Klara sommardagar slåss fotografen mest mot hårda kontraster. Värst av alla slags fotograferingar – mig veterligen – är bröllopsfoton med bruden i kritvit klänning och brudgummen i sotsvart kostym. Ingen kamera klarar sådana kontraster, då får man hjälpa den på traven med diverse knep och finter.
Men det hårda och kontrastrika ljuset kan också användas för att skapa spänning i ett annars ganska alldagligt motiv. Jag valde några tulpaner för att visa vad jag menar. Blommorna står i skuggan men solens strålar slår här och var hål på de skuggande trädens skydd. I hålen vräker solen ned sitt ljus på några av blommorna. Exponeringsmässigt är bilden nästan dömd att misslyckas. Var mäter jag ljuset? Hur kompenserar jag för att inte få helt utfrätta partier – och eller helt svarta?
Det rätta svaret finns inte. Däremot finns det på många kameror i dag en exponeringskompensationsmöjlighet (oj, vilket ord, 34 bokstäver!), antingen som exponeringskompensationsvred eller som inställning i menyerna. Möjligheten är till för att användas. Tulpanerna här är tagna med 1/3 och 2/3 bländarstegs kompensation – åt minushållet. Jag mätte ljuset på de vita, belysta blommorna och vred sedan ned exponeringen i olika omgångar. Så här efteråt kan sägas att jag skulle ha minskat ett helt bländarsteg, men det är lätt att vara efterklok.
Testa själv. Mät i ljusa motivpartiet och kompensera med ratten, åt både plus och minus. Det ska genast sägas att man sällan kan lyckas med denna typ av bilder direkt i kameran. Bilden måste behandlas i datorprogram.