Etikettarkiv: Länsstyrelsen

kulturorganet avsatte Carlzon

I morse uppmanade kulturorganet landshövding Thomas Carlzon att avgå. Thomas var idel öra och lydde bums. Han blir nu generaldirektör på regeringskansliet.

Bra jobbat, Thomas!


 

Annonser
Taggad , , ,

att drömma – eller göra

Hamnar ska lyfta södra Öland lyder en rubrik i dagens Östra Småland. Kulturorganet har redan skrivit om ämnet i varnande ordalag. Det som hände i exempelvis Degerhamns hamn borde hela Myndighetssverige lära sig av. Det var här som Länsstyrelsen, statens förlängda arm, med cyklopisk verklighetsuppfattning och akut byråkratiklåda slog sönder framtiden för den lovande ställplatsverksamhet som engagerade människor dragit igång. I dag ligger hamnen öde. Nu vill man genom Kraftsamling Sydöland åter uppfinna hjulet.

Degerhamns_hamn_2017Degerhamns hamn 2017, Länsstyrelsen har lyckats stänga ställplatsen. Den stora byggnaden till höger i bild är ”Båtladan”, där det bland annat skjuts med luftgevär. Längst in i viken, till vänster, skymtar det toppmoderna Servicehuset, där bland annat Frukostklubben huserar. På den undre bildhalvan låg tidigare ställplatsen.

– Vi har fått in så många idéer, säger projektledaren Ulf Kylberg, Kraftsamling Sydöland, i Östra Smålands artikel.

Tyvärr får man inte snurr på en landsdel med idéer. Då vore södra Öland redan ett företagsparadis. Hur många idéer och hur många fantastiska plustecken för södra Öland har vi inte genomlidit på mängder av möten genom åren? Idéer och lokala guldkorn kan nästan vem som helst rabbla upp hur många som helst. Det som krävs är flera ”doers”, alltså människor som vill göra det de tror på – och som gör det, även om det är svårt och motigt.

En doer i en annan hamn hittar vi i Gräsgårds hamn. Den förfaller långsamt och borde ha muddrats för länge sen, men hålls vid liv av ett enda sommaröppet företag, Annys Fiske. Till denna lilla enkla men utsökta servering hittar säkert tiotusentals besökare varje sommar; där är nästan alltid kö. Idén bakom Annys Fiske är inte originell – men den är genomförd.

Gräsgårds_hamn_13mars_2017Gräsgårds hamn. En svart sörja fyller hamnbassängen och den högra pirarmen håller längst ut på att rasa ihop. Den enorma – och enda – publikmagneten Annys Fiske håller till i den lilla byggnaden något under bildens mitt.

En genomförd idé i Degerhamns hamn är Frukostklubben, dit vem som helst är välkommen för billig frukost och trevligt umgänge. Filmen om Frukostklubben ser du genom att klicka här.

Degerhamn_vintern-2012Snart ligger åter isen i Degerhamns vackra hamn. Finns nån islossning i sikte? Hur ska hjulet uppfinnas på nytt – för tusende gången?


 

 

Taggad , , ,

låt oss åter uppfinna hjulet!

”Kraftsamling Sydöland är mycket stolta över att kunna presentera att det i måndags startades en förstudie som har som mål att få fram en lägesbeskrivning och inventering av hamnarna i Mörbylånga kommun. Syftet är att öka attraktionskraften för både boende och besökare samt att utveckla hamnarnas potential.”

Så skriver Mörbylånga kommun på sin hemsida. Med den hamn närmast mig (Degerhamn) i åtanke blir satsningen en smula skrattretande. Här fanns många duktiga och engagerade människor som utvecklade en blomstrande ställplatsverksamhet med servering, båthus, servicehus med kök. Ställplatsen blev till och med vald till Årets Ställplats. Har fanns då som nu också ett fint gammalt Brukshotell och ett synnerligen intressant litet lokalt muséum.

Nu är ställplatserna och serveringen sedan flera år historia. Kommunen gav dispens från strandskyddet, men Länsstyrelsen upphävde det – och ställplatserna stängdes för tid och evighet. Så kan det gå.

I dag ligger hamnen öde. Länsstyrelsen menade att ställplatserna ”hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett strandskyddat område.”

Min fru och jag sitter ofta i hamnen och kan konstatera att den mark Länsstyrelsen ”ville rädda åt allmänheten” aldrig används. Nån enstaka person rastar sin hund där nån gång… Det är allt.

Jag hoppas att vi framgent slipper få se Länsstyrelsen utstyrd i nya kläder, ivrig att få ”nåt stort och spännande att hända i Degerhamns hamn”. Men fan vet. Dubbelmoralen kan ta sig överraskande uttryck…

Vill du läsa mer om Nejmyndigheten och andra negativa krafter på södra Öland kan du klicka här.

Andra blogginlägg om ämnet ”ställplatser i Degerhamn” hittar du nedan:

Inlägg 1
Inlägg 2
Inlägg 3
Inlägg 4
Inlägg 5


 

Taggad , , ,

om ruckade avtal och offentlig tystnad

Cementa_kalkstensbrott_AlbrunnaDet enorma kalkstensbrottet i Albrunna. Du bör veta att bilden är tagen med ett kort teleobjektiv. På plats skulle du alltså uppfatta brottet som ännu mycket större. Brottet är i runda slängar 800 x 700 meter.

Cementa behöver inte återställa kalkbrott.
Så lyder rubriken i en artikel i Östra Småland, fredagen 9 augusti 2019. Kroken i storyn är att Mörbylånga kommun inte har överklagat Cementas ändrade miljötillstånd. Företaget slipper nu lägga enorma slantar på att fylla igen det numera övergivna och öde brottet.

Upprinnelsen till artikeln är att en privatperson frågar varför kommunen inte överklagar miljödelegationens (Länsstyrelsen) beslut den 24 juni. Och det kan man givetvis fråga sig. Om kommunen haft bara ett uns affärssinne kanske man skulle ha kunnat håva in storkovan mot löfte att Cementa ska slippa det man tidigare kommit överens om att göra, att skyffla igen brottet. Men ingenting i artikeln berättar om några som helst ersättningar.

Jag är inte stenskyfflare och inte ekonom, men så mycket kan nog sägas att det jobb som Cementa ursprungligen tog på sig att göra men nu slipper skulle kosta bolaget ”tiotals miljoner kronor”.

Det är tur att någon frågar hur maktens utövare går till väga när känsliga frågor ska avgöras. Detta är en sådan och alvarsamt2 kommer att följa upp ämnet ända in i kaklet (som det heter i Svenska Kakelläggares Riksförbunds årsbok). Det intressantaste kommer nämligen märkligt nog sist i artikeln. Läs och döm själv!

”Miljödelegationens beslut kunde överklagas inom tre veckor men enligt länsstyrelsen ska ingen överklagan ha kommit in. I beslutet står också att då ärendet inte bedömdes ha miljörättsliga eller andra konsekvenser för närboende fattades beslutet utan kungörelser.”

Länsstyrelsen säger alltså ungefär så här på begriplig svenska – om jag tolkar tidningen rätt:

Cementa slipper nu plötsligt fylla igen sitt tidigare gigantiskt stora brott, med de ungefärliga längd- och breddmåtten 800 x 700 x 10 meters höjd, vilket blir lika med runt 5 600 000 kubikmeter flisa. Enligt ursprungligt avtal ska Cementa fylla igen gropen, men det slipper dom nu, och ingen djävel i närområdet ska lägga sig i detta! Om brottet hålls i dagens skick eller vattenfylls ska närboende skita i. Därför säger vi inte pip och totar absolut inte ihop några kungörelser förrän överklaganstiden har gått ut. När den är körd kan ingen ändra på nåt och då kan vi berätta vad som helst. Vi är flexibla i vårt arbetssätt.

Detta ärende luktar mysko.

  • Varför gör kommunen som den gör?
  • Varför var det tidigare så viktigt att Cementa skulle fylla igen brottet?
  • Varför är det inte längre viktigt? Vad är det som så hastigt – och eventuellt lustigt – har förändrats?
  • Varför har inte Mörbylånga kommun kramat ut ekonomisk ersättning av Cementa när bolaget nu så geschwint kommer undan detta sisyfosjobb?
  • Och viktigast av allt, varför har grannar till brottet och boende på södra Öland inte med saken att göra om brottet förblir brott – eller förvandlas till sjö?

 

Sigwahld Restorin
reporter

 


 

 

 

Taggad , ,

något har hänt

Undertecknad har just läst en artikel i Östra Småland som framkallat ymnig svettning och svår huvudvärk. Den handlar om Cementa som nu – efter maktens abrovinker – slipper återställa det 800 x 700 meter stora stenbrottet i Albrunna…

Men det är inte just detta som är intressant, utan en till synes obetydlig detalj i spektaklet. Jag återkommer till den – sen jag tagit mig en stadig whisky och sitter ned…

 

Sigwahld Restorin
reporter

 


 

Taggad , , ,

Måttet är rågat

Myndighetssverige vill driva södra Öland tillbaka in i medeltiden. Södra Öland ska stängas, plundras, berövas alla sina visserligen små men ändock möjligheter till utveckling mot en hållbar framtid för den bofasta befolkningen. Nej, nej, nej är standardsvaret på alla förslag och idéer som pekar mot en dräglig framtid. Nej, nej, nej! Nej, nej, nej! Nej och åter nej!

Senast i raden av nejskandaler kommer från Statens Fastighetsverk i maskopi med Riksantikvarien då de med en mun säger nej, nej, nej till cykelled söder om Karl X Gustavs  mur i Ottenby. I Ölandsbladet i dag kunde vi läsa följande chocktext som fick blodet att isa sig, förståndet att ta hissen ned till fötterna:

”Orsaken till myndigheternas nej är att leden skulle komma att störa muren och den antikvariska miljön.”

Nu gott folk har djävulen nedstigit på södra Öland. ”Störa muren”! Har jag rätt glasögon? Har jag blivit tokig? Har nån annan blivit tokig? Svaret på de två första frågorna är ja, respektive nej. Den tredje frågan ska besvaras med ett rungande ja. Två myndigheter går här samman för att påstå att en cykelled kommer att ”störa muren”.

HELP! Hur stör man en mur? Visa mig! Snälla myndigheter, berätta! Har jag missat nåt i skolan? Vad vet ni mycket bättre än jag? För vad är stenmuren känslig? Är det kung Tjabo som inte vill se en annan Monark på leden? Är muren blyg? Har den en svag självkänsla? Kommer den från dåliga hemförhållanden? Tål den inte vinddrag från cyklister, bara från bilar som kör i 120 knutar?

Nedan visar jag foton från min expedition till murens östra ände i maj 2012. Med 14 sherpas, 12 klövjehästar och mycken möda tog jag mig ända ut till murens bittra undergång. Här har muren verkligen blivit störd. Den har blivit så störd att den på dussintals ställen har kalvat. Den har till och med blivit så störd att den på slutet inte finns. De sista hundra meterna ned till österhavet är en studie i skam, en studie i monarkins undergång och upplösning i atomer. Hur det är med den ”antikvariska miljön” vågar jag inte yttra mig om.

Notabelt är att jag varken före, under eller efter den strapatsrika expeditionen har sett någon människa i dessa tassemarker, endast befolkade av en och annan kossa. Här torde det i stället vara väder och vind som stört muren så pass intensivt att den kalvat för att aldrig mer resa sig. Jag tror mig våga lova att ingen cyklist är orsaken till denna mursträckas totala förfall. Här har Statens Fastighetsverk verkligen något att bita i. Och varför inte jobba tillsammans med den andra nejsägarmyndigheten, Riksantikvarien. Lika barn leka som bekant bäst. Men jobba lugnt. Stör inte muren!

Här har muren blivit så störd att den kalvat. Men här går ingen cykelled. Myndigheterna kan alltså inte beskylla cyklisterna – hur gärna de än vill.

Se opp! Hela murhelvetet är på väg att falla omkull – norrut. Notera att bilden är tagen för sex år sedan. I dag ligger kanske hela klabbet som en hög legobitar i god ”antikvarisk miljö”.

Både Riksantikvarien och Statens Fastighetsverk menar att muren inte tål att bli störd – av en cykelled. Men blir muren inte störd av hus, båtar och stängsel? Berätta, snälla nejmyndigheter! Berätta, snälla nejsägare! Berätta, snälla södraölanddödare!

Här är muren verkligen störd. Den är så störd att den inte finns. Hur är det… Är Statens Fastighetsverk murens beskyddare? Är Statens Fastighetsverk tillsammans med Riksantikvarien ansvariga för murens skick och skötsel? Jag vet inte, men de agerar som om de vore det. Men nu sätter jag punkt. Nu ska jag inte störa muren mer.

 

Andra texter om nejsägarmyndigheterna:

Kungligt praktverk gör sorti
Nej nej nej från Nejmyndigheten
Förbjud hela Öland!

 


Sune Flisa i försvarets fält-
jägar
uniform ZoP37_99.
Foto: Okänd, 2008.

 

Taggad , , , , ,

förbjud hela Öland!

En liten skylt med texten ”Honung säljes” är helt förbjuden. Alla skyltar som berättar om lokalt hantverk eller lokala försäljningar är av ondo och ska förbjudas! Trafikverket har gjort razzior mot dessa kriminella skyltmålare, något vi tidigare har skrivit om. I år vill Trafikverket till och med ha kommunernas hjälp för att sätta dit avskummet. Mördare och tjuvar går fria men skyltmålare ska lagföras och finkas! Sverige är onekligen på rätt väg…

Egna erfarenheter, en uppsjö artiklar om förbud och en tidigare ölännings ögonbrynshöjande kommentar på bloggen gör att jag uppmärksammar vad som pågår på Öland: Den ökande lusten att förbjuda! Att säga nej! Att inte unna andra människor något av det man själv har!

Länsstyrelsen, i fortsättningen benämnd Nejmyndigheten, jobbar på bra, och kommunen gör allt för att hänga med i utvecklingen. Man stänger och förbjuder. I dagens Östran berättas om den populära badplatsen i kalkbrottet, Grönhögen. Där vill Mörbylånga kommuns servicechef Roland Nanberg sätta upp dykförbudsskyltar – i stället för att, som diskuterats, göra om stället till en kommunal badplats. Slutklämmen är magnifik: ”Man kommer att fortsätta diskutera om man helt ska förbjuda bad på platsen.”

Det är ett steg i rätt riktning. Kan något förbjudas ska det förbjudas. Det som inte kan förbjudas ska givetvis också förbjudas. Andra exempel på positiv framåtanda är att markägaren Cementa äntligen har blockerat infarten till tidigare Degerhamns ställplats – ett år vald till landets bästa – med betongsuggor stora som friggebodar och en grind i pansarstål med tydlig förbudsskylt i skrikande rött och gult. Inte ens stridsvagnar ska ha en chans att bereda vägen för rosenkindade husbilsägare att kasta bort sina stinkande kapitalistslantar i öländska affärer och på lokala evenemang. Öländska utsikter och öländsk luft ska bara få nyttjas av ölänningar. Öland ska bli förbudsskyltarnas paradis och Nejmyndigheten gör sitt yttersta för att uppnå målet. Devisen lyder: ”Förbjud allt – för ett helt stängt Öland senast 2020!”

Att husbilsfolket är turismens snabbast växande grupp ska bemötas med hårda tag, förbud och negativa attityder. Att allt fler seglare angör Grönhögen ska besvaras med avundsamhet, egoism och konstanta strömmar av insändare och klagorop. Ett av de häftigaste förslagen är att minera hamninloppet och förse hamnplanen med fastsvetsade fotanglar. Ingen annan ska få njuta av lugnet här!

Kulturorganet har kontaktats av en uppsjö chockade visselblåsare vid Nejmyndigheten. En av dem berättar:

”Nejmyndigheten har inrättat en speciell undersökningskommission som ska bredda utbudet av förbudsskyltar. Det ska bli förbjudet att gå på väg, att cykla på väg, att köra bil på väg. Det ska bli ”strängeligen förbjudet” att vända på väg, att fortsätta på väg. Alla privata markägare uppmuntras till att sätta upp så många förbudsskyltar som möjligt. Några är redan färdiga för utsättning: Förbjuden infart, Förbjuden väg, Privat Förbjuden väg, Privat Enskild Förbjuden väg, Allmän och Privat Förbjuden väg, Förbjuden utsikt, Förbjuden bro, Förbjuden bäck, Förbjuden campingplats, Camping förbjuden, Bad förbjudet, Förbjudet bad, Förbjudet att förbjuda, Allt förbjudet, Rökning förbjuden, Ickerökning förbjuden.

Den topphemliga gruppen ska också testa praktiska hinder, fällor och bakhållskonstruktioner för att på sikt bli av med alla turister. Nejmyndighetshövdingen är entusiastisk och lovar äska ytterligare kosing från regeringen för att effektivare kunna stänga ned och förbjuda. Han har till och med rullat ut tanken att spränga Ölandsbron, visserligen bara som en sista nödvändig åtgärd – om andra aktioner inte skulle bita fullt ut.

Undersökningskommissionen frågar sig nu vad man ytterligare kan göra för att förpesta livet för turister på ön. Desinformation är viktig. Alla evenemang som kan locka turister förses med felaktiga tidsuppgifter. Ska en konsert inledas 16:00 skriver man 19:00. Datum och månader ändras, juni blir juli, orkideerna på alvaret blommar i december. Victoriadagen flyttas till Sverige. Hastigheterna på 136:an sänks ytterligare. Dagens 40 kilometer i timmen blir 4. Trafikverket tillåts felinformera om allt; skarp vänsterkurva blir skarp högerkurva, till exempel.

Utplacering av överfulla latrintunnor runt och på ännu icke förbjudna campingplatser kan vara en del i strävandena mot den slutliga lösningen. En annan är att gräva diken och bygga barrikader av brinnande traktordäck tvärs vägar, broar, stigar, cykelleder och vandringsstråk. Mindre krävande arbeten är också föreslagna, exempelvis att vrida vägskyltarna fel så att de som vill till Borgholm hamnar i Ottenby och vice versa.

Cykelfärjan Dessi tillåts endast frakta cyklister, och hon förbjuds medföra cyklar. Dessis trad läggs i största hemlighet om från Kalmar till polska staden Police, där inhyrd lokal polis griper samtliga passagerare misstänkta för spioneri. Returresa till Kalmar erbjuds ej efter avtjänade fängelsestraff. Information om att rutten numera går mot Polen och inte mot Färjestaden delges resenärerna först när man är tre sjömil ut på Kalmarsund. Dessis flytvästar har redan tagits i beslag.

Nejmyndigheten har också vänt sig till kommunerna och berömt dessa för rekryteringarna till turistchefer och underordnade, så kallade turistnissar. ”Om ni anstränger er ytterligare kan ni säkert hitta ännu sämre personal, så dålig att den slutar redan efter en dag i stället för efter ett helt år. Kan den sluta till och med innan den börjat arbeta är det ännu bättre!”

Kanske kan Nejmyndigheten även anamma mina högst personliga förslag: Förbjud skratt. Och viktigast av allt: Förbjud rätten att leva!

Eder Sune Flisa

Sune Flisa porträtterad av italienske
konstnären Umberto Camradi d ä.

Eftersom vår högt älskade Sune Flisa har gått in i andra andningen måste redaktionen genom Allan von Kompost komplettera med några förtydliganden. Du läser dem i följande bildtexter.

Att Cementa spärrat vägen till tidigare ställplatsen beror på att de är markägare. Cementa följer bara lagen. Att andra markägare tolkar lagen på andra sätt är en annan femma.

Det var Länsstyrelsen, i Flisas text benämnd Nejmyndigheten, som upphävde kommunens tillstånd till ställplatsen. Hela dramat med Länsstyrelsens roll i ”fallet Degerhamns ställplats” hittar du här.

 

 


 

Taggad , ,

Hela redaktionen står fast vid tidigare åsikt: Lägg ned länsstyrelserna!

För något år sen krävde Sune Flisa en omedelbar nedläggning av Länsstyrelserna. Läs här. I dag står hela redaktionen bakom hans visionära klokskap. Lägg ned! Östra Småland berättar i dag om hur Länsstyrelsen stoppat fem av miljö- och byggnadsnämndens detaljplanebeslut i Mörbylånga kommun. Ett av dem gäller ställplatser i Grönhögen. Günter Ruchatz, ordförande i miljö- och byggnadsnämnden, tycker att det är frusterande.

Så länge en myndighet är en papperskonstruktion med omöjliga verksamhetsfält, dessutom styrd av ”folk som redan gjort sitt och behöver en sinekur, ity det är omöjliga att omplacera inom statens skyddade verkstad” är hela tanken på en statens förlängda arm förfelad och obsolet.

Hur många av oss vet exempelvis vad landshövdingen heter i förnamn? Låt mig gissa: En på 30. Var finns han? Ingen vet? Vad gör han? Ingen vet? Eller är det inte en han? Ja, frågorna är många, lösningen bara en: Lägg ned!

Allan von Kompost
redaktionschef
Taggad ,

statens järnhand

Enligt tidningen Östra Småland ansöker Södra Möckleby Sockenförening om att få sätta upp nya skyltar vid den av Länsstyrelsen stängda uppställningsplatsen i Degerhamn. På skyltarna ska stå Välkommen. Man söker detta tillstånd – som troligen nogasamt måste utredas och politiskt-korrekt-justeras – hos just Länsstyrelsen.

Ibland är det svårt att veta om man är vaken eller mardrömmer. Förr styrde kungahuset med järnhand över ön. I dag har diktatrollen tagits över av Länsstyrelsen. Och alla lyder.

Får jag gå på muggen utan ansökan hos Länsstyrelsen? Fan vet.

Taggad , , , ,
Annonser