Förr sa man att svenskt stål biter. I dag får vi ta detta påstående med ett lastfartyg salt. Utflyttningen av sittmöbler i Grönhögens hamn visar nämligen att stålet inte tål temperaturer under + 13 grader.
I dag, då det blev just + 13 grader, står nämligen sittmöblerna där igen efter den långa höst-vinter-vår-förvaringen i varmbonat lager för att möblerna inte ska bli kalla om fossingarna och därför bli förkylda.
Kulturorganets ständiga krav på sittmöbler och tron på dess turistlockande effekter besannades mitt framför vår utsände fotografs ögon: En tysk seglare anlade genast så nära sittgruppen han bara kunde, debarkerade skutan och utbrast på tyska med förståendeförsvårande dialektmix:
– Oh, was für ein wunderbarer Sitzbereich. Hier wollen wir alle unsere Tage bleiben …
Därpå slog den tyska flaggan ut i den hårda nordliga vinden och någon i kajutan tog ton… Den tyska nationalsången steg som myggsprej mot himlapällen…
Den tyska flaggan har just slagit ut… Utanför bild står den tyske kaptenen och strålar av lycka inför synen av den praktfulla sittmöbeln.Nu vet vi att svenskt stål biter i ned till + 13 grader. Under denna magiska gräns insjuknar bordsben som dessa i de hemskaste sjukdomar.
En stor ”limpa” skyddar småbåtshamnen i Grönhögen. Den har två inlopp, det södra till vänster i bild, det norra till höger. Från limpan utgår den nya piren i riktning mot hamnkontoret.Norra inloppet till småbåtshamnen. Den nya piren borde kunna ta musten ur inkommande svall.Södra inloppet till småbåtshamnen. Som synes finns här nu en fin sjösättningsstrand för mindre flytetyg.
Bassängen för muddermassor från Grönhögens hamn är snart halvfull. Senare ska man ta prover på massorna för att upptäcka eventuella gifter. En hamnbotten kan innehålla mycket skrot och många hälsofarliga ämnen. Det är inte längesen man slutade dumpa allt från bilbatterier och fordon till industrifat och fabriksavfall i hamn och hav. Skandalerna har varit många, och för bara några decennier sedan var det lagligt att dumpa eländen i haven.
Nu muddras inloppet till Grönhögens hamn.Skopor, stenbumlingar och maskiner.Samma slags stenbumlingar som användes till pirbygget ska användas i hamnen. Men var vet jag inte.
Nu börjar den se ut som en pir… Notabelt är att precis här i Grönhögens hamn har det tidigare funnits en pir – på samma ställe till och med. Människan är duktig på att gång på gång uppfinna hjulet.
Arbetsområdet i Grönhögens hamn är hårt instängslat. Men begränsningar är till för att genombrytas. Mot löfte om en glasspinne klädde i dag vår reporter Ingvar Charm-Knubbendorph av sig spritt språngande naken för att simma ut till den nya pirens spets (vi behöver kanske inte tillägga att gode Ingvar även är spritt språngande galen – efter alla knockoutförluster i MMA). Kameran hade han fastbunden på det av 14 öppningsoperationer svårt sargade huvudet.
Uppdraget gick bra. Tack vare Ingvar kan kulturorganet som första media i världen nu visa bilder från den nya pirens spets, något som flera medier misslyckats med. Ett greps av områdets vakter och fördes bort mot ovisst öde av militärpolis. Ett annat ramlade i drickat med kameror för hundratusen som nu inte ens går att rea ut på Blocket.
Vi säger det vi ofta säger: För storartad journalistik får man betala ett högt pris. Tack Ingvar.
Från pirspetsen in mot småbåtshamnen. Tack vare Ingvars enastående insats är kulturorganet världens enda media som i bild kan visa piren från norr mot söder – en enastående prestation av näckande Ingvar.Han var verkligen värd sin (päron)glasspinne från ICA Grönhögen.Från pirspetsen mot hamninloppet.Från södra gamla piren ut mot nya piren.Småbåtshamnen är nu så skyddad att den av gode Ingvar betecknas som ”överbeskyddad”.Vattnet i hamnen har numera antagit en blekt blågråvit färgton av allt grävande och plumsande med sten och stenkross.
Högarna med sten har planats ut på den nya piren i Grönhögens hamn. Piren minskar i höjd men växer i längd. Foto från månadsskiftet november-december 2020.
Foto från skyddsvallen utanför småbåtshamnen.Från samma skyddsvall – mot söder. Parboäng i bakgrunden.Ut mot södra piren.Piren ändrar form från dag till dag. Grävaren skyfflar massorna allt längre ut i hamnen.Muddringsjobbarna har en trogen publik i skarvarna på södra piren.
Som första media i världen har kulturorganet, genom dyrbar mutning av hårt beväpnade vakter, lyckats ta sig in på området där den nya piren växer fram i Grönhögens hamn. Bildreportage kommer inom kort…
Muddringsjobbet i Grönhögens hamn går vidare oavsett väder. Vad den här ”stenlimpan” är till för vet jag inte. Kanske den nya pir som ska bryta vågor på ett mirakulöst sätt…Nu slår två grävare sina käftar i stenmassorna under vattenytan.”Stenlimpan”/piren från andra hållet, alltså från södra kajen.
I en perfekt genomförd lutflandsättningsopreration från en av flygvapnets Saab 39 Gripen lyckades i dag kulturorganet placera en fotograferande reporter inom avspärrat område i Grönhögens hamn.
Sprejad med försvarets osynlighetsvätska Invisible Swede lyckades hen, trots områdets hårda bevakning, ta nedanstående bilder. Av säkerhetsskäl kan vi inte uppge hens riktiga namn.
På fotona ser vi den lilla pir som tidigare grävmaskinen stod på under muddringen utmed södra piren. Som framgår av bilderna är maskinen nu flyttad. Var den sätts i arbete härnäst är ännu okänt.
Over and out.
Foto: Sune FlisaFoto från norra piren. Fotograf: Okänd.
Grävmaskinen jobbar nu på vid södra pirarmen i Grönhögens hamn. Ännu har inga muddermassor forslats upp till den enorma bassängen strax norr om Medborgarhuset i byn.
Som en enorm utomhuspool eller hockeyrink ser den ut, den gråvita skapelsen norr om Medborgarhuset i Grönhögen. Inom kort kan du se film om både poolen och om hur arbetet utvecklas nere i hamnen…
I mitten av oktober stänger Öland. Ridå ned! Man stänger och tar bort. Inget ska visas, inget ska sticka ut, inget ska synas. Alla ska gå i ide till i vår. Öland är en brunbjörn.
I Grönhögens hamn har införts sittförbud. Från mitten av oktober till mitten av maj – sju månader – finns inga sittmöbler. I Grönhögens hamn får du stå i sju månader. Alla sittmöbler är borttagna. Sittgrupperna tål inte minusgrader. De blir förkylda av höstväder. För massor av år sen insåg man hamnens enorma dragningskraft! Den är en turistmagnet! Vi ska satsa på hamnen! Hamnen är allt – låtom oss till och med muddra den! Men tag för fan bort sittmöblerna.
Alla hamnbesökare ska stå. Stå och titta på båtar som kommer och avgår. Stå och dricka sitt kaffe! Stå och spana på sina fåglar! Stå! Soffor kommer i maj så gnäll inte! Du som är 90 eller är sjuklig ska också stå. Pjoska inte! Vi vet bäst hur vi får besökare att trivas. Stänga ned och få folk att stå är modellen för en ort som vill utvecklas. Så är det. Och så ska det alltid vara.
Jag ger blanka fan i Grönhögens hamn och styr kosan mot soffan Billy vid bordet Listerby och den andra soffan Hemstanäs. Denna grupp har stått ute året om sedan 1251. Byggd av soldaten Botvi Långsnut av prima drivved, hopspikad med oxtänder. I 769 år har den stått där på stranden nedanför Albrunna by, året om, sekel efter sekel. Den som eventuellt kom på den sjuka idén att försöka ta in denna möbel i mitten av oktober för vinterförvaring ska – enligt sägnen – gripas av en svart virvelvind för att dränkas uti Kalmarsund, något som drabbade den egotrippade bonden Ragge Sighløgh om hösten år 1399. Ragge lär bara ha hunnit lägga sin högerhand på Billys armstöd förrän han fördes ut över havet för att aldrig mer återkomma. Hans skrik hördes av boende ända nere vid Grönhögens hamn…
Vad lära av denna sägen, av denna dags spaningar från tvåhjulingen? Jo, att allt går sin gilla gång, att det är i det närmaste hopplöst att ändra på sakernas tillstånd. Detta konstaterande bör i sin tur intressera människor som sysslar med att locka folk till ön, som vill se flera på Öland, som ställer sig positiva till turister, som säger att hela Sverige ska leva, som påstår att allt går.
Tack Botvi Långsnut! Vi ska i eviga tider hedra ditt minne.
Botvi Långsnuts möbelgrupp i Albrunna. Den till hälften urdruckna brännvinsflaskan ställde Botvi på bordet den 22 oktober 1251 då bygget av sittmöbeln var slutfört. Botvi lär ha tagit sig fyra stora klunkar för att sedan långsamt föra flaskan mot bordet till oförglömliga orden: ”Det är en liten rörelse för mej som människa, men ett jättelikt språng för mänskligheten”. I dag vet vi alla att han hade rätt.
Futt på plats i Grönhögens hamn. Enligt NCC-kille inleds muddringen om ungefär en månad. Man börjar vid småbåtshamnen i söder.Innan muddringen dras igång måste man göra en del jobb här norr om Medborgarhuset där muddringsmassorna ska förvaras.
Mörbylånga kommun satsar hårt på att marknadsföra kommunen med videor där privatpersoner berättar varför livet på Sydöland är bättre och skönare än på andra platser.
Nu vill Mörbyklånka kommun inte vara sämre än sin storebror. Kommunchefen Anna Wilselund har gett vår högt älskade chefredaktör och filmbolagsdirektör Sune Flisa i uppdrag att på kort tid producera 300 kortfilmer om Mörbyklånkas alla prerogativ.
Eftersom inflyttningen till Mörbyklånka nu väntas bli extremt stor på mycket kort tid görs filmen i pekuniärt samarbete med Söders Flyttservice AB.
Flera givmilda sponsorer stöttar det kulturella projektet men vill inte figurera med namn, exempelvis Flisa Film AB, Shimla Motor & Entreprenad, Sunes Gräv AB, Vänskapsförbundet Deghamns-Shimlas Vänner och den radikala tidningen Shimla News.
Den första filmen i den gigantiska serien ser du nedan.
Tvivlare må ursäkta, men under oktober månad börjar man faktiskt att muddra hamnen i Grönhögen, den lilla pärla som skulle kunna utvecklas i stort sett hur mycket som helst. Sommartid kan här ligga 25 segelbåtar från många olika europeiska länder, affär finns i byn, liksom ställplats och intilliggande sportfält med utomhuspingis, padel-, beachvolley- och boulebana. Det snackas också om ett blivande utegym…
Kulturorganet har länge hävdat att Grönhögen kan bli södra Ölands kraftigaste motor. Nu blir den ännu starkare. Vaknar sen också kommunen upp och inser möjligheterna så…
Denna lilla provfilm inför muddringen är gjord i dag med en gammal systemkamera som inte ger lika bra bilder som mina GoPro-kameror. Men den har fördelen att kunna förses med olika objektiv. Kvaliteten är alltså inte tipptopp, men håll till godo ändå.
Sportig, sensuell, sober, sofistikerad, skarp, skön, supersnabb – och utan akterspegel. Inforsande vatten ska så snabbt som möjligt tillbaka till havet. Denna speedseglare hittade jag i Grönhögens hamn i somras.
Kulturorganet börjar nu få en bild av hur muddringsarbetet i Grönhögens hamn kommer att gå till.
Vid småbåtsbryggan muddrar man från land med grävmaskin. Rännan in i hamnen muddras från pråm. Och så bygger man en liten pir ut från småbåtshamnen. Det berättar Jonas Josefsson, NCC.
Kulturorganet kommer att följa delar av arbetet i text, foto och film.
