Makten och myndigheterna jobbar i sina egna tempon: i snigelfart. I många års tid har man pjatat och pjatat om hur cykelleden ska gå vidare från Grönhögen mot fyren och upp mot Enetri. Ingenting händer. Absolut ingenting. Men frågar man makten händer det mycket. Jag frågade för ett år sen.
– Jo då, vi jobbar på som bara den och allt ser ut att gå bra, sa en höjdare. Men ingenting har gått bra. Ingenting har överhuvudtaget gått nånstans, inte en millimeter. Allt är bara ett låtsasspel där gammelmedierna ingår som stumma och blinda observatörer. Cykelledens dragning på södra ön är och förblir ett politiskt och massmedialt fiasko. Den har blivit ett lärorikt exempel på hur det naiva uttrycket ”allting går” omvandlats till ”ingenting går”.
Sträckan Grönhögen-fyren är ett skräckexempel på den ”låt-allt-vara-mentalitet” som förlamat projektet under flera år. Jag cyklar den dagligen och kan inte förstå hur familjer med småbarn vågar trampa där. Trafiken är högintensiv och utrymmet begränsat. Vissa bilister kör i långt över hundra. Att kalla väg 136 från Grönhögen till Ottenby för Ölandsleden, läs ”cykelled”, är snudd på kriminellt.
Eftersom denna sträcka aldrig kommer att bli den cykelled man påstår att den redan är föreslår jag att man gör åtminstone något för att höja cyklisternas säkerhet. En enkel metod är att ta efter Bornholm, där man i brist på riktig cykelled målar sån på vägen. Och ve den bilist som kör in på den!
