Etikettarkiv: kreatur

Kostigen mot fyren

Mamma Mu: – Så skönt vi har det här i solen, min lilla älskling. Här ska vi stå länge och bara njuta.
Kalven Mu: – Du har rätt, lilla mamma. Jag älskar dej. Här trivs jag också. Å så skönt att bilarna står stilla. Jag är så trött på trafiken här. Dom far fram och tillbaka som tokar.
Mamma Mu: – Ja, det är snart högtrafik här nere. Långa raddor av bilar. Och trångt och farligt är det också.
Kalven Mu: – Har du förresten hört att människorna kallar den här kostigen för cykelled, att folk ska cykla här?
Mamma Mu: – Ja, min lilla älskling. Men du ska inte bry dej om allt tossigt som människorna säger. Dom pratar ofta i nattmössan. Man kallar cykelled som inte finns för cykelled. Det kallas ”alternativa fakta” och är ett begrepp som en rådgivare till Donald Trump myntade 2017.
Kalven Mu: – Ja, ja. Du menar den där haggan Kellyanne Conway. Med henne började hela världen bli skev. Människorna säger till exempel att cykelleden går från fyr till fyr. Och att landsväg är cykelväg. Har du hört så knäppt?
Mamma Mu: – Ja, det e så tokigt att man vill gå i sin. Men dom förstår inte bättre. Dom måste hela tiden säga att allt är mycket bättre än det egentligen är. Därför ljuger den ena mer än den andra. Men tänk så förståndig du börjar bli, min lilla Mu. Du förstår mycket nuförtiden utan att jag måste förklara..
Kalven Mu: – Tack, snälla mamma. Jo, då. Jag börjar förstå hur falska människorna är. Pappa säger också att jag är väldigt klok. Och så säger han att jag är en riktig tjurskalle.
Mamma Mu: – Du är för rolig du, min älskade lilla Mu. Tjurskalle! Ha, ha, ha. Tjurskalle! Ja, far din måste nog gå till en optiker.

Kalven Mu: – Men jäklar, mamma. Nu kommer en sån där människa i bil igen och skriker och gormar och flaxar med armarna och vrålar. Nu sticker vi!
Mamma Mu: – Ja, nu kutar vi för livet! Det är då trist att man aldrig får stå i lugn och ro och prata om cykelleden med dej, min lilla Mu utan att bli störd och ivägkörd som vilket kreatur som helst.
Kalven Mu: – Jag håller med dig, kära mamma. Människorna ska lägga sig i allt. Och allt ska vara som dom vill. Vi får snacka mer om den så kallade cykelleden senare. Förresten… Du vet väl att den inte blir färdig under dom närmaste tusen åren?
Mamma Mu: – Ja, jag vet. Det vet alla utom dom som håller på med den och alla politiker som inte säger flasklock utan bara låtsas som att allt är som det ska. Men tiden kommer att hinna ifatt dom, kära Mu. Tiden hinner alltid ifatt lögnen. Vet du det?
Kalven Mu: – Jo då, lilla mamma. Jag vet det också. Tiden hinner alltid ifatt lögnen…
Mamma Mu: – Du är så klok, min lilla älskade Mu. Nu lufsar vi iväg och badar i stället! Här går inte att vara. Jag tror alla människor har blivit tokiga.

Märkt , , , , ,

Kungliga traditioner hålls vid liv i Ottenby

Kungens boskap måste ha extra högt stängsel toppat med taggtråd. Orsaken är rent historisk: Tjabo vill dra paralleller till den mur Karl X Gustav piskade stackars öländska bönder att uppföra tvärs över södra Öland i mitten av 1600-talet. ”Allt går igen!” är hans nya valspråk, sedan han skrotat det tama ”För Sverige – i tiden”.

*****

Kungen lider inte av bostadsbrist. Han kan bo var han vill i elva slott. Hur många privata fastigheter han har vet nog bara han själv.

En föregångare till Tjabo tvingade öländska bönder att bygga muren tvärs över södra Öland för att hålla inne de kungliga hjortarna. Ville nån bonde i närheten ha hund måste ett ben på doggen amputeras för att den skulle bli ofarlig för hjortarna. Men allt sket sig. Hjortarna hoppade hit och dit över muren och parade sig helt vilt och kungen och drottningen och alla prinsar och prinsessor grät ut i Svensk Damtidning.

Karl X Gustavs mur skär tvärs över södra Öland. Fotot är taget från drake.

Nu drygt 350 år senare vill Tjabo inte vara sämre. Vid sin fula villa i Ottenby föder han upp kunglig kreatur med guldhorn. För att den inte ska rymma likt hjortar är stängslet två meter högt och toppat med taggtråd. Även starkström används, liksom trampminor. Om någon vill promenera med hund i Ottenby måste minst ett ben kapas – på doggen.

Detta drömde jag i natt. Min chef Sune Flisa kallade i morse texten för skit. Men jag gillar den. Den är kunglig på nåt vänster. Den visar kunglighetens logik. Jag inser visserligen att allt inte är helt sant, bara nästan. Därför publicerar jag den i lönndom och hoppas att Sune inte märker nåt.

Ingvar Charm-Knubbendorph
MMA-vrak, kungahusreporter

Märkt , , , ,

sköna fejs

Som tidigare kobonde kvarstår min kärlek till kreaturen. Doften, mixningen av nyfikenhet och totalt ointresse är fängslande. Ena sekunden är man värd all uppmärksamhet i världen, andra sekunden finns man inte… På dessa bilder finns jag – fortfarande.

Bilderna från Albrunna får tala för sig själva.

Albrunnakritter_5

Albrunnakritter_1

Albrunnakritter_2

Albrunnakritter_4


 

Märkt , , ,

livet på en pinne

Måttlig vind, runt 13 grader, inga flugor ännu, betet i kraftigt växande efter regn. Bättre än så kan betande boskap inte få det. Vädret är som bäst, käket på topp, vilket jag hoppas bilderna berättar utan texter.

 

 


 

Märkt ,

höstkreatur

Som tidigare mjölkbonde hyser jag fortfarande uppskattande känslor för alla slags kreatur. Uttrycket ”dum som en ko” är missvisande. Deras försiktiga och avvaktande sätt att bemöta främlingar tyder på gott förstånd. Nästan alla är nyfikna, men vissa tittar bort för att inte visa överdrivet intresse – eller för att de är blyga. Andra låtsas titta bort men håller järnkoll på mig med blicken på sniskan. När isen väl är bruten finns ofta ingen hejd på lusten att umgås.

Dessa charmiga ”betare” träffade jag längs Torngårdsvägen.

.

 

 


 

Märkt , ,