breaking news: Långe Jan flyttas till Grönhögen!

fyrplatsen_L_J

– Fyren Långe Jan måste omgående plockas ner och flyttas till Grönhögen. Det säger fullmäktigeledamoten Gunnar Cyklén i partiet Sydölands Bästa, SB, i en intervju med kulturorganet inför tioårsjubileet för det insomnade cykelledprojektet Fyr till fyr.

– Eftersom leden i söder sedan urminnes tider slutar vid Golfvägen i Grönhögen måste fyren flyttas till ledens slut. Kan patienten inte komma till doktorn måste doktorn besöka patienten, säger Gunnar Cyklén och skrattar.

Planerna på en fyrflytt har hållits strikt hemliga. Men nu kan kulturorganet berätta den råa sanningen.

– Vi förordar att Långa Jan placeras där golfbanans kansli och restaurang ligger i dag, fortsätter Gunnar Cyklén. Hela projektets trovärdighet hänger på att leden verkligen går från fyr till fyr och inte som i dag slutar nio kilometer från den södra fyren. Vi måste göra nåt för att undkomma cykelvärldens växande mängd spott å spe.

DSCF5135_golfbananGolfbanans fastigheter ligger i dag vid Golfsjöns södra strand, på högra sidan av Golfsjön. Dessa får nu rivas för att skapa utrymme för fyren Långe Jans nya placering.

Men vart ska golfbanans huvudbyggnader flyttas?

– Vår idé är att lägga reception och restaurang högst upp i Långe Jan när han står på sin nya plats vid Golfsjön. För att underlätta personella förflyttningar finns möjligheten att anlägga en linbana från toppen av fyren ned mot hål fyra eller nio, säger Cyklén.

Nedmonteringen av Långe Jan kan inledas omgående, menar Cyklén.
– Cykelledsprojektet Fyr till fyr måste bli färdigt före första november 2085 då det är precis 300 år sen fyren tändes för första gången.

– I nådens år 2085 kan vi alltså inviga det cykelledprojekt hela världen talar om i negativa termer, avslutar Gunnar Cyklén, själv cyklist.

Kulturorganet erfar att alla partier i Mörbylånga kommun är i stort sett eniga om fyrflyttningprojektets nödvändighet och utformning. Kulturorganet söker kommunalrådet Matilda Wärenfalk och oppositionsrådet Henrik Yngvesson – hittills utan framgång…

– Sanna mina ord. Vi kommer att vara på plats då den gigantiska fresnellinsen plockas ut ur fyrtoppen i det inledande arbetsmomentet, säger kulturorganets chefredaktör Sune Flisa.

SuneFlisa
Sune Flisa i gerillauniform under
parad i staden LʼAgha
under
Algerietupproret 1954. Foto:
Susanne ”Sussan” Ek-Bodin.

 

Märkt , ,

Blue baby

En bortskämd baby i USA har blivit alldeles galen, alldeles flaggblå i ansiktet.

– Han skriker och bajsar på sej i ett, säger Wilma Twitter, barnskötare på det dagis där babyn vårdats sen januari 2017.

Orsaken till vredesutbrottet lär vara att en skötare ertappat babyn med att snatta godis. Babyn blev då fullständigt utom sig och hotar nu med att stänga alla dagis i hela landet.


 

Märkt ,

sommartecken

P_stenbrottsbadet_GrönhögenNu har man börjat stängsla för parkeringen vid stenbrottsbadet i Grönhögen. I morgon hänger nog kedjor mellan stolparna…


 

Märkt

då var det 27 maj 2015

DjävulsklonFör precis fem år sen kopplade djävulsklon greppet i Albrunna på södra Öland. Du läser mer om den skräckinjagande nyheten genom att klicka här.


 

Märkt ,

att veta eller inte veta

Stentorn_DjupvikEtt och annat stentorn ser man nästan dagligen här och var på Öland. Men så här många har jag aldrig tidigare sett: hundratals. Foto från trakterna av Djupvik på norra Öland 2018. Varför bygger man stentorn? – Du bör lära dej att man inte ska veta allt, sa min revisor till mig häromdagen angående ett avdrag. Så här i sena självdeklarationstider ger jag henne rätt.


 

Märkt

det är inte mitt bord

glassplitterCykelleden i förrgår. En sträcka på drygt 30 meter strösslad med krossat flaskglas. Punkavarning! Vem som helst kan göra en tavla. Men vem som helst kan också ta upp efter sig.

glassplitter_flaskorNu fick jag plocka ett knippe växter som kvast och sopa cykelleden. Denna hög blev resultatet. Du som stack från allt: Hur motiverar du att jag ska behöva sopa efter dig?


Märkt , ,

kåseri: jävla cyklister!

Under lång tid har jag betraktat män på racerhojar som ouppfostrade slynglar. De hälsar aldrig. Jag hälsar på allt och alla när jag är ute, men tävlingscyklister har inte tid med den enklaste lilla nickning, inte ett hej, inte en vinkning. Trots att de flesta är ljusår från eliten vill de inte offra en millisekund på ett mors eller hejsan.

Män på racerhojar är pack. Jag är dock ett strålande undantag. Även på min racer hälsar jag på alla, på hög och låg, på dum och snäll, på kvinnor och män – och på hundar. Jag är gentleman. Men andra män på racercyklar är svin.

I går testade jag min tes i den så kallade verkligheten. Mötte först två män på racerhojar för bergis 100 000 Gurra.
– Hej hej, sa jag.
Ingen reaktion. De stirrade stint ned i asfalten och vevade på med sina spaghettiben.

Mötte så ensam man på racer med täckta hjul. Denna typ surrar som tusen humlor.
– Morsning, skrek jag.
Ingen reaktion.

Mötte så tre män på racerhojar. Alla i färgglada kläder och hjälmar med ett slags kon riktad bakåt. Den lär sänka luftmotståndet med 0,00087 promille. Alla tre hade bleka, nästan snövita spaghettiben, som sytrådar.
– Hej, skrek jag. Äntligen lite värme!
Ingen reaktion. De såg mig inte ens. Jag fanns inte i deras bubbla av svett, stoppade blöjor och hjälmar med koner. De hojade på med sina spinkiga spaghettiben. Förbannade pack!

Ett par till. Män på racercyklar vågar sällan ge sig ut ensamma. De måste ge varandra kraft, eftersom de är ouppfostrade och har spaghettiben. Det är paret skulle jag verkligen överraska med det ljudligaste hej jag nånsin fått ur mig. För att använda ett kraftuttryck var min plan ”att skrämma skiten ur dem”. Tio meter ifrån dem var jag redo för attack…

– Hallå hallå, säger första killen – och vinkar.
– Hej hej hej, äntligen lite finväder, fortsätter andra killen – och gör ett slags honnör mot hjälmen.

Jag säger ingenting. Jag är i chock.

Så här efteråt kan jag dock säga att män på racercyklar är riktiga gentlemän. De hälsar och är artiga och vänliga. Och den där gamla fördomen om ”vita spaghettiben” är bara trams.


 

 

Märkt

den banala solen

JesusljusJag har sagt det tidigare och jag säger det igen: Jag avskyr solnedgångsbilder. De är banala och förutsägbara. Med denna bild försöker jag undkomma min egen dom: Här är det nämligen lång tid kvar till solnedgång, nästan en hel timme. Men det hjälper inte; fotot är ändå banalt. Men även det banala kan ibland visas upp, kanske för att varna andra – för att bli just banala. En filmare jag känner kallar den här typen av ljus för Jesusljus. Oh, herre gud så banalt!


 

Märkt , , ,

import av mänsklig kraft

Det är en märklig tid vi lever i. En halv miljon är arbetslösa i Sverige men det går inte att få tillräckligt många av dem till de 8 000 jobb som odlings- och skogsindustrin behöver för bland annat jordgubbsplockning, grönsaksskörd och plantsättning.

Sune Flisa tyckte för en tid sen till om den katten-på-råttan-lika arbetskraftsimport som därför är nödvändig över hela Europa, hela världen.


 

Märkt , , ,

det lockande havet

Tyvärr kan man sällan lägga en cykelled längs havet. Men havet drar. Tag exempelvis nya leden mellan Kärra och Kvinsgröta. Den väljer jag oftast bort när jag cyklar utmed östra sidan. Jag tar hellre landsvägen, 925, trots trafiken. Orsaken är enkel: På landsvägen ser du hela tiden havet. På cykelleden anar du det bara långt i fjärran.

Bilderna nedan är tagna med samma brännvidd från samma nord-syd-position från dels vägen, dels cykelleden. Flera med mig väljer nog havet.

Tilläggas bör att båda bilderna är tagna med ett kort teleobjektiv. Det är alltså längre till motivet än bilderna ger sken av.

från 925Utsikt åt öster från väg 925 vid Gräsgårds kyrka.

från-cykelledenUtsikt åt öster från cykelleden vid Gräsgårds kyrka.


Märkt ,

Då var det 24 maj 2018

Sandvik_24maj_2018Sandvik på norra Öland för exakt två år sedan. Kuperat landskap för en sörölänning. Jag minns att solen gassade och att det var varmt – och en underbar medvind på väg söderut igen. Jag låg långa sträckor i 30-35 knutar på min Monark Thor grön…

Sandvik_02_24maj_2018Hamnen i Sandvik. Som cyklist håller jag alltid koll på flaggor, inte för att jag gillar dem, men för att de visar vindriktningen. Här pekar de åt rätt håll för hemfärden söderut…


Märkt , ,

stuga för tant

tant_Anettes-husI den här lilla stugan i Ås bodde Tant Anette till en bit in på 1940-talet. I dag tillhör den Ås Hembygdsförening. Lägg märke till den låga dörren, jämför med cykeln.

brunnenPå tomten finns denna vackra brunn. Jag kunde naturligtvis inte motstå frestelsen att glänta på locket…

spegelbild_brunnenDet är långt ned till vattenytan där nere i kolmörkret, mellan sex och åtta meter. Med maxtele på min 12 år gamla Canon 50 D fotograferar jag min spegelbild i det vatten som nog inte druckits på 80 år.


Märkt ,

allt som vanligt – trots corona

udden_fyren_Långe_JanTurismen tycks ha samma möjligheter denna sommar som andra, åtminstone om man tror sina ögon. Mina såg detta i går: Lika många bilar som normala år nere vid Långe Jan. Och på vägarna var det fullt ös.

mås_uddenJag drog mig undan folk och slog mig ned vid eget bord. Så gjorde även denna trut. Vi snackade lite om väder och vind och corona och annat. Men det får vi ta i ett annat inlägg…


Märkt

cykelled för bilar, traktorer – och cyklar!

Jag har tidigare kritiserat cykelledbitar som är bil- och traktorväglika. Kritiken består. Dessa överdrivet breda banor inbjuder till ”vanlig landsvägstrafik”.

I går mötte jag flera bilar på cykelled. En till och med ställde sig tvärs över leden, kanske för att visa ”bilismens heliga och totala makt över allt annat på hjul”.

bil-på-cykelledEn av de tre bilar som i går störde mig på cykelleden vid Eketorp.

Eketorps-borgEketorps borg öppnade i torsdags. Här ser vi den genom ett kort teleobjektiv från cykelleden mellan Eketorp och Kvinsgröta.


 

Märkt , , ,

gräsklippning mot coronatristess?

Har svensken tråkigt? Lider svenska folket av den smittsamma gräsklippningsfebern? Så snart det stackars gräset vuxit en halv centimeter kommer klipparen fram, ofta av åkmodell till och med på pyttesmå tomter.

Borgholms kommun gör nu en insats för den biologiska mångfalden och inför randklippning. Man klipper då bara ytterkanterna av gräsytorna, resten får stå orört. Det ger nya överlevnadsmöjligheter för alla slags insekter.

Ett klokt beslut, som kommunen ska ha beröm för.

Källa: Barometern.

Även Mörbylånga kommun randklippte 2018 och 2019. Jag hoppas den fortsätter så.


 

Märkt , , ,

om detta med att ställa ut skorna

skornaJag hojade på den nya cykelleden mellan Eketorp och Kvinsgröta. I en kurva stod dessa skor utställda. Inte en människa i närheten. Någon hade tydligen tröttnat. Dock inte på livet, bara på skorna.


 

Märkt

Människa, berusa dej!

syrenJag vek in på Syrénvägen i Grönhögen, sick sackade höger vänster hit och dit. Drog djupa andetag och blev allt mer påverkad, så till den grad att sick sack kändes som rakt fram. Lyckades slutligen hitta ut till väg 136 igen – kanonfull. Nykter igen först nere vid Kungsgården, Ottenby…


Märkt , ,

den oemotsagda lobbyisten

Det är märkligt hur en viss yrkeskategori tillåts torgföra sina kunskaper/tankar helt okritiskt – i gammelmedierna! Jag tänker på kyrkans företrädare som i olika slags ”betraktelser” kan skriva helt oemotsagda. Ingen vill/vågar väl – ännu i dag! – protestera mot en kyrkans man.

Vid min morgontidning känns det ibland som om vi lever i det för evigt förgångna, i ett skymningsland där alla slags ”tröstande teorier” kan rullas ut utan något som helst intellektuellt motstånd.

Dessa människor är anställda av kyrkan. De uppbär lön, pension, semesterersättning och andra arbetstagarfördelar för att tro på något som få tror på – och för att på olika sätt försöka få de som inte tror att börja tro, oftast på något extremt luddigt som ”den helige ande” eller ”hjälparen”.

De kyrkliga företrädare vi möter i gammelmedierna är alltså ”lobbyister med sitt på det torra”. De kan skriva och säga i stort sett vad som helst utan att mötas av annan reaktion än tystnad – och måhända en viss tillbakahållen mental rodnad.

Världen kryllar av lobbyister. Jag vet inte hur många tankesmedjor vi har i dag, fyllda med tänkare, retrotänkare, folk som slår in dörrar och folk som slår in öppna dörrar. I dessa smedjor gal stridstuppar av båda könen (hur nu det går till rent biologiskt). Skillnaden mellan dessa och kyrkan är att de förstnämnda hela tiden bemöts i alla slags medier. De får på moppe; deras tankar och värderingar vägs, mäts och kritiseras.

Lobbyisten kyrkan möts dock endast av den farliga tystnaden.


 

Märkt

Liten blir ingenting

världens-minsta-konsthallEn gång världens minsta konsthall ser ut att inte vara konsthall längre. Tyvärr. Den ligger i Näsby på Ölands södra spets.


Märkt ,

dagens ölandsbild

vattenkastareEtt inlägg om att kasta vatten.


Märkt

vägen – slaktmaskinen

Årets första riktiga sommardag på södra Öland!

Jag varnade nyligen för ormar på cykelleden… Under dagens cykeltur om 42 kilometer räknade jag till tre överkörda ormar – alla på bilvägar.

Denna lilla äsping fick inte ens uppleva hela den första dagen av sommarlovet…

äsping


 

Märkt , ,

på bryggan

spigg_01

Detta med nyfikenhet gör mig nyfiken. De flesta djur är nyfikna. Som gammal akvarist vet jag att fiskar kan vara lika nyfikna som grannen. Men det torde bero på att akvaristen i en sorgmanteltetras ögon är synonym med käk.

Men nu skakar min teori i sina grundvalar. Vid gårdagens bryggtänkning – en form av öländsk yoga – kom flera spiggar långsamt upp från djupen, allt närmare min smattrande Canonsmälla. Ju mer den smattrade, desto närmare kom de små skönheterna. Här står de alldeles vid ytan med falkblicken mot mig: Vem är du? Vad gör du här?

Jag hade inget svar.


 

Märkt , ,

ideella krafter gör skillnad

I vår bygd finns många ideellt arbetande människor som lägger ned kraft och tid för att utveckla och bevara smått och stort. Södra Möckleby Hembygdsförening har i många år rustat och skött om Bergstigen. Den kan jag rekommendera för dig som kommer ny till bygden. Med sina historiska rötter speglar den ett samhälle – och en natur – i ständig förändring.

BergstigenskyltarHär i Albrunna har man satt upp anslagstavla och vandringsledpilar. Och karta med kortfattad information om bygden.

karta och informationVar är vi? Vart ska vi? Hur går vi?

swisha-pengarAllt kostar pengar. Tid är pengar. Arbete är värt pengar.


Märkt ,

Se upp för pinnormen!

I dag. Fart på hojen: 24,6 km/timmen. Bländande sol. Ser pinne mitt på cykelleden, 30 meter bort. Ökar takten…

20 meter från pinnen: Beslutar mig för att köra över den. Den ser smal och klen ut.

10 meter från pinnen: Styr rakt mot den. Det går undan nu, 27 km/timmen

3 meter från pinnen: Pinnen har ett sick sackmönster på ovansidan! Finns såna pinnar? Hjärnan snabbkopplar, styret svänger utan att jag vet varför, hojen slinker förbi pinnen med några centimeter till godo.

2 meter på andra sidan pinnen: Stannar cykeln. Ser att pinnen är en ganska stor huggorm. Smyger mot den medan jag tar upp kameran. Men huggormar känner steg; den ringlar makligt av leden in i klorofyllen…

Se alltså upp för pinnar på cykelleden. Risken är störst där leden är som svartast. Där är den också varmast, och alla ormar älskar värme. Denna huggorm märkte inte mig förrän jag klev av cykeln. Cykeldäck skapar små vibrationer som en solnjutande orm kan missa. Däremot ”hör” en orm minsta steg – och kan fly.

Det finns ytterligare ett skäl till att aldrig cykla över pinnar. Ett rent livsfarligt sådant kan du läsa om här.

huggorm_överkörd_7Undvik såna här tragedier genom att aldrig cykla över pinnar.


 

Märkt , ,

Dagens Ölandsbild

överlevaren_Dagens-ÖlandsbildEn ensam rapsplanta i stenbrottet, Degerhamn. Den var den enda växt jag kunde se i det månlika landskapet.


Märkt

det tar sig…

sugande_bifluga

Till min stora glädje kan jag konstatera – och berätta – att det tycks vara ovanligt många bin i farten denna vår, trots ”kylan”. Kring vissa buskar i vår lilla täppa flyger ett dussintal biliknande insekter varv efter varv, timme efter timme.

Det har också varit tämligen gott om humledrottningar. Nu väntar vi på ”arbetarna och tjänstemännen”.

Dagens kioskvältare: Tornseglarna har kommit!


 

Märkt , ,

1/4 lokala nyheter i lokal nyhetstidning

Gammelmedierna klagar ofta och högljutt över den sviktande annonsmarknaden. Man har inte längre råd att bjuda läsarna på sin fantastiska journalistik.

Är detta sant? Att de tappat annonser är sant. Men det kanske också beror på annat? Det kan kanske bero på att man inte bjuder läsarna på den enastående journalistik som man vill göra gällande?

På skoj ögnade jag igenom dagens Ölandsbladet. Jag hittar ingen kioskvältare, ingen grävande journalistik, oerhört mycket av innehållet är samma dag efter dag. En snabbanalys ger ungefär(!) detta resultat av dagens tidning om 40 sidor:

16 sidor = annonser
11 sidor = lokalt material inklusive sporten
13 sidor = annat (TV, väder, ekonomi, fonder, kryss, in- och utrikes, Det händer på Öland)

Jag vet inte hur mycket annat än lokala nyheter vi läsare tål. Orkar vi med mer än tre fjärdedelar ”annat än lokala nyheter” i en lokal nyhetstidning?


 

Märkt ,

Hur snabbt växer sjön i stenbrottet?

Då och då kommer kulturorganet att mäta vattennivån i det gamla stenbrottet i Degerhamn.

Från samma ställe kommer vi att ta en bild av samma stenparti ute i vattnet. Vi gör det med samma kamera, samma objektiv, samma exponeringsinställningar, 1/400 sekund och bländare 11 på ett Canon 85/1.8-objektiv. Vi korrigerar till rätt exponeringsvärde med ISO-inställningen.

På stenpartiet nedan bör man få en rätt bra uppfattning av hur snabbt och hur mycket nivån förändras, uppåt eller nedåt.

vattennivåmätning_stenbrottet_09Mätobjektet. Detaljerna vid pilarna bör bli intressanta den första tiden. Växer de eller minskar de? Kliver de upp ur det våta elementet eller drunknar de?

mätningssställetMätplatsen. Mätobjektet syns ute i vattnet långt till höger i bild.


Märkt , ,

cykla från corona – på öland!

Cykeluthyrning

I dessa coronatider skulle Öland kunna locka massor av cyklister att undkomma städernas smittorisker för ett fritt och sunt liv i nästan orört land.

En som har insett det är cykelveteranen Gunnar Kvarnbäck i Mörbylånga. Hans cykeluthyrning satsar på cykling med tält – ett billigt, sunt och enkelt sätt att resa och leva.

Men hur mycket lockande cykelinformation får jag på ”Ölands officiella besöksguide”, Öland? När jag skriver ”Fyr till fyr” högst upp i sökrutan händer ingenting. Sökmotorn är förprogrammerad att bara svara på vissa givna alternativ. Skriver jag däremot ”Ölandsleden” kommer en mycket märklig sida upp, denna.

Den har 17 länkar om de olika etapperna. Men hur mycket du än klickar på länkarna händer ingenting. Det kallar jag annorlunda marknadsföring!

Det en gång så storslagna cykelledsbegreppet Fyr till fyr nämns inte längre. Det är botta. Alldeles botta!


 

Märkt

spännande grepp inom cykelledsvärlden

Bygget av cykelleden Fyr till fyr på Öland ter sig för oss cyklister många gånger som en ny form av absurd teater.

Denna teaterform har nu spridit sig till Kalmar, där man tar till rent surrealistiska grepp, märkbart påverkade av sina öländska cykelledsbyggarkollegor. Där har nämligen vänstertrafik införts för cyklisterna! Det visar målade markeringar längs Norra vägen.

Entreprenören är enligt Barometern skamsen. – Det är väldigt pinsamt, säger trafikchef Robert Dahlström.

Arbetet med att återinföra högertrafik lär nu pågå…


 

Märkt , , ,