alvarsamt2
– icke allvarligt om livet runt alvaret –
Etikettarkiv: Kastlösa
En skönhet sågas ned
En av Ölands vackraste alléer faller snart för motorsågen. Enligt Ölandsbladet är det Trafikverket som står för jobbet med de döda och döende almarna i Kastlösa allé. Bilden är tagen sommartid för bara några år sedan. Sedan dess har almdöden slagit till hårt och snabbt.
Observera den gula varningsskylten. Får man en större fallande gren i huvudet är det morsning och goodbye.
Allén ned mot väster.
Allén utmed Bygatan i dag 3 september 2019.
våren är tillbaka!
OBS. Renderingen av denna film blev dålig. En ny är gjord och inlägget kommer senare i dag (26 september) att bytas ut mot en – förhoppningsvis – mycket bättre version.
Denna video är inspelad i april. Vi cyklar från Södra Möckleby till Kastlösa, tar gamla banvallen rätt över Öland ner till Skärlöv – och segar oss hem igen i den kraftiga motvinden. Denna rulle är bloggens hittills längsta, nästan 2,5 timmar.
Slå på högtalarna, klicka igång rullen och upplev Ölandsvåren på nytt nu när hösten blir allt mörkare!
ölands längsta raka
Minns du att kulturorganet tidigare utlovade en riktigt lång cykelfilm, en bautarulle? Vi hojade 2:26:43 timmar från Södra Möckleby till Kastlösa över Skärlöv och Torngård och gick i mål i utgångsbyn Södra Möckleby. Turen gjordes i början av april. Filmen klipptes och ljudlades. Den blev bra. Men när jag lägger ut den på Youtube förstörs den till oigenkännlighet. Trots efterforskningar förstår jag inte varför.
Tanken var att alvarsamt2 på sikt ska mäta sig med norsk slow TV som bland annat har visat tågresor på över sju timmar och en resa med Hurtigruten på hela 134 timmar. Här kan du se en miniversion av den på bara fem timmar.
Men vi tar snart upp kampen med norrmännen igen. Målet är att närma oss dem med sjumilakliv. I vårt projekt Slow cycling trampar vi – exempelvis – varvet Södra Möckleby-Torngård-Alby-Södra Bårby och hem igen. Men till dess måste problemen på Youtube lösas…
I väntan på den lösningen bjuder vi här på varvet Södra Möckleby-Torngård-Skärlöv-Kastlösa-Södra Möckleby men denna gång utan videokamera. Men håll ut, flera cykelfilmer kommer småningom…
Bäckbottnarna skrämde denna heta dag, som skulle följas av flera ännu hetare – och ännu flera ännu hetare dagar – och nätter…
Storbrobäcken fotograferad från landsvägen. Torr som fnöske. Jag hade lyckligtvis två cykelväskor fulla med vattenflaskor med mig.
Samma bäck en bit längre ut på alvaret. Det var uppskattningsvis 40 grader varmt i solen under hela turen.
Vi hojar nu på gamla banvallen mellan Skärlöv och Kastlösa. Här bedrev Ölands Järnvägar trafik fram till 1 oktober 1961. Redan 21 juli hade många träd och buskar börjat ”gula ned sig” för att överleva torkan. Först i vår får vi se om de lyckats. Leden är närmast Skärlöv lappad och lagad med ett ganska knepigt grus som får framhjulet att kana. Det gäller att hålla i styret.
Är detta Ölands längsta raksträcka? Jag vet inte. Men jag vet att den mäter över sju kilometer och att den är ganska tristcyklad.
Ganska snart efter infarten i Skärlöv uppenbarar sig en skön rastplats. På den finns grunden till banvaktstugan kvar. Stugan byggdes 1910 och i den bodde banförman Karl Ljungström med familj. Det var sannolikt ett ensamt liv, där endast tågen stod för liv och rörelse.
Fruktträd och syrener finns kvar från den tid stugan var bebodd. Men denna lilla lätt skuggade pusta-ut-och-sitt-plats är nog av senare datum.
En annan husgrund på samma tomt. Kanske låg källaren här, som för mer än 100 år sen byggdes utan tak. Fråga mig inte varför.
Under ett synnerligen bastant trälock hittade vår utsände vatten i den brunn som grävdes för över 100 år sedan. Åsynen av det blöta blev en skakande upplevelse för vår uttorkade reporter. – Jag hade för länge sen glömt hur vatten ser ut, lär han ha mumlat för sig själv.
Äppelträdet på tomten bar rikligt med frukt. Äpplena smakade gott redan i juli. Det här trädet såg helt opåverkat ut av torkan.
När man cyklar från Skärlöv till Kastlösa ligger Penåsa ödeby på vänster sida. Du kan ställa in siktet på ödebyn genom att klicka här. Eller besöka den direkt och klicka här.
Om du vill gå i stället för att cykla kan du ställa hojen här och vandra ut till Millersten. Det gjorde inte vår utsände.
När vi närmar oss Kastlösa dyker denna vackra rastplats upp på vänster sida. För oss myggkänsliga blev dock visiten fransysk.
Här ute i ödemarken finns en luftpump för cykeldäck! Jag testade den inte, eftersom jag anser att man ska pumpa i sitt anletes svett med vanlig bråkande cykelpump – till tirader av sköna svordomar. Helvetes, jävlar, skit! Men är jag på latsidan kör jag kolsyrepatron…
Nu ser vi tornet på kyrkan i Kastlösa. Vi är bara några hundra meter från livligt trafikerade 136:an. När man styr ut på den från denna fridens led känns det som att komma ut på motorväg i storstad…
