Oj, så vacker hon är!
alvarsamt2
– icke allvarligt om livet runt alvaret –
Etikettarkiv: Bornholm
Om detta med vision
Innan man anlägger en stor cykelled, trafikled, motorväg, flygplats eller ett bostadsområde bör man kanske ha en vision av hur bygget kommer att se ut när det är färdigt. Vilket intryck ska skapelsen ge, vilken framtoning ska den få?
Att visionera om framtoningen av en många mil lång konstruktion som en vandrings- och cykelled är naturligtvis svårare än för ett begränsat huskomplex. Men lite bör man väl skissa. Lite bör man väl leka med alternativ. Lite bör man väl testa. Lite bör man väl prova sig fram genom olika lösningar?
Fotona nedan säger mycket om detta med framtoning. Miljön/naturen är olika, men bortsett från den ger mig den bornholmska vandrings- och cykelleden en större lust att använda en den öländska. Den bornholmska är enklare, smalare men naturlig. Den öländska är bred, kall, ovälkomnande.
Är det konstigt att man längtar bort nån gång?
Ingen Vätternrunda! Inga roliga tävlingar alls. Man får cykla solo och tävla med sig själv – och med sin skugga. Är det konstigt att man längtar bort nån gång – till bokskogscykellederna på Bornholm, till exempel.
cykelleder ger svindlande möjligheter
På pyttelilla Bornholm cyklar 150 000 turister varje år.
Projekt Panorama kan ge ekonomisk tillväxt på 275 miljoner kronor om året.
Det är något man kan läsa i arbetet Kartläggning och analys av cykelturism och cykelturisten av Cristina Lázaro Morales, Johanna Danielsson, Muhammad Ahsan Hassan från 2015.
Några korta klipp ur kartläggningen:
”Bornholm är Danmarks mest kända destination för cykelturister. Cirka 150 000 besökare årligen cyklar under sitt besök på ön och ca 18 % av turisterna har cykling
som huvudaktivitet och räknas därmed som cykelturister.”
”Ett exempel är det europeiska projektet ”Panorama – Powered by Cycling”_ _ _ Projektet syftar till att utveckla Danmarks landsbygds kustområden för cykelturism och öka cykelturismens bidrag till de totala turismintäkterna till tyska nivåer. Projektet Panorama syftar till att etablera 17 leder i hela Danmark samt att förbättra infrastruktur (inklusive skyltning och vägens beläggning), utveckling av cykelvänligt boende, laddstationer för e-bikes och att samordna marknadsföringen. Den totala budgeten för projektet är 3,4 miljoner euro och projektet löper fram till 2015. Om projektet uppnår sitt syfte, kommer det att skapa ekonomisk tillväxt på cirka 26,6 miljoner euro per år.”
(26,6 miljoner euro är i dagens kurs 274 663 620 svenska kronor om året. Kulturorganets anmärkning).
enkel lösning
Det pågår en kontroll av gravstenar på kyrkogården i Södra Möckleby. Rangliga gravstenar kan vara livsfarliga. En liten flicka omkom för några år sedan då hon fick en fallande gravsten över sig. Andra har blivit skadade. Att döma av bilden ovan är många stenar i behov av stöd.
Även om stenarna nu åtgärdas kommer problemet att återkomma igen och igen i framtiden på grund av tjällyftning/tjälskjutning, häftiga regn, torka och andra klimatspratt. Lös problemet en gång för alla. Använd liggande stenar. Det gör man på Bornholm. En stensäker metod.
Det här problemet fanns tidigare också på kyrkogården i Smedby.
Den liggande gravstenen är inte bara säkrare, den är också mycket lättare att läsa. Kyrkogården blir också vackrare; man ser mer av växtlighet, mindre av ”spöklik stenskog”.
cykelledspolitik på Bornholm – och på Öland
Tänker man annorlunda om cykelleder på Bornholm än på Öland? Svaret är ja. På Bornholm har cyklandet högre status än här och oerhört många fler cyklar. En vanlig syn är cyklande skolklasser med kanske hundra ungar på hoj i långa ”tåg”.
På lilla Bornholm, 3 x 4 mil, finns 23,5 mil cykelleder. På Bornholm bygger man smalare, enklare och sannolikt billigare leder än på Öland. Därför finns de överallt, nästan. Och de sköts på ett bättre sätt än på Öland. På Bornholm ges exempelvis inga entreprenörer möjlighet att komma undan sitt ansvar att lägga igen och asfaltera efter sina genomsågningar för fibernedläggning – som i Mörbylånga kommun.
Öländska drömmar om cykelleden Fyr till fyr kan du läsa – och försöka tyda – här.
Hoja med i denna rulle från trakterna av Dueodde på södra Bornholm till staden Nexö i öster så kan du spana in den danska modellen av cykelleder med egna ögon…
hammershus – fästning med blodig historia
Från redaktionens cykelsemester på Bornholm minns vi främst norra sidans hamnar i Allinge och Sandvig och havsutsikterna från öns högre delar. Och Hammershus! den gamla ruinen av den fästning som började byggas redan under 1100-talet. Borgen var hjärtat i försvaret av Bornholm ända fram till slutet av 1600-talet. Då övertogs försvaret av Danmarks östligaste territorium av försvarsvärken på Christiansø och i Rønne. Hammershus är Nordeuropas största slottsruin.
Hammershus ansågs extremt svår att erövra. Inte desto mindre intogs fästningen/slottet 1259, 1265, 1319, 1325 och 1521 då fästningen ockuperades av lübeckarna som höll den till 1575. Fästningen besöks av nästan en halv miljon människor per år. Kommer du till Bornholm är borgen ett ”måste”.
Hammershus ligger på Bornholms nordvästra hörn på en 74 meter hög klippa. Dagar med bra sikt ser du Sverige vid horisonten 38 kilometer bort.
Sverige i fjärran. Det är märkligt hur knappt fyra mils avstånd mellan två länder kan bibehålla så stora språkskillnader genom århundradena. Jag begriper inte ett ord bornholmska! Det ska sägas att bilden är tagen i maxteleläge på min absoluta favoritkamera Fujifilm X30. Den har fått mig att sluta använda mina proffskameror av märket Canon. En Canon EOS 5 D tar visserligen ännu bättre bilder, men är hopplöst stor, tung och klumpig. Och i betraktande av priserna ligger systemkamerorna i underläge.
Hammershus byggdes med det mäktiga Manteltornet som kärna kopplad till en oval vägg som omsluter byggnaderna på innergården. Slottets totala yta är 130.000 kvadratmeter. Den yttre väggen är 860 meter lång. Hammershus hade flera förborgar och en vattenfylld vallgrav. Byggherren var sannolikt ärkebiskop Anders Sunesen och kung Valdemar Sejr.
Slottets krigiska historia fick ett plötsligt slut då folk under slutet av 1600-talet började använda sten från Hammershus till byggnader på Christiansø och Kastellet i Köpenhamn. Hammershus blev ”ett stenbrott” för uppförande av gårdar på Bornholm. Sedan 1822 är Hammershus skyddat och i dag pågår långsiktiga restaureringsarbeten.
1645 intogs Hammershus av en svensk militärstyrka under Carl Gustaf Wrangel och i freden i Roskilde 1658 tillföll Bornholm Sverige. En svensk styrka under ledning av guvernören Johan Printzensköld stationerades i Hammershus. Men öns invånare gjorde uppror och dödade guvernören. Den svenska styrkan tvingades då överge slottet.
Hammershus huvudsyfte var troligen att stärka kyrkans makt på Bornholm, men förmodligen också att manifestera kronans makt i Östersjön.
Den vackra bron över till Hammershus är byggd på ett sätt som försvårar stormning. Jag kunde dock inte förstå riktigt hur. Den var och är enda ingång till fästningen. Det finns många intressanta och pikanta detaljer om livet i slottet. Ölet är en av dem. På medeltiden dracks mycket öl. Det var dock inte lika stark som i dag, och både barn och vuxna drack det. I Hammershus bryggdes ölet i fem stora bryggerier, det största med en kapacitet av 4 000 liter. I samma byggnad som bryggeriet fanns också slottets bageri.
Över denna bro – som det förr rann vatten under – gick all trafik in och ut från fästningen, exempelvis hanteringen av smör. Många av de skatter som betalades till invånarna på Hammershus bestod nämligen av välsaltat Bornholmssmör. Smörberget lagrades i den svala smörkällaren i väntan på att exporteras.
Det finns många och skiftande uppfattningar om borgens historia. Ystads Allehanda skrev för ett decennium sedan om en ny teori om borgens egentliga syfte och mål: Den skulle vara bas för de danska korstågen. Läs här.
I slutet av 1800-talet inleddes en storskalig restaurering av Hammershus. 2012 donerade AP Moller-fonden 28 miljoner dollar till en omfattande återuppbyggnad av ruinen. Fonden donerade också medel till ett besökscentrum som öppnade 2018.
vi rullar…
De är jobbiga att cykla uppför. Men nedför behöver man inte ta ett enda tramptag. Häng med och rulla utför Paradisbackarna ett par tre kilometer nordväst om Nexö på Bornholm. Vi sitter helt stilla medan hojen tar oss drygt två kilometer ned mot Aarsdale. Vi stannar strax före T-cykelvägskorsningen Aarsdale till vänster och Nexö till höger.
allt kan förbättras
Kyrkan i Tejn på norra Bornholm.
Farligt lutande gravstenar är ett problem på många svenska kyrkogårdar. Se exempelvis detta reportage från Smedby.
Men allt går att förbättra, till och med hur man monterar gravstenar. Eftersom jag alltid går ett varv på någon kyrkogård när jag besöker en ny ort eller ett nytt land gjorde jag det även under min cykelsemester på Bornholm. En sådan vandring gör döden påtaglig, vilket ger livet extra glöd, extra färg, extra starka orsaker att leva fullt ut och inte tro på grumliga irrläror om ett liv efter detta.
Nå, hur var det nu med stenarna? Jo, lösningen är överraskande enkel: Man monterar stenarna lutade i ungefär 45 graders vinkel. Det gör dem idiotsäkra – men också mer lättlästa.
Allt går att förbättra.
Lutande gravstenar. Så genialt. En enkel lösning på ett – faktiskt – farligt problem.
Lutningen gör att texten på stenen blir lättare att läsa.
redaktionell samling i cykelparadis
Hela kulturorganets redaktion har legat på mentalt och fysiskt träningsläger på Bornholm, något vi berättar om i ett antal kommande inlägg. Programmet har varit stenhårt: Yoga, Jujutsu, ”livsstilskorrigeringar med indiske professorn Abman Zoan Curtu” och krävande cykling på den hårt kuperade ön. Vi passade naturligtvis också på att heja fram vår egen Sune Flisa i tävlingen Bornholm rundt på cykel. Vårt empatiska och kamratliga stöd gav beräknad effekt. Sune segrade överlägset i det 103 kilometer långa rundloppet.
Sune hade det goda omdömet att tända en redig Havanna på upploppet och som ett ”rökpuffande ånglok” bryta målsnöret till danska ovationer och senare tal av Sören Pedersen, borgmästare i Nexö. Det var 23:e året i rad som denna krävande tävling genomfördes och segertiden blev unikt fina 1 timme 46 minuter 43 sekunder. Tvåa blev kulturorganets framtidssatsning Alice Asterisk-Danielsson-Puttman, som väckte medial uppmärksamhet i sin kritstrecksrandiga fartbikini med logon alvarsamt2 i guldfärg på hjälmen. Trea blev inte helt oväntat vår tidigare MMA-atlet Ingvar-Charm-Knubbendorpf, som trots svår huvudvärk och otäck dimsyn lyckades hitta målet genom att fråga sig fram på dålig danska. Bäste dansk blev Peder Pedersen som var över timmen efter Sune och näst bäste dansk blev Ole Pedersen som saggade i mål nästan två timmar efter Peder Pedersen. 1 654 Pedersen och 14 567 andra cyklister från hela världen startade i loppet, som i tidningen Bornholm News beskrivs som ”det folkliga och internationella genombrottet för cyklisten, publicisten och narcissisten Sune Flisa.”
Redaktionen cyklade dagligen många mil på det vackra och starkt kuperade Bornholm, och alla förundrades vi över hur smart cykelbanorna är dragna. De finns utmed alla vägar – nästan. Ibland är de bara 70-80 centimeter breda – med de finns! I vissa samhällen är extremt breda brunröda cykelbanor dragna på båda sidor av vägen – som går som en liten smal tarm mellan cykelbanorna. Tanken är – vad vi förstår – att cyklisterna har företräde i allt och att bilisterna måste bromsa och styra undan för att kunna möta andra bilister, till cyklisternas fromma. En genial tanke.
Cyklisterna skyddas i alla sammanhang. Här är ena väghalvan avstängd för underhållsarbete. Cyklisterna behöver inte stanna för det röda ljuset, utan de kan lugnt cykla in i den ”korridor” som är gjord för dem i mitten av vägbanan. Och allt är väl skyltat, förstås.
Bornholm är ungefär 4 x 3 mil stor. Den är Ölands motsats; det går upp och ned hela tiden. Vägen runt är 103 kilometer lång. På ön finns 235 kilometer cykelled. På fotot nedan ser du en tre meter bred cykelbana till vänster. Men även på andra sidan vägen finns en cykelbana, icke så bred som den till vänster men ändå! Det märks tydligt att danskarna är födda cyklister. Antalet trampare är mycket större än hemma på Öland. Alla cyklar. Hela skolklasser cyklar. Hela föreningar cyklar. Vänner cyklar. Familjer cyklar. Klubbar cyklar. Hela skolor cyklar. Små 3-åringar kommer sjavande i skrämmande hastigheter, extremt disciplinerade. De kan cykla i sömnen. I Sverige verkar få 7-åringar veta vilken sida man ska cykla eller gå på.
Cykelbanor på båda sidor av vägen mellan Tejn och Allinge. Allt är förstås väl skyltat.
Vi har flera gånger blivit omcyklade av 80-åriga damer som pinnat på i runt 25 kilometer i timmen. Med stor möda har vi cyklat ikapp dessa fartfantomer för att belåtet kunna konstatera: elcykelfuskis! Men icke. De hojar vidare i denna hastighet till synes hur långt och hur länge som helst – på vanliga, icke eldrivna hojar. Dessa seniga gråpanterdamer imponerar. Vilken underbart framfusig stil! Och vilka muskler, vilken fysik. Alla på Bornholm cyklar snabbt. Man har hypermoderna hojar, ofta typ ”korsning mellan racer och mountainbike” med massor av växlar och enorma däck. Under vår Bornholmsvistelse har vi hittills inte sett en enda vuxencykel av ”klassisk typ” med bara 5-7 växlar.
Apropå inte sett… Under våra många mils cyklande har vi inte sett ett enda uppsågat, grusfyllt icke asfalterat parti efter fiberdragning. I många byar är ”många tiotals uppsågningar” gjorda – och alla är igenlagda och asfalterade. Under våra tio dagar på Bornholm har vi faktiskt bara sett en enda liten skada i en cykelväg. En enda, stor som en apelsin!
Hundratals uppsågningar för fiber är alla igenlagda och asfalterade och därmed inte längre farliga för cyklister. I Danmark har entreprenören råd med det, men inte i Sverige där vissa bolag utan framtid beklagar sig, ojar sig, skyller på allt utan hänsyn till folkvett och egna skyldigheter…
Det som inte finns på Öland finns på Bornholm: Vettig information för cyklister. Man behöver ingen karta på Bornholm, tack vare stora informativa skyltar vet man alltid var man är. Det är skillnad mot Öland där man lockas in på leder för att helt plötsligt stå öga mot öga med en stenmur tvärs över leden. På Bornholm lever cyklisten ett enkelt liv – alltid i vetskap om var hen är.
