Vi cyklar Sveriges tråkigaste väg

Landets tristaste vägsträcka finns på vägen mellan Södra Möckleby på Ölands västra sida och Torngård på den östra. Det lugubra vägavsnittet ligger mellan byarna Pilekulla och Solberga. Cykla det med oss och upplev hur den totala tristessen genomsyrar hela din själ.

Vill du drabbas av en ännu starkare glädjedödare hojar du samma sträcka åt andra hållet. Då får du svag uppförsmota och nästan alltid motvind. Paradiset är nära.

På min videokanal kan du se fler än 400 andra videor. Där kan du också prenumerera.

Start för två filmer

Kyrkan i Mörbylånga blir startplats i två kommande videor. En där vi cyklar runt i byns city, en när vi hojar från kyrkan till Södra Möckleby.

Vi cyklar traktorvägen mellan Gammalsby och Södra Möckleby

Össby – Torngårdsvägen

– Vi ser så få cyklister på cykelleder och vägar, säger en av kulturorganets hojare efter en femmilatur.
– Jag har nog trampat 20 mil denna vecka och kanske mött två cyklister, säger en annan.

Vad har hänt med cykelkulturen? Varför marknadsförs inte cykellederna i dessa tider då cykling torde vara den covidsäkraste motionssport man kan tänka sig?

Nå väl, i denna film tipsar vi om en del av cykelleden ”Fyr till Grönhögen”, en bit som kan föra dig från sydöstra till sydvästra Öland. Vi har just passerat Össby på väg norrut på väg 925…

Premiär för cykelledstestserien ”Pierre på villovägar”

I dag testcyklar vår inhyrde tidigare proffscyklist Pierre Picard cykelleden mellan Södra bruket och Ölands södra udde.

Pierre Picard är fransman men har bott i ett tiotal europeiska länder, varför hans accent är en aning speciell. Han talar ett dussintal språk flytande och hans svenska är så bra att alla förstår den.

Pierre vann Tour de France inte mindre än 14 gånger i rad, ett oslagbart rekord. Numera provcyklar han olika leder över hela världen, plockar svamp, tillverkar sitt eget rödvin på sin gård utanför Montpellier i Provence, där han även skriver dikt och sjunger i kör. Hans mest kända dikt är ”Ensam på cykeln jag är” från 1999. När den deklamerades i fransk teve av skådespelaren Claude Renaudot på nyåret 2001 hissade fler än 20 miljoner till tårar rörda fransmän tricoloren på halv stång följande dag.

Nu önskar vi Pierre lycka till i avsnitt I av 32 planerade. Detta blir hans första cykeltur på öländsk mark. Lycka till, Pierre!

ny version

Nej, du ser inte fel. Denna video har varit utlagt tidigare med titeln Våren är tillbaka!. Den nedan är en annan – och förhoppningsvis – bättre version av samma film. Innehållet är helt identiskt, det som skiljer är renderingen, alltså ”kodningen” från råfilm till färdig film.

Jag är naturligtvis intresserad av åsikter om den rent tekniska kvaliteten. Är denna version bättre än den förra? Är den det raderas senare den förra.

Nu cyklar vi igen, från Södra Möckleby till Kastlösa, över ön till Skärlöv, till Torngård och hem till Södra Möckleby igen…

 

 

---

 

våren är tillbaka!

OBS. Renderingen av denna film blev dålig. En ny är gjord och inlägget kommer senare i dag (26 september) att bytas ut mot en – förhoppningsvis – mycket bättre version.

Denna video är inspelad i april. Vi cyklar från Södra Möckleby till Kastlösa, tar gamla banvallen rätt över Öland ner till Skärlöv – och segar oss hem igen i den kraftiga motvinden. Denna rulle är bloggens hittills längsta, nästan 2,5 timmar.

Slå på högtalarna, klicka igång rullen och upplev Ölandsvåren på nytt nu när hösten blir allt mörkare!

 

 

---

 

cykelledspolitik på Bornholm – och på Öland

Tänker man annorlunda om cykelleder på Bornholm än på Öland? Svaret är ja. På Bornholm har cyklandet högre status än här och oerhört många fler cyklar. En vanlig syn är cyklande skolklasser med kanske hundra ungar på hoj i långa ”tåg”.

På lilla Bornholm, 3 x 4 mil, finns 23,5 mil cykelleder. På Bornholm bygger man smalare, enklare och sannolikt billigare leder än på Öland. Därför finns de överallt, nästan. Och de sköts på ett bättre sätt än på Öland. På Bornholm ges exempelvis  inga entreprenörer möjlighet att komma undan sitt ansvar att lägga igen och asfaltera efter sina genomsågningar för fibernedläggning – som i Mörbylånga kommun.

Öländska drömmar om cykelleden Fyr till fyr kan du läsa – och försöka tyda – här.

Hoja med i denna rulle från trakterna av Dueodde på södra Bornholm till staden Nexö i öster så kan du spana in den danska modellen av cykelleder med egna ögon…

 

 

---

 

vi rullar…

De är jobbiga att cykla uppför. Men nedför behöver man inte ta ett enda tramptag. Häng med och rulla utför Paradisbackarna ett par tre kilometer nordväst om Nexö på Bornholm. Vi sitter helt stilla medan hojen tar oss drygt två kilometer ned mot Aarsdale. Vi stannar strax före T-cykelvägskorsningen Aarsdale till vänster och Nexö till höger.

 

 

---

 

ölands längsta raka

Minns du att kulturorganet tidigare utlovade en riktigt lång cykelfilm, en bautarulle? Vi hojade 2:26:43 timmar från Södra Möckleby till Kastlösa över Skärlöv och Torngård och gick i mål i utgångsbyn Södra Möckleby. Turen gjordes i början av april. Filmen klipptes och ljudlades. Den blev bra. Men när jag lägger ut den på Youtube förstörs den till oigenkännlighet. Trots efterforskningar förstår jag inte varför.

Tanken var att alvarsamt2 på sikt ska mäta sig med norsk slow TV som bland annat har visat tågresor på över sju timmar och en resa med Hurtigruten på hela 134 timmar. Här kan du se en miniversion av den på bara fem timmar.

Men vi tar snart upp kampen med norrmännen igen. Målet är att närma oss dem med sjumilakliv. I vårt projekt Slow cycling trampar vi – exempelvis – varvet Södra Möckleby-Torngård-Alby-Södra Bårby och hem igen. Men till dess måste problemen på Youtube lösas…

I väntan på den lösningen bjuder vi här på varvet Södra Möckleby-Torngård-Skärlöv-Kastlösa-Södra Möckleby men denna gång utan videokamera. Men håll ut, flera cykelfilmer kommer småningom…

Bäckbottnarna skrämde denna heta dag, som skulle följas av flera ännu hetare – och ännu flera ännu hetare dagar – och nätter…

Storbrobäcken fotograferad från landsvägen. Torr som fnöske. Jag hade lyckligtvis två cykelväskor fulla med vattenflaskor med mig.

Samma bäck en bit längre ut på alvaret. Det var uppskattningsvis 40 grader varmt i solen under hela turen.

Vi hojar nu på gamla banvallen mellan Skärlöv och Kastlösa. Här bedrev Ölands Järnvägar trafik fram till 1 oktober 1961. Redan 21 juli hade många träd och buskar börjat ”gula ned sig” för att överleva torkan. Först i vår får vi se om de lyckats. Leden är närmast Skärlöv lappad och lagad med ett ganska knepigt grus som får framhjulet att kana. Det gäller att hålla i styret.

Är detta Ölands längsta raksträcka? Jag vet inte. Men jag vet att den mäter över sju kilometer och att den är ganska tristcyklad.

Ganska snart efter infarten i Skärlöv uppenbarar sig en skön rastplats. På den finns grunden till banvaktstugan kvar. Stugan byggdes 1910 och i den bodde banförman Karl Ljungström med familj. Det var sannolikt ett ensamt liv, där endast tågen stod för liv och rörelse.

Fruktträd och syrener finns kvar från den tid stugan var bebodd. Men denna lilla lätt skuggade pusta-ut-och-sitt-plats är nog av senare datum. 

En annan husgrund på samma tomt. Kanske låg källaren här, som för mer än 100 år sen byggdes utan tak. Fråga mig inte varför.

Under ett synnerligen bastant trälock hittade vår utsände vatten i den brunn som grävdes för över 100 år sedan. Åsynen av det blöta blev en skakande upplevelse för vår uttorkade reporter. – Jag hade för länge sen glömt hur vatten ser ut, lär han ha mumlat för sig själv.

Äppelträdet på tomten bar rikligt med frukt. Äpplena smakade gott redan i juli. Det här trädet såg helt opåverkat ut av torkan.

När man cyklar från Skärlöv till Kastlösa ligger Penåsa ödeby på vänster sida. Du kan ställa in siktet på ödebyn genom att klicka här. Eller besöka den direkt och klicka här.

Om du vill gå i stället för att cykla kan du ställa hojen här och vandra ut till Millersten. Det gjorde inte vår utsände.

När vi närmar oss Kastlösa dyker denna vackra rastplats upp på vänster sida. För oss myggkänsliga blev dock visiten fransysk.

Här ute i ödemarken finns en luftpump för cykeldäck! Jag testade den inte, eftersom jag anser att man ska pumpa i sitt anletes svett med vanlig bråkande cykelpump – till tirader av sköna svordomar. Helvetes, jävlar, skit! Men är jag på latsidan kör jag kolsyrepatron…

Nu ser vi tornet på kyrkan i Kastlösa. Vi är bara några hundra meter från livligt trafikerade 136:an. När man styr ut på den från denna fridens led känns det som att komma ut på motorväg i storstad…

 

 

---

 

dags att hoja igen…

Denna gång styr vi söderut på norra Ölands västsida, mellan Sandvik och Djupvik…

 

 

---

 

Vi hojar Sandvik – Djupvik

Inom kort kan du cykla med alvarsamt2 mellan Sandvik, bilden, och Djupvik – en fridfull men också dramatisk sträcka kompad av havets eviga brus och vind.

 

 

---