverk fungerar visar vi bilderna utan bildtexter.

 

 


 

Taggad

lövkrattning i juli

Stora delar av Öland framträder i dag i grått, smutsgrått, giftgrönt med dragning åt blekgult. Träden kastar sina blad när torkan blir extrem.

På sina ställen ligger drivor av löv sedan veckor tillbaka. Trots det kan träden överleva. Jag har hört att det ofta krävs flera torra år i rad för att träd ska dö.

Vad jag förstår får de träd som redan klätt av sig en jobbig vinter med mindre lager av näring och energi.

 

 


 

Taggad , ,

de modiga angivarna

Jag fick ett mejl från min hyresvärd. Det började:

”Hej! Någon har sett att ni vattnar gräsmatta med vattenspridare.”

Denne/denna ”någon” är alltså en av de många modiga anonyma som överallt sticker upp sina självgoda trynen. I just detta fall har denne någon ”till råga på eländet” helt rätt. Jag (inte vi) vattnade med vattenspridare fram till bevattningsförbudet. Sen dess ligger spridaren i källaren. Jag har till och med bloggat om bevattningsförbudet – och om tillåtna och otillåtna spridare.

Detta är bara ett litet skitexempel i vår pyttelilla svenska ankdamm, men min tanke går osökt till alla de diktaturer där angiveri är motorn i terrorn mot det egna folket. Där resulterar inte en angivelse i ett mejl utan oftare i ett nackskott eller ett ”försvinnande”. I gamla Östtyskland angav grannar varandra, mödrar sina barn, barn sina föräldrar, makar varandra.

Jag har länge tyckt att insändar- och debattsidor ska bojkotta anonyma inlägg. Är man inte karl för sin hatt ska man knipa käft. Och bostadsbolag ska inte okritiskt mejla sina hyresgäster utan att kolla det faktiska innehållet i vad ”någon har sett” – eller inte ens fattat.

Kommunens text om bevattningsförbudet 5 juli 2018.

Taggad , ,

alvkälla

Utloppet av Alvkälla i Kalmarsund ger ett frodigt intryck.

Men flödet i bäcken från källan är minimalt, runt en halvliter per sekund.

 

 


 

Taggad ,

översvämning och torka

Vi får räkna med större vädervariationer i framtiden. De prognoser som gjorts för framtida väder tycks hittills stämma ganska bra. Det blir torrare och varmare vissa tider, regnigare andra. Och somliga delar av världen råkar riktigt illa ut. Några kommer till och med att försvinna i havens djup…

Läs här om när Öland dränktes i vatten. Det är nästan svårt att tro. Ytterligheterna är slående.

Parkeringen vid Seby läge 4 april i år.

Samma parkering 16 juli i år.

Den färist som gräs växer upp ur i dag låg 4 april flera decimeter under vatten.

 

 

 


 

Taggad , , ,

hur klara framtida torka?

Foto från luften i maj 2016. Dammen innehöll då 45 000 kubikmeter vatten.

Klimatet förändras. Vi får framöver räkna med ett lynnigare väder med stora variationer i nederbörd. Stora bördiga delar i världen har ödelagts av mångårig torka. Andra dränks i skyfall.

Naturligtvis påverkas även Öland. Vi får ytterligare en vecka med supervärme utan nederbörd, enligt meteorologerna. Denna sommar har gräset för länge sedan slutat växa. Det blir kanske inget mer hö, ingen ny ensilageskörd. Några bönder har börjat slå spannmål till korna. Det är kris. Mörbylånga kommun erbjuder sina få hektar till nödställda bönder. Många lantbrukare kommer att tvingas slakta om torkan håller i sig. Fodret räcker inte. Det som eventuellt finns är dyrt och måste troligen importeras. Det lär finnas hö i Baltikum och Danmark men det kan innehålla svinpest och oönskat ogräs. Dessutom kostar frakten skjortan. Måste Ölands lantbrukare tänka om inför framtiden? Vad händer om det blir lika torrt nästa sommar?

En lösning kan kanske vara att göra som bröderna Christer och Mattias Wahlström i Skärlöv: Att bygga en bevattningsdamm!

Trots den extrema torkan finns fortfarande vatten i den stora dammen. Men så rymmer den också sina modiga 125 000 kubikmeter, alltså 125 miljoner liter vatten.

Vattnet sugs upp från det dike som för bort regnvattnet från väg 136 mot havet. Men den samlar naturligtvis också regnvatten.

Dammens mått är imponerande: 250 x 350 meter! Vallarna är 30 meter breda i botten, 5 på toppen.

De två ”pinnarna” är nivåmätare. Vattnet från dammen går ut i nedgrävda ledningar till 115 hektar åker.

Den nyanlagda dammen såg onekligen lite ful ut med sina gråa steniga sidor. Men i dag är vallarna bevuxna och inte mår Plattöland illa av lite konstgjorda nivåskillnader!?

 

 


 

Taggad ,

hamnen i Skärlöv

Hamnen i Skärlöv fotograferad från den stora bevattningsdammen med ett kort tele.

Del av båthamnen. Bebyggelsen här nere på östra sidan är charmigt enkel.

 

 


 

Taggad

fyra bokstäver: ”Föll förr från skyn”?

10:32 i dag skrek min fru något som förändrade min syn på hela världen, universum, Öland, Gotland, pizzor, politiken och fotbolls-VM: – Det regnar!

Jag rusade ut. Jo, det regnade. För dig som inte vet vad regn är ska jag berätta: Regn är vattendroppar som faller från molnen!

När jag skriver detta vet jag inte om jag gör det i en dröm – eller i verkligheten.

Hur som helst: 10:36 upphörde regnet.

 

 


 

Taggad , ,

vattentröst

Kulturorganets utsände på vattenspaning på bro över Åbybäcken.

Finns det nåt vatten kvar på Öland, eller har solen för länge sedan förångat det och dunstat ut ångan i rymden? Jo då, det finns faktiskt fortfarande lite vådis kvar på ön. Det visar kulturorganets vattenspaning. Men det handlar om ytterst små mängder.

När detta skrivs 9 juli spår SMHI 36 millimeters nederbörd under kommande torsdag, fredag. Men så har prognoserna sett ut under långa tider: Sannolika regn har hux flux ”försvunnit” och ersatts av en stor gul sol.

Nedan presenterar vi lite H2O-tröst för ökenrävar, uttorkade och törstiga. Vi visar också några konsekvenser av vattenbristen.

I Möckelmossen finns fortfarande vatten, men inte mycket.

Vattentillgången i Triberga mosse ser bra ut.

Pumpen vid Skärlövs hamn ger fint vatten efter bara några pumptag. Hur mycket vådis som finns där nere under brunnslocket vet vi dock inte.

I en kanal i Segerstadstrakten finns gröna växter i botten. Det finns alltså vatten – eller åtminstone fukt – i kanalbotten. Växtligheten blir brunare ju högre upp från botten den står. Troligen är kanalen helt torr inom några veckor om torkan består.

Det är i kanaler som dessa som det fortfarande finns ”åtminstone fuktighet” kvar i botten. På flygfotot ser vi ned mot fyren i Segerstad. En sommar som denna är det nog många som önskar att kanalerna som för vatten ut i havet aldrig grävdes. Observera att detta foto är taget under vintern för flera år sedan.

Bevattningsdammen i Skärlöv har en bottensats vådis kvar. Troligtvis har man använt stora delar av förrådet, eftersom säden väster om dammen ser grön och fin ut. Se fotot nedan.

Denna säd bredvid dammen är sannolikt bevattnad. Den grönskar medan obevattnade fält har mognat alldeles för tidigt och blivit ”skördegula” redan i juni.

Ett annat sädesfält, alldeles gulvitt på grund av torkan. Det är alltså moget, men troligen innehåller axen förkrympta sädeskorn.

Från bron över Åbybäcken såg vi något blått i botten… Jo då, det var vatten! Inte mycket, men vatten. Och växtligheten längs bäcken är underbart grön, fräsch, frisk. Ett normalår skulle denna frodighet synas överallt.

En redan i slutet av juni helt gul björk. Vi utgick från att större träd med sina större rotsystem har lättare att överleva torka, men nu tvivlar vi. Vi har sett ungefär lika många vissnande träd av alla storlekar.

Den här lilla björken är ännu inte helt  gul. Den bör kunna klara sig bra – om regn kommer ”snart”. Den stora frågan är vad ”snart” kan innebära.

 

 


 

 

Taggad , , ,

torkan…

Björk på Öland 6 juli. 

 

 


 

Taggad

bevattningsförbud

I går kom det, föga överraskande: Bevattningsförbudet inom Mörbylånga kommun.

Observera att det inte är förbjudet att vattna med den effektiva vattenspridaren ”Sune Flisa”.

 

 


 

Taggad ,

kulturorganet vattenspanar

Det är så torrt att gräset knastrar, strupen rosslar och träden dör. Men hav tröst. Kulturorganet har varit ute på vattenspaning och faktiskt gjort ett och annat flytande fynd. Vi återkommer sålunda i ämnet…

Det krävdes bara fem sex pumptag innan det sprutade en jämn stråle glasklart vatten ur denna vackra pump av äldre modell. I kommande inlägg avslöjar vi var den är placerad.

 

 


 

Taggad , , , ,

damm för stillhet

Ibland kan det vara skönt att bara se. I Långaström en mil sydsydost Nybro väster om Kalmar är det stilla och tyst – så när som på forsens brus. Där är det som upplagt för att bara se. Inte skriva något, inte tycka något. Bara se – och kanske fotografera.

 

 


 

Taggad , ,

små grodorna, små grodorna är lustiga att se – i Möckelmossen

I den långvariga och allvarliga torkan är det märkligt att det fortfarande finns vatten i Sydölands grunda mossar. Men det gör det. Möckelmossen är ett exempel. Och trots att vattendjupet bara är några decimeter såg vi både fisk och vatteninsekter.

Ännu märkligare var att det vimlade av små grodor – men långt från vattnet. På vissa ställen räknade vi till fyra grodor per kvadratmeter. Finns de lika rikligt över mossens hela betesområden torde de vara många hundra tusen, vilket är glädjande. Det är ytterst sällan vi ser grodor i dag på Öland.

Kalkflaken runt mossen är så vita att de är svåra att få teckning i när man fotograferar. Ett tips är att underexponera runt ett halvt bländarsteg.

Det är en märklig mosse vi skådar ut över. Här finns vissa djur som bara finns här vid mossen och på några andra ställen på Ölands alvar. Ett exempel är alvarstyltflugan som du kan läsa om i nästa bildtext. En annan är hästskoräkan, ett uråldrigt kräftdjur, upp till 8 centimeter lång. Enligt en informationsskylt lever den i fiskfria vatten som torkar ut under sommaren. Vi såg fisk och mossen har inte torkat ut – men hästskoräkan har kanske gjort ett undantag här i Möckelmossen.

En ”insekternas Jan Långben” är Alvarstyltflugan. Sommartid styltar den omkring över kalkhällarna här och jagar favoritfödan kvalster.

Trots googling och jämförelser kan vi inte se vilket slags groda vi stötte samman med. Vet du? Vi tycker ingen av arterna här ser ut som ”vår”. Grodan är bara två centimeter lång och alla de många tiotals vi såg var lika små. 

Det faller ett mjukt vackert ljus över mossen med det friskt gröna ”stäppgräset” i kontrast till den vita kalken. Hur ”det gröna” kan växa är en gåta. ”Jordlagret” är så tunt att det inte ens går att mäta.

Stående vid stranden ser man botten ungefär 20 meter ut. Sedan tar reflexerna över. Så långt man ser är vattendjupet bara ”några få decimeter”.

Det märkliga med dessa små charmtroll var att vi stötte på dem långt från vattnet, minst 50 meter från stranden. På stranden eller i vattnet såg vi inga. Min lilla erfarenhet av grodor säger att de behöver fukt och vatten, men den här lilla krabaten satt i ökentorka mitt i solskenet där det säkert var 40-50 grader varmt.

En vattenspegel!

På avstånd ser de ut som kalkstensflak. Men i teleläget på min Fuji X30 såg jag att det var bubblande, vita blommor som ligger i stora drivor utmed vissa av mossens stränder. Du som vet vad de heter får gärna kommentera.

 

 


 

Taggad , , , ,

det ljuvliga betet

När kreaturshållande bönder planerar nödslakt då beten och vallar har stannat i tillväxt på grund av den extrema torkan finns grönskande frodiga undantag som får det att vattnas i munnen på hungriga kvigor, kor, tjurar och kalvar. Vatten är en absolut förutsättning för allt liv.

Dessa lyckligt lottade kritter huserar på en frodig ö i Triberga mosse. Hur den ser ut på vintern kan du se här. Bakom mossen ligger Triberga borg. Men den är så låg att den bara kan anas på denna bild. Vill du se den ordentligt kan du klicka här. Då får du även se detta landskap från luften.

 

 


 

Taggad , ,

vattenbete

Gräset sinar, vattnet sinar. Men Östersjön är fortfarande blöt – åtminstone i Gräsgård.

 

 


 

botta!

Flygbild från 2017. ”Gäddsjön” i Parboäng till vänster, Östersjön till höger. Bakom gäddsjön ser vi Karl X Gustavs mur och längst uppe till höger skymtar fyren Långe Jan som en liten ”nubb” vid horisonten.

Det har handlat mycket om torka och bevattning på kulturorganet den senaste tiden. Och det finns anledning att fokusera ännu mer på frånvaron av det blöta elementet. Många talar redan om att vi går mot en skördekatastrof…

Vi for till den reglerade ”gäddsjön” i Parboäng för att kolla läget. Synen som mötte oss var tankeväckande. Sjön var borta!

Redan 4 juni var det mycket lite vatten i ”sjön”.

I dag 27 juni finns inte en droppe kvar. På sjöbotten betar nu kritter. Hur mycket som torkan eller”avsiktlig tömning” är orsaken till sjöns försvinnande låter vi vara osagt.

Det frodiga gräset är det enda som minner om att det för inte så länge sedan låg en sjö här…

Som jämförelse med vattenläget i år visar vi denna bild från 21 maj 2016.

 

 


 

Taggad , , , ,

välj rätt vattenspridare för trädgården

När torkan nu fortsätter och blir än mer extrem heter räddningen bevattning. Men du måste välja rätt bevattningsmaskin för din trädgård. Alvarsamt2 hjälper dig att få ut max antal liter vådis per satsad krona. Vårt test avslöjar stora brister på de dyra maskinerna och löjligt små effekter för de billiga modellerna. Testvinnaren blev en stor överraskning – en manuell konstruktion med många år på nacken – som dessutom kan sjunga!

Maskinen ”Pelle Blå”. Tillverkad av aluminium, stål, plast, gummi. Krånglig dator, kräver mycket smörjning. Modellen är dyr och tung. Pelle Blå är ingenting för balkonglådan, utan passar bäst för trädgårdar över 10 hektar. Kräver traktor. Finns i flera olika storlekar och kostar 10 000 till 50 000 kronor och sprider lika många liter vatten per timme. Stor avdunstning på grund av dimspridning i ramp genom dysor. ”Pelle Blå” är som sagt stor och klumpig och kan inte förvaras på balkong eller i källarutrymme. Den kan inte heller – som de två nedanstående modellerna – stoppas i innerfickan eller packas ned i portfölj eller ICA-kasse.

Johanna Gul” är helt gjord av plast. Billig men med liten volymspridningseffekt. Pris runt 50 kronor. Kräver slang och kran. Sprider mellan 200 och 400 liter vatten i timmen. Ljudet är väsande och vattenavdunstningen omfattande. Kan bara rekommenderas till mycket små kryddträdgårdar/trädgårdar eller balkonglådor modell större. Till lägre tryck kan ”Johanna Gul” även användas som groggblandare.

Modell ”Sixten Blå”. Lika liten och billig som ovanstående. Material: Plast och aluminium. Kan sprida långt i förhållande till storleken men med mycket liten volymspridningseffekt, runt 300 till 500 liter i timmen. Låter mycket och hakar ofta upp sig, kräver därför tillsyn. Konstruktionen är så pass avancerad att modellen kräver civilingenjörsutbildning, alternativt trädgårdsmästarexamen på mekaniska linjen vid Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna. Modellen kräver dessutom slang och kran. Endast för den lilla trädgården.

Modellnamn: ”Sune Flisa”. Testets överlägsna vinnare! Maskinen sprider 1 200 liter per timme i kraftiga strålar med 60 centimeters mellanrum, därför så gott som ingen avdunstning alls. Kräver bara en fylld vattentunna för snabb vattenpåfyllning – och en kopp kaffe var tredje timme för själva motorn. Allt är manuellt, ingen krånglande IT, hydraulik eller el. Modellen går inte att köpa, den hyrs till priset av 195 kronor i timmen. Modell Sune Flisa är den enda spridarmodell i världen som är tillåten att använda även under bevattningsförbud! Maskinen kan köras helt tyst, ”nynnande” eller sjungande i valfri repertoar. Alvarsamt2:s vattenspridarjury är minst sagt imponerad av modellens alla unika egenskaper: ”Trots en gammal konstruktion ger den ett outslitligt intryck”, skriver juryn i sitt slutbetänkande.

 

 


 

Taggad ,

bevattning med rötter i 1800-talet

Det har regnat några droppar. Men inte tillräckligt. Hela länets lantbruk lider under torkans ok. Konstbevattning är en del av lösningen.

Än i dag tas vatten till konstbevattning från den kanal som går från alvaret ned till Södra bruket och som kulturorganet tidigare berättat om i flera inlägg. Från källan till bruket går kanalerna och dikena flera kilometer nedför den svaga sluttningen mot Kalmarsund.

Tidigare inlägg om denna intressanta vattenväg:

Avsnitt I läser du här.
Avsnitt II läser du här.
Avsnitt III läser du här.

 

I förgrunden anar vi den stensatta kanalen som går under Kvarnvägen och sedan många hundra meter under jord innan den går i dagen igen nere vid väg 136. På grusvägen ned mot Alunvallen står en bevattningsmaskin.

Bevattningsmaskin kopplad till den gamla vattenleden ned till Södra bruket.

Bevattningsrampen rullas in mot bevattningsmaskinen med en ungefärlig hastighet av 1 centimeter per sekund. Hastigheten är naturligtvis ställbar.

Bevattningsmaskinerna kan vara datastyrda och de går att starta omedelbart eller – ofta – med timer. Vattenspridningen kan göras med flera olika slags spridare. Slangen till spridaren kan vara över 300 meter lång, och de vanligaste modellerna sprider ”tiotals kubikmeter” vatten per timme.

Här tar bevattningsmaskinen vatten från den gamla ledningen mellan alvaret och Södra bruket.

Överst i bild anar vi alvaret. Från det ser vi den stensatta kanalen ned mot Kvarnvägen och vidare ned mot Södra bruket.

 

 

 


 

Taggad ,

något har hänt II…

Vem minns när det regnade senast? Kulturorganets ”vattentillståndsmätare” Storbrobäcken i Skärlöv berättar klart och tydligt om läget… Foto från den gamla bron mot havet i öster.

Uppströms. Vi ser här att växtligheten utmed bäcken fortfarande är grön. Men längre bort från bäcken går tonerna i grått och brunt.

 

 


 

Taggad , , ,

tysta anspråkslösa skönheter

Kanske är det för att vi vattnar som vi får så många fjärilar på korta besök vid vattendroppar på krukor och blad. Under våren hade vi många humlor, nu är de färre. Däremot har vi haft besök av många olika slags bin, även bobyggande såna. Eftersom mina kunskaper om fjärilar är minst sagt små presenterar jag dem utan text. Du som eventuellt vet namnen på skönheterna får gärna dela med dig genom kommentar. 😉

För dig som är fotointresserad kan jag berätta att kameran är en Fuji X30, supermakroläge i största vidvinkelläge. Den blå fjärilen är plåtad i 100 ISO, den murriga i 500. Fotograferingsavstånd mellan 1 och 3 centimeter.

Taggad ,

vattenverket

Om man cyklar Kvarnvägen fram ser man det nya vattenverket från väster. På stort avstånd ser det riktigt harmoniskt ut.

Kommer man närmare och kikar på det från norr tycker jag fortfarande att vissa delar av byggnaden är fina. Fönster, dörrar och ventiler ger associationer till Piet Mondrians målningar.

De stora tomma ytorna åt väster känns dock lite döda.

Det går nog inte att ”betygsätta” bygget ordentligt förrän all byggbråte är väck. Före årsskiftet ska allt vara klart.

 

 


 

Taggad , ,

är murphys lag glömd?

Guldfågeln-vatten ska inte vara farligt

Så lyder rubriken i Östra Småland 30 april. Vi som småningom ska tvätta oss i det och kanske till och med dricka det tackar. Men att dricka renat processvatten från Guldfågeln låter inte direkt lockande, och att det inte ska vara farligt känns som ett i all välmening lugnande men icke övertygande besked. I Östrans text framgår inte klart och tydligt om vattnet verkligen ska användas som dricksvatten, vilket förvånar. Det kan man dock läsa i Lantbrukets Affärstidning, ATL, 17 maj 2017:

”Nu finns en annan lösning i sikte. Industrivatten från Guldfågeln ska bli en del av Mörbylångas dricksvatten. Det rör sig om 900-1000 kubikmeter per dygn som går ut från produktionen.”

Norconsult har gjort en utredning om vattenkvaliteterna från dels Guldfågeln, dels bräckt vatten från Kalmarsund som också är tänkt att användas. Enligt Östra Småland skriver Norconsult:

”I vattnet som går från Guldfågeln till industrireningsverket är den fekala påverkan på råvattnet mycket stor. Halten E-colibakterier ligger i medeltal på 2 500 bakterier per 100 milliliter. I vattnet finns också risk för campylobakter och salmonella. Vattnet från Kalmarsund har höga kloridhalter, och det kan även finnas virus eller parasiter i råvattnet.”

Vad som – också! – oroar mig är att risken för de allt kraftigare algblomningarna i Östersjön inte nämns i artikeln. Kanske analyseras de inte heller i utredningen. Jag minns Bo Landins film om det vissa forskare blir mer och mer övertygade om, nämligen att cyanobakterier (felaktigt kallade blågröna alger) kan orsaka den dödliga nervsjukdomen ALS. Vi som sysslar med akvaristik vet hur vidrigt ett akvarium blir om det smittas med cyanobakterier. Klåda och huvudvärk blir ofelbart några av mina symptom på förgiftning om jag sticker ned händerna i ett cyano-smittat akvarium. Om tre fyra månader växer enorma områden av cyanobakterier till mellan Öland och Gotland

”Norconsult skriver att det finns en infektionsrisk, men enbart då smittämnen är kraftigt förhöjda och både RO och UV-anläggningen inte fungerar tillfredsställande”, fortsätter Östran.

Slutklämmen borde ramas in och sparas för eftervärlden: ”Detta är en extremhändelse och bedöms som mycket osannolikt.”

Så sade man även om riskerna för olyckor vid kärnkraftverken i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Murphys lag har tyvärr alltid rätt: Om något kan gå fel kommer det förr eller senare att göra det.

 

 


 

Taggad , , , , ,
Annonser