Etikettarkiv: Öland

Lösning för Öland?

rastplats_cykelleden_Klovenhill_7

Som cyklist möter man en del folk, exempelvis P-G. Han cyklade nyligen solo runt Öland med tält, tio mil om dagen.

– Men min fru och jag bor i Österrike, sa P-G.
– Jaså, sa jag.
– Vi har hus i Borgholm också, sa P-G. Min fru är därifrån.
– Oj, sa jag. Vad gör ni i Österrike, då? frågade jag.
– Där driver vi pensionat i Bad Gastein.

Vi talade om väder. Vi talade om vind. Om den förbannade motvinden. Men också om landsbygdens problem i hela världen. P-G och jag presenterade våra lösningar.

– Kommunalskatt ska betalas i båda de kommuner man bor i – om man har sommarhus, sa jag. Schablonen kan vara 75 procent där man är skriven, 25 där man tillbringar somrarna. Det är helt galet som det är nu att man kan skriva sig där skatten är låg och bo där den är hög – och utnyttja allt som går att utnyttja i den – oftast fattiga – kommunen.

P-G kontrade med en skatt man har i Österrike och många andra länder i Centraleuropa, en turistskatt. Han berättade bara kort och lovade att mejla en längre förklaring. Och det gjorde han. Du kan läsa den nedan. Intressant på min ära. Kanske man till och med skulle kunna sänka den höga kommunalskatten här på Öland och kompensera med den skatt P-G berättar om, alltså turistskatten.

P-G skriver:

Turistskatt

Till skillnad mot svenska turistorter har de österrikiska också direkta skatteintäkter från turisterna och inte enbart från kommuninvånarna. Taxorna varierar och Bad Gastein har en av de högsta skattesatserna om 3 Euro per person och natt. Det ger således dalens tre kommuner motsvarande 60 miljoner svenska kronor i direkt inkomst från turismen.

Varje hotell, pensionat, privatrumsuthyrning och campingplats är enligt lag skyldig att dels rapportera samtliga gäster till de lokala myndigheterna inom 48 timmar efter ankomsten samt dels inkassera turistskatten. Det görs genom att 3 Euro per person läggs till priset för rummet eller ställplatsen för exempelvis husbil. Gästerna är vana att betala några Euro i turistskatt och ingen knorrar.

Varje uthyrare har ett skattenummer och varje månad kommer en faktura från kommunen. Som grundas på den inrapporterade gästlistan. Kontroll i form av inspektioner förekommer. Den som inte sköter hanteringen riskerar höga böter och att bli av med tillståndet. Det är inte värt risken att fuska.

Utan turistskatten skulle inte ortens 4 000 invånare klara av att finansiera den service och den infrastruktur som krävs för att ta hand om tio gånger fler turister, som vistas där samtidigt. Skatten delfinansierar inte bara gator, vägar, vatten- och avlopp utan också direkt en hel del aktiviteter som arrangeras. På sommaren spelar kurorkestern 3-4 gånger i veckan och det arrangeras en hel del andra kulturaktiviteter dessutom. Pengarna används även för PR i form av reklam- och informationsmaterial samt deltagande i turistmässor runt om i Europa. Ett tiotal anställda vid turistbyrån finansieras helt genom turistskatten.

– Någonting för Ölandskommunerna att titta närmare på och kanske driva politiskt på riksnivå! menar P-G. Systemet skulle underlätta det ekonomiskt för lokalbefolkningen.

För dig som vill läsa mer i ämnet:

Om skatten kan du läsa här.
Kommunens hemsida.
Turistbyråns hemsida.


 

Märkt , ,

Död åt ölandsporren!

Om man varit med i mediesvängen en tid märker man snabbt vilka intervjuade människor som har genomgått så kallad medieträning, en mycket populär rörelse som troligen nådde maximal spridning under början av 2000-talet.

Denna träning gick exempelvis ut på att genom enveten upprepning trötta ut intervjuaren, få henne/honom att kasta in handduken.

En annan variant var att med olika knep flytta intervjuarens fokus från ett besvärande, mot ett för en själv fördelaktigare ämne. Detta kunde ske genom ”tvärt ämnesbyte”, alternativt ”svara på annan fråga än den ställda”.

Den första konstformen, upprepningsmetoden, kunde bli synnerligen god underhållning. Den som hörde finansminister Bosse Ringholm upprepa en och samma mening ”hundra gånger” under en presskonferens 1999 glömmer det aldrig. I detta korta klipp hinner han bara säga den tre gånger.

Medieträningens grund var tjat, och är det kanske fortfarande. Upprepa din ståndpunkt tills intervjuaren ger upp. Och det gör de flesta. Som reporter riskerar man att själv framstå som idiot om man upprepar frågan lika många gånger som den intervjuade upprepar svaret. Men heder åt den reporter som aldrig ger sig.

Inom reklam- och företagsvärlden tycks många tro att upprepade superlativer är nyckeln till framgång med budskapet. Inget kan vara felaktigare. Ju mer man tjatar, desto tristare blir det. Ju mer man höjer en sak till skyarna, desto mer sjunker den ihop. Ju flera adjektiv, desto sämre soppa. Ju flera utropstecken man sätter efter ett slutord, desto svagare blir effekten.

I dag läser jag en företagstidning om Öland. Företaget ligger på ön och vill tydligen få Öland att framstå som paradiset på jorden – givetvis för sitt eget bästas, för sin egen framgångs skull. I två korta artiklar hinner man bre på så det skummar om Ölandsgrädden. Några exempel:

”Det är ingen bra sommar om vi inte hade varit på Öland, brukade barnen säga.”

”Vi älskar Öland och skulle inte vilja driva vårt företag någon annanstans.”

”_ _ _ flytten till Öland var det bästa de någonsin gjort.”

”Det är så fint att via den här boken kunna få förmedla den kärlek jag har till Öland, och att sedan få kärlek tillbaka från de som läser och uppskattar boken.”

”Jag har flyttat många gånger i mitt liv, men aldrig tidigare blivit så väl mottagen och bemött som jag blivit här på Öland.”

”När jag tittar tillbaka i backspegeln var flytten hit det bästa vi har gjort.”

”_ _ _och boken _ _ _ är min kärleksförklaring till Öland och det nya liv som Öland har givit oss.”

Jag kallar detta Ölandsporr. Alla som bott på olika platser i världen vet att det finns tusen lika underbara ställen som Öland, att alla platser har sina för- och nackdelar. Och att det ingenstans bor idel änglar eller endast avskum.

Därför: Död åt medieträningen. Död åt Ölandsglorifieringen. Död åt Ölandsporren!

SuneFlisa
Sune Flisa
chefredaktör

Märkt , , , ,

Då var det 24 maj 2018

Sandvik_24maj_2018Sandvik på norra Öland för exakt två år sedan. Kuperat landskap för en sörölänning. Jag minns att solen gassade och att det var varmt – och en underbar medvind på väg söderut igen. Jag låg långa sträckor i 30-35 knutar på min Monark Thor grön…

Sandvik_02_24maj_2018Hamnen i Sandvik. Som cyklist håller jag alltid koll på flaggor, inte för att jag gillar dem, men för att de visar vindriktningen. Här pekar de åt rätt håll för hemfärden söderut…


Märkt , ,

sång för livet

Vi beger oss åter till Albrunna lund. Fåglarna har sjungit upp sig ordentligt nu…


 

Märkt , , , ,

tillträde förbjudet

Häng med kulturorganet ut på Schäferiängarna nästan längst ned på södra Öland. Här råder nu tillträdesförbud fram till 1 september på grund av alla häckande fåglar.


 

Märkt ,

måhända flugig idé om fluga in spe

rastplats_cykelleden_Klovenhill_3Öländsk vintercykling, foto från 9 januari. Spirande gräs, många plusgrader…

Under mina nästan 300 mil på cykel från nyår till i dag har jag kanske mött eller kört om ett halvt dussin cyklister, varav fem bara ”bycyklade”.

Det är tomt på cykelleden till Grönhögen. Det är tomt på vägen ned till Udden, trots att den får många besökare i bil. Och så har det varit sen i höstas, trots att vi länge har haft vårtemperaturer. Vi har inte ens haft vinter. Klimatförändringarna gör trenden både tydlig och trolig: Vintern på Öland kan användas till tidigare typiska sommaraktiviteter – som cykling.

Plocka bort alla amatörer och anställ ett proffs som får snurr på cyklandet på ön. Jobba med Bornholm som förebild. Den lilla ön drar till sig 150 000 cyklister varje år – trots att du måste nöta bänk under flera timmar på färjan dit.

En ny variant kan alltså bli möjlig på Öland: Vintercykling! En sån skulle kunna locka motionärer och elithojare från Norden och norra Europa. Gör det nu när den svenska kronan faller fritt mot nya bottenrekord!

PS. En liknande möjlighet är ”husbilsvinter på Öland”. Kan tänka mig att tusentals tyskar, belgare och holländare skulle nappa direkt om bara möjligheten fanns – och marknadsfördes professionellt.


 

Märkt , ,

Öland snart ett minne blott…

stranderosion_2

– Tjugo meter har här försvunnit av Öland under dom senaste tio femton åren, sa min vän ölänningen och pekade utmed den hårt sargade strandlinjen.

Och med ordet försvunnit menas spolats ut i havet. Där vi står är Öland åtta kilometer brett. Om vi leker med tanken att 1,5 meter av västra Öland drunknar varje år tar det bara 5 333 år innan hela alltet ligger i plurret. Är du förberedd?

stranderosion_1Ett träd har mist fotfästet och ramlat inåt land. Ett annat har störtat i havet. Havets kvarnar mal långsamt men envetet sönder Öland…

stranderosion_3Det är svårt att se på foto, men så här jobbar havets vågor: De gröper ur marken nedtill, jobbar sig längre och längre in. Det grästäckta ”taket” står rakt ut, ibland en hel meter innan det rasar rakt ned i det våta elementet. Inget försvar finns. Rötter och gräs får förr eller senare ge upp.


Märkt ,

feltajmat

vinterI dag kom den, vintern. I mitten av mars! Jag kan tänka mig att den förr i världen kom till Öland i december-januari och varade en liten bit in i mars. I Jämtland under 1990-talet kunde vintern slå till redan i september-oktober och lysa vit långt in i maj. I år har vintern där varit allt mellan frånvarande och mild. Vad säger Greta om förändringarna? Fotot är taget runt 18-pixet, strax före ”nattsvart”. Exponeringstid: 1/8 sekund på 400 ISO.


Märkt , , , ,

hårda västliga vindar

Hela februari har västan attackerat södra Öland…


 

Märkt , ,

brusa högre lilla å

Februari har varit blöt på södra Öland. Nu porlar det muntert i exempelvis Storbrobäcken i Skärlöv.

Se och lyssna. Och  njut.


 

Märkt , , ,

bra eller dåligt? Sannolikt båda delarna

fyrvägskorsningHär leds vattnet bort från Öland. Det kommer från tre håll och går mot havet i det nedre vänstra hörnet. Vi står vid en liten bro över cykelleden mellan Kärra och Eketorp. Snart kommer inlägg om den snutten…


Märkt ,

P för trivsel

I den kanske lugnaste delen av lilla Mörbylånga placerades plötsligt 27 stolpar ut förra året. På dem satt hundratalet skyltar. Ett nytt parkeringssystem var snart på allas läppar. Det inhumana p-systemet uppmärksammades i hela landet. Fiaskot blev totalt.


 

Märkt , , , ,

vinter

vinter_Grönhögens-hamn_13janklockan15Vintern rasat ut bland våra vågor… Grönhögens hamn 13 januari klockan 15. Plus 6 grader. Vid horisonten fyren Långe Jan på Ölands sydspets.


Märkt , , ,

grön jul

Ventlinge-julafton-klockan-10_51Ventlinge julafton klockan 10:51.


Märkt , ,

Gräsgårds kyrka

Efter en gråväderperiod som kändes evig visar kulturorganet en film där vi skymtar solen, ni vet den där gula stora starka lampan uppe på himlen. I filmen lyser den på ond och god och Gräsgårds kyrka – och på en hel del annat…


 

Märkt ,

Fyrplatsen 20 november 2019

Gråväder. Plus nio grader. Sydostlig vind, tio meter per sekund…


 

Märkt , ,

fickkamera till hjort

Går det att plåta vilt med fickkamera? Svaret är naturligtvis ja. Allt går att plåta med fickkamera. Hur resultatet blir är en annan femma.

Har man inte ett långt teleobjektiv gäller andra möjligheter. Jag brukar ställa tre frågor till mig själv: Vid vilket avstånd från mig flyr motivdjuren? Vart kommer viltet jag ser att fly? Åt vilket håll? Frågorna är relevanta eftersom allt vilt flyr när du kommer tillräckligt nära. I fallet nedan beräknade jag rätt: De kommer att dra rakt över vägen!

Det gjorde de. Men avståndet var stort. Men, det blev några bilder. Den tekniska kvaliteten är låg men det gör mindre när stämning, färger och väder kanske är viktigare bildkomponenter än hjortarna!

hjortar_Fyrplatsen_12Alla djur har en exakt uppfattning om när avståndet till människan blir så litet att det är dags att fly. Här är det – uppskattningsvis – runt hundra meter. Kamera: Fuji X 30.

hjortar_Fyrplatsen_04-kopieraHjortarna en sekund före flykt. Avståndet är runt 150 meter. Kraftig delförstoring drar ned bildkvaliteten, men som sagt: Den betyder inte mycket i bilder som dessa.


 

Märkt , , , ,

bygg, riv, bygg, riv, bygg, riv, bygg, riv…

Bygg cykelled. Riv cykelled. Bygg cykelled. Riv cykelled…

Ja, så skulle man enkelt kunna beskriva den nya arbetsmetoden Create and tear up som importerats från Storbritannien till Öland.

Den används nu inom bland annat cykelledprojektet Fyr till fyr.


 

Märkt , ,

det har blivit höst på södra öland

Några dagars starkare vind har gett havet nya muskler. Dess dån i Grönhögens hamn överröstar allt annat. Men trots höstrusk ligger tempen och svajar runt + 15.


 

Märkt , , ,

Bloggen åtta år

I går var det åtta år sedan jag startade föregångaren till denna blogg. Då bodde jag i Jämtland och visste nästan ingenting om Öland…

Här kan du läsa första inlägget.


 

Märkt ,

Vi drar ett varv i eketorps borg

Inträdet är fritt. Häng på!

 


 

Märkt ,

byggen som alla känner till

Ölandsbron-från-FärjestadenVissa byggnationer är så kända att de inte ens behöver en förklarande bildtext. Bron på bilden heter förstås… Jäklar, just nu minns jag inte!

 


 

Märkt , ,

Inte Öland men gärna stockholms skärgård

Var vill människor inte bo när de pensioneras? Svaret är grymt: Man vill inte bo på Öland.

Åre och Norrbottens skärgård hamnar i botten på en undersökning från investeringsföretaget Fundler. Men sen kommer Öland, trea från botten.

De flesta pensionärer vill bosätta sig i Stockholms skärgård, på Bohuskusten och på Österlen. Det visar listan, gjord av Sifo Kantar.

Denna dystra läsning står att finna i dagens Östra Småland.

 


 

Märkt , , ,

då var det 29 januari

Det ensamma trädet på Schäferiet 29 januari 2012.

Ett stycke Ölandsnatur 29 januari 2013.

Vågen i Grönhögens hamn 29 januari 2015.

 

 


 

Märkt ,

höstkreatur

Som tidigare mjölkbonde hyser jag fortfarande uppskattande känslor för alla slags kreatur. Uttrycket ”dum som en ko” är missvisande. Deras försiktiga och avvaktande sätt att bemöta främlingar tyder på gott förstånd. Nästan alla är nyfikna, men vissa tittar bort för att inte visa överdrivet intresse – eller för att de är blyga. Andra låtsas titta bort men håller järnkoll på mig med blicken på sniskan. När isen väl är bruten finns ofta ingen hejd på lusten att umgås.

Dessa charmiga ”betare” träffade jag längs Torngårdsvägen.

.

 

 


 

Märkt , ,