Etikettarkiv: RAW-format

Varför blir snön blå på foton?

Öland har blivit kritvitt; risken för underexponering och blåstick ökar när du plåtar. Att fotografera snö kräver en del kunskap. Under blå himmel blir den vita snön ofta blå på foton. Våra ögon ser så oerhört mycket bättre än våra kameror. Vi ser att snön är vit medan kameran ofta gör den både blå och nyansfattig. Grunden för korrekta färger heter rätt exponering. Ju mer underexponerad bilden är, desto blåare blir den.

För att få välexponerade bilder bör du inte mäta ljuset på snön. Allt i bilden som är mörkare än snön blir då underexponerat. Därför bör du mäta ljuset på något som är ”ordentligt grått”, eller mer exakt med ett så kallat gråkort. Som ”nödgråkort” kan du använda en handflata, din eller nån annans, eller förslagsvis en grå lovikavante. Vill du göra det enklare för dig kan du ställa in kameran på att överexponera ett steg. Det är en ungefärlig inställning som blir bra när stora delar av motivet är snö.

Ett rätt exponerat foto är en bra början. Men som sagt, kameran är nästan blind för snö i jämförelse med våra fantastiska ögon. Nedan ser du ett foto i formatet .RAW De flesta lite bättre kameror kan fotografera i det formatet. Finessen är att det helt naket visar vad kameran ser. Bilden är alltså inte alls bearbetad och förbättrad av kamerans ”dator”. På nästan alla kameror kan man välja mellan många olika manuella inställningar för vitbalans, men jag går inte in på dem här. Alla bilder nedan är tagna med kamerans vitbalans inställd på Auto.

Motivet i RAW-format. På min kamera tas då alltid bilden i det maximala bildformatet vilket jag än har ställt in. De flesta kameror kan ta både .RAW- och .JPG-bilder samtidigt. Det gör att du enkelt kan se hur mycket din kamera försöker förbättra bilden åt dig. Bilden ovan visar hur kameran ser motivet, bilden nedan är den bild kameran vill ge dig som slutresultat.
Här ser du JPG-versionen som din kamera serverar dig som ”färdig”. Bättre kan jag inte! Vi ser att fotot är bättre än .RAW-versionen men att det fortfarande har brister. Snön saknar nästan alla nyanser, särskilt i solbelysta partier.
Med kommandot Skuggor/högdagrar i PhotoShop kan vi nu plocka fram skuggor och detaljer i snön. Snön börjar se ut ungefär som våra ögon ser den, men den är alldeles för blå.
Slutresultatet där jag har lagt till en tesked gult. Snön är svagt blå i skuggorna, vilket är korrekt, och vit där solen kommer åt. Vi ser dessutom mängder av nyanser i den, särskilt i de solbelysta partierna. Skärpa är pålagd. Minns att alla .RAW-bilder ska skärpas. I .JPG skärper kameran dina bilder. Vill man minska färgintensiteten är det enkelt att göra i kommandot Saturation.

Dessa foton visar att det inte finns något sant foto. Man kan aldrig påstå att kameran inte ljuger – för då ljuger man.

Lyckligtvis är dagens kameror ganska bra på att fixa till bilden i .JPG-format. Men perfekt blir den aldrig. Ska du ha en fulländad bild måste du själv hjälpa din stackars halvblinda kamera på traven.

Märkt , , , ,

Gamla foton blir som nya

Då och då roar jag mig med att titta igenom äldre foton. Jag har 3 TB foton så det krävs månader att se alla. Men en djupdykning då och då i en speciell era kan ge sköna aha-upplevelser. Och att på nytt bildbehandla foton visar att människan inte är statisk, att allt går att utveckla/förändra/förbättra. Många av mina äldre bilder tycker jag är ganska dåligt behandlade. Alltså gör jag om dem och får ett nytt uttryck, en ny ”själ”.

Nedan en sån bild från Ås 2012. Skillnaden mot den tidigare versionen är stor. Bland annat är beskärningen djärvare, färgen reducerad, en helt annan typ av skärpa är pålagd. Bilden är i stort sett ”ny”, fastän så gammal.

Jag visar inte ursprungsversionen från 2012, för vem vill visa dåliga foton?

Fotot är i .jpg-format, men originalet är taget i .raw. Det är ett märkligt och genialt bildformat. All gjord bildbehandling sparas i fotot och kan när som helst raderas. Vips har du originalet för ögonen igen.
Märkt , , ,

återförenade

Gamla kompisar är inte att förakta. Jag har dammat av min tolv år gamla Canon EOS 50D. Den har säkert gett mig 100 000 exponeringar och går fortfarande som ett schweizerur. Kameran för mig bakåt i tiden – och framåt. Jag fotar nämligen i RAW med den och måste ”göra” bilderna själv. Fotar du i .JPG fixar kameran bilderna åt dig.

RAW för ned mig på nybörjarstadiet igen. Jag måste på nytt sätta mig in i begrepp som färgtemperaturer, exponering, fyllnadsljus, högdagrar, ljus i mörker skuggor och högdagrar, liksom brusreducering. Svårare är att komma till rätta med kromatisk avvikelse genom korrigeringar av röd/cyankant och blå/gul kant. Men efter en timmes jobb är jag tillbaka där jag började för tolv år sen. Nu gör jag en RAW-bild på två minuter, den som kamerans processor gör på en tiondels sekund åt dig när du plåtar i .JPG

Det ”nya” hantverket inspirerar. Det har med ens blivit ännu intressantare att fotografera. Vill du lära mer om fotografiets grundelement är RAW-formatet en bra skola. Det ger dessutom en större möjlighet att rädda felexponerade bilder. Upp till tre stegs felexponering brukar gå att fixa. De flesta kameror kan samtidigt ta både .JPG och .RAW De senare kan då användas som ”räddningsplankor” om .JPG-versionerna av någon anledning blivit felexponerade.

Bilden nedan är en av de RAW-bilder jag tog vid Karl X Gustavs mur i går där vinden bankade på i 21 meter per sekund. Det var svårt att hålla kameran stilla. Jag valde denna bild som exempel, eftersom ”skelettvitt” är en mycket speciell variant av vitt. Efter en hel del spakdragande och reglageskjutande tror jag skallens vithet i den färdiga bilden stämmer rätt väl med verkligheten.

Vad nu ”verkligheten” är för nåt!

skärmBilden direkt ur kameran. Jag gör här jobbet i Bridge och PhotoShop.

_MG_4744Färdig bild.


Märkt , ,