Etikettarkiv: miljövård

Oljud och avgaser sätts före miljötänk

Som tidigare bonde slår det mig att utvecklingen ibland går bakåt. Förr slog man gräs med lie. Jobbet går snabbt och är helt avgasfritt. Lietag för lietag lägger sig grödan snällt på backen. Orven svingar, lien skär ljudlöst. Rörelsen ger kroppen lagom motion – och själen frid. Som lieman är man ett med naturen.

I dag använder man trimmer, en motordriven vrålande maskin som piskar av gräset till flis. Den långa och otympliga maskinen bärs i sele. Missljudet hörs kilometervis, vibrationerna orsakar sannolikt framtida skador och avgaserna väller ut ur den lilla helvetesmaskinen. Som trimmerman har man avlägsnat sig så långt man kan från naturen.

Ser i Barran att gräset i handelsområdet Triangeln i Borgholm nu piskas ned av tjej med trimmer. Jobbet kan landa på 20 000 kronor. Mitt råd: Kasta trimmern och hämta lien! En duktig lieman/liekvinna sveper säkert av samma yta på halva tiden – till halva kostnaden.

Märkt , , , ,

Tankar om mänsklighetens eventuella framtid

Som du kanske har sett i filmen om Ylva Lönnboms skräpplockning utmed stranden nedanför Albrunna blev fångsten nio proppfulla säckar på en sträcka av 550 meter. När Ylva brutit sönder frigolitblock och annan större bråte blev det sorterade resultatet 13 säckar. Nio av dessa innehöll plastavfall. Plasten är alltså fortfarande vår värsta miljöbov, rent visuellt. Hur summan av allt skräp påverkar våra hav rent kemiskt och biologiskt vågar man knappt tänka på…

Plastskräp dominerar alltså. Bland skräpet finns plastflaskor, plastdunkar, plastskor, plasttuber, plastpåsar. Vissa av dessa soltorkar, blir spröda och pulvriseras, blir mikroplast. Detta pulver blir i det närmaste omöjligt att sanera. Det dras i stället åter ut i havet där fiskyngel och andra smådjur ser det som foder – och därför dör. Många större djur dör också av plastavfall, både fåglar och däggdjur. Tag även en titt på denna annons så förstår du att läget är alarmerande. Vi får aldrig börja se nedskräpningens konsekvenser som något naturligt.

Ylva Lönnbom tar upp en överraskande detalj bland all bråte: Stora trassel av ballongsnören.
– Jag hittade hundratals såna, ofta med rester av en ballong kvar, många gånger med firmanamn och logga – och nästan uteslutande från Polen och Tyskland.

– I starkt solljus smälter ballongerna ibland fast på stenar, nästan omöjliga att få bort. Och snörena fastnar i strändernas växter och gräs. Förbjud oskicket att släppa upp hela moln av ballonger vid olika evenemang! säger Ylva Lönnbom.

Kulturorganet instämmer.

Läs även detta inlägg.

Märkt , ,

gräsklippning mot coronatristess?

Har svensken tråkigt? Lider svenska folket av den smittsamma gräsklippningsfebern? Så snart det stackars gräset vuxit en halv centimeter kommer klipparen fram, ofta av åkmodell till och med på pyttesmå tomter.

Borgholms kommun gör nu en insats för den biologiska mångfalden och inför randklippning. Man klipper då bara ytterkanterna av gräsytorna, resten får stå orört. Det ger nya överlevnadsmöjligheter för alla slags insekter.

Ett klokt beslut, som kommunen ska ha beröm för.

Källa: Barometern.

Även Mörbylånga kommun randklippte 2018 och 2019. Jag hoppas den fortsätter så.


 

Märkt , , ,

Det får andra ta upp efter mig!

skräp_mack_01Så här såg det för en tid sen ut bakom macken i Färjestaden. Trots kontakt med kommunen har ingenting hänt. Nu har skräpet vuxit in i grönskan och blir en gåva till kommande generationer. Mer av skiten ser du här och här. Värt att veta är att nedbrytningstiden för en fimp är 50 år, för en ölburk 500 och för en flaska 1 miljon år.

Som cyklist förundras man över hur folk kan slänga plast, glas och annat avfall där de går och står. Vuxna människor. Öland är på sina ställen nedlusat av skräp. Vid en kaffepaus häromdagen glimmade tre glasflaskor i beteshage!

Det finns plastpartiklar överallt i vår luft, även mycket långt från utsläppen. Det visar forskning vid Svenska Miljöinstitutet. Insändare i dagens Barometern berättar om plast i diken – till och med i träden! – på vägen mot Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm.

Nedskräpningen har nu gått så långt att Kalmar kommun anställer två personer för skräpplockning. Det berättar Barometern. Kampanjen på brunnslocken mot nedskräpning utökas med information på 17 elskåp och i filmer.

Det är tur att vi har ungdom som kan tänka! Sara, 14, är en av många.


 

 

Märkt ,

chockerande

strandskräpDelar av dagens obehagliga fångst.

Jag samlade in skräp på en 150 meter lång strand i dag. I Albrunna. Jag fick ihop 15 kilo plast, glas, plasthagelpatroner, glas, färgburkar, godisplast, läskburkar, frigolit, delar av tvättkorgar, ölburkar, batterier – och lysrör! Det gör ett hekto per meter. Vad värre är att denna strand brukar rensas av ett naturvårdande par. Sträckan kan dessutom nyligen vara städad i kommunens kampanj i början av mars.

Sverige har 4 800 mil kust. Det gör 48 miljoner meter. Om det ligger lika mycket skräp längs hela den sträckan som i Albrunna gör det 48 000 ton. 48 tusen ton!

48 tusen ton i lilla Sverige. Tänk dig då hur mycket skit som förpestar och förstör i hela världen.

Människan är planetens största hot. En film om eländet kommer…

PS. Jägare brukar ofta ömma för naturens bästa. Men att plocka upp plastpatroner från stranden är tydligen alldeles för avancerat.


 

Märkt , , , ,

bestickande bestick

Kulturorganet har tidigare tagit upp plastnedskräpningsproblemet – både till lands och till havs. I dag blev en av våra reportrar glad – och en blev ledsen. Vi tar den ledsne först. Han köpte ett slags yoghurt i en liten plastburk med ett slags flingor under locket. Men där låg också en plastsked – med gångjärn! Den ska alltså fällas ut före användning! Snacka om fördyrande konstruktioner. Snacka om trams! Den andra reportern köpte en korv på Circle K. Till den fick hon en gaffel – av trä! Gaffeln är välgjord, rätt fin i formen och skön att hålla i. Den går att använda många gånger. Det kallar vi ett litet men rätt steg mot en hänsyn som kanske gör att naturen överlever människans ofantliga egoism och nedskräpning.

 

 


 

Märkt ,

inköpsstopp och konsumentmakt

Bojkottade varor i plast: Gilles Små hjärtan (pepparkakor) i tjockplastburk med plastlock och Kjell & Co:s batterier i plastförpackning så stark och invecklad att man måste ha verktyg för att öppna den. Bra exempel på föregångare är Leksands Knäcke i papper, Zetas ekologiskt linser i papp och Biltemas batterier i enkla och bra pappförpackningar.

– Nu får det förbanne mej vara nog! skrek min fru.

Jag ryggade, beredde mig på att ducka.

– Nu räcker det. Haven dränks av den, stränder på öar i oceanerna ser ut som sopstationer, fiskynglen dör och …

– Jag håller med, svarade jag. Vad gör vi åt det?

Vi tänkte. Och så sa vi samtidigt: Inköpsstopp! Nu köper vi bara produkter i så lite plast som möjligt!

Frun tog pepparkakorna som exempel.
– Varför köpa en sån här jättestor hårdplastburk för dom kakor som lika väl kunde säljas i pappersförpackning? Nu köper jag bara pappersförpackade pepparkakor utan palmolja – och lägger dom i plastburken. Det blir inte en pepparkaksplastburk till i det här huset!

Själv har jag reagerat på all plast runt dataprodukter. Ett litet minneskort om 0,3 gram säljs i över decimeterlång ”pansarplastförpackning”, säkert 200 gånger tyngre än den mikroskopiska produkten i den. Köper jag en kamera ligger vartenda tillbehör i en plastpåse? Acken i en plastpåse. USB-sladd i en plastpåse. Kameran i en plastpåse. Laddaren i en plastpåse. Fästplattor och andra tillbehör i varsin plastpåse. Varför? Det är ren slentrian. Dödande och miljöförstörande slentrian.

– Och se på all läsk och alla småburkar med mejeriprodukter och smoothies och såser och …, sa frugan. Varför inte sälja dom i pappförpackningar? Det har ju funkat för mjölk och fil i 60 år.

Och jag spädde på:
– Kjell & Company säljer batterier i plastförpackningar som man måste ha kniv, avbitartång eller dynamit för att få upp. Jag har sagt åt dom att jag bojkottar dom och köper Biltemas i stället. Deras batterier säljs i enkla pappfodral som man öppnar på två sekunder utan verktygslåda, svordomar och blodförlust.

– Det vi börjar använda oss av nu kallas konsumentmakt, sa min fru och drog på orden… Ju flera vi blir, desto starkare kan vi bekämpa slentriananvändningen av plast. Nu får det förbanne mej vara nog.

Den här gången ryggade jag inte, beredde mig inte ens på att ducka.

Varför ska varenda gurka slås in i en gurka-kondom av plast? Varför ska vartenda äpple ha en plastetikett? Det är tid att skippa idiotin och rädda våra hav. Jag har nu lovat mig själv att aldrig mer köpa en plastpåse. Dessutom har vi båda inlett kriget mot palmoljan. Mer om den småningom…

 

 


Faktaruta

Världshaven var 2014 fyllda med mer än 5 biljoner (5 000 miljarder!) plastbitar. I dag är läget ännu värre. I haven ligger enorma plastkontinenter, tio meter tjocka, vissa lika stora som Mexiko.
2050 kan haven innehålla mer plast än fisk.
Fisk, fåglar, valar dör – ofta plågsamt – av att äta/få i sig plast.
Läs mera.

Märkt , , ,