Etikettarkiv: RAW

återförenade

Gamla kompisar är inte att förakta. Jag har dammat av min tolv år gamla Canon EOS 50D. Den har säkert gett mig 100 000 exponeringar och går fortfarande som ett schweizerur. Kameran för mig bakåt i tiden – och framåt. Jag fotar nämligen i RAW med den och måste ”göra” bilderna själv. Fotar du i .JPG fixar kameran bilderna åt dig.

RAW för ned mig på nybörjarstadiet igen. Jag måste på nytt sätta mig in i begrepp som färgtemperaturer, exponering, fyllnadsljus, högdagrar, ljus i mörker skuggor och högdagrar, liksom brusreducering. Svårare är att komma till rätta med kromatisk avvikelse genom korrigeringar av röd/cyankant och blå/gul kant. Men efter en timmes jobb är jag tillbaka där jag började för tolv år sen. Nu gör jag en RAW-bild på två minuter, den som kamerans processor gör på en tiondels sekund åt dig när du plåtar i .JPG

Det ”nya” hantverket inspirerar. Det har med ens blivit ännu intressantare att fotografera. Vill du lära mer om fotografiets grundelement är RAW-formatet en bra skola. Det ger dessutom en större möjlighet att rädda felexponerade bilder. Upp till tre stegs felexponering brukar gå att fixa. De flesta kameror kan samtidigt ta både .JPG och .RAW De senare kan då användas som ”räddningsplankor” om .JPG-versionerna av någon anledning blivit felexponerade.

Bilden nedan är en av de RAW-bilder jag tog vid Karl X Gustavs mur i går där vinden bankade på i 21 meter per sekund. Det var svårt att hålla kameran stilla. Jag valde denna bild som exempel, eftersom ”skelettvitt” är en mycket speciell variant av vitt. Efter en hel del spakdragande och reglageskjutande tror jag skallens vithet i den färdiga bilden stämmer rätt väl med verkligheten.

Vad nu ”verkligheten” är för nåt!

skärmBilden direkt ur kameran. Jag gör här jobbet i Bridge och PhotoShop.

_MG_4744Färdig bild.


Märkt , ,

eketorp – på nytt

Apropå ett tidigare inlägg om att ”tolka om” äldre RAW-bilder… Dessa foton är tagna i mars 2012. De visades först i alvarsamt. Nu beslöt jag mig för att göra om dem, göra dem bättre. Här är det bildtextlösa resultatet:

Märkt ,

fördelar med raw

En av finesserna med att fotografera i rawformat är att det tål mycket större justeringar än JPG. Ursprungsbilden går dessutom att återkalla till original – hur mycket du än har jobbat med den. En jpg-bild förstörs ju mer du justerar och sparar den. I rawbilden skrivs dina justeringar in – ungefär som ett recept. När som helst kan du radera receptet och återställa bilden till ursprungsversionen, se fotot längst ned.

RAW-bilden kommer ur kameran som ”en grund”. På den grunden bygger du sen upp bilden genom olika åtgärder i ditt bildbehandlingsprogram. Eftersom jag anser att alla foton är ”ett tolkningsförslag” av motivet, är RAW ett mycket tacksamt format att jobba om bilder i. En tid efter en fotografering kanske du känner att din första tolkning av motivet blev fel. Då är det bara att radera tidigare justeringar och börja om. Det kan du göra hur många gånger som helst utan kvalitetsförluster. Ett typiskt sådant ”omarbetningsprojekt” sysslar jag med just nu. Det publiceras snart och innehåller nytolkade bilder från Eketorps borg.

Nedan ett helt annat motiv från Fyrplatsen.

Ett rätt trist foto från Fyrplatsen på södra Öland 3 mars 2012. Som synes är det blekt och och med många fläckar i himlen – smuts som dessvärre förr eller senare kommer in och fastnar på sensorn vid objektivbyten på en systemkamera. Fotot är här sparat som JPG men det är taget i Canons eget rawformat och konvertarat till DNG – ett rawformat som man kan konvertera nästan alla andra rawformat till. Det tar ofta mindre utrymme än kamerors originalrawfiler. De flesta kameratillverkare framhärdar tyvärr i ambitionen att ha sina egna rawformat. En bra konverter är Adobe DNG Converter som du kan ladda hem gratis här. Den brukar vara bra uppdaterad på nya kameramodeller och senaste versionen hittar du högst upp.

Denna justerade och beskurna slutversion av ovanstående jpgbild är gjord 2012. En rawfil kräver mycket mer bildbehandlingsjobb än JPG eftersom den är ”nollad” i kameran. Du får bara en grund som du sen ska bygga upp bilden på med vitbalanskorrigering, kontrast, ljusstyrka, kromatiska avvikelser, brusreducering, skärpning med mera.

I dag tycker jag denna version är bättre än den ovan från 2012. Jag har valt att ”hissa upp” fågelskådarna i bilden för att få större dynamik; när tyngdpunkten läggs högre upp skapas en större obalans än i den tristare – mer balanserade – versionen från 2012. Jag har också gjort bilden varmare.

I mitt bildbehandlingsprogram Bridge, som jag använder innan jag slutjobbar i PhotoShop, ser vi här från vänster: Originalbild i DNG, justerad och beskuren version i DNG, original i JPG, min bildbehandling av originalet i dag, redigerad och beskuren version av föregående.

Titta på den andra bilden från vänster. Som du såg i bilden ovanför är den en justerad och beskuren version i DNG. Den gröna pilen indikerar att fotot är beskuret, den röda att en korrigering är utförd. Om du vill få tillbaka originalbilden högerklickar du på den och får fram Framkallningsinställningar. Du väljer Rensa inställningar (vid svarta pilen) och bums uppenbarar sig originalbilden igen – hur många gånger du än jobbat med filen och vad du än har gjort med den. Dessa möjligheter har du inte med en JPG-bild. Fotar du bara i JPG kan du i stället ta en kopia av originalet och jobba i den. Originalet sparar du. Vill du jobba om fotot flera gånger tar du ny kopia men låter alltid originalet vara precis som det är. Spar inte om det.

Märkt , , ,

förenkla slitet med rawbilder

Vi gick delar av Bergstigen i Degerhamn häromdagen. Halv storm och kallt trots sol. Fotografiskt var vädret en mardröm med gigantiska kontraster. Räddningen blev RAW. Många av dagens kameror har möjligheten att ta både RAW- och JPG-bilder, även samtidigt. Har du en sån kamera är mitt tips att använda båda. JPG-bilderna behöver bara mindre ingrepp i nåt bildbehandlingsprogram. RAW-bilderna är värre. Dem måste man slita med för att få stuns i. Å andra sidan klarar RAW det JPG inte mäktar med, exempelvis groteska under- och överexponeringar, stora kontraster, ”förödande” motljus.

Det har aldrig tagits så många foton som nu. Tyvärr har bilder blivit en slit-och-släng-vara. Många foton försvinner, raderas, sumpas på grund av ointresse och okunskap. Mitt tips blir att spara RAW-versionerna och använda – och kanske sumpa – JPG-bilderna. Vad som än händer JPG-bilderna har du en enastående backup i RAW-skotten. Först då bilder sparas på ett säkert sätt blir de historiskt värdefulla – för kommande generationer.

Att spara foton är enkelt. Är du en då-och-då-knäppare kan du lagra i molnet. I exempelvis Google Drive och One Drive kan du gratis lagra 15 GB. För modest slant går utrymmet att utöka nästan hur mycket som helst. Det finns även många andra ”molnaktörer” som för en billig penning lagrar dina foton. Ett tredje råd är dock att välja en av de större och kända. ”Småpotatisarna” kan bli kortlivade och plötsligt ta sin Mats ur skolan utan att säga ett varningens pip. Plåtar du intensivt är dvd och hårddiskar enkla lösningar.

Eftersom RAW kräver mycket mera bildbehandlingsjobb än JPG gäller det att ta vara på de programfinesser som kan underlätta slitet. I mitt PhotoShop CS4 har jag till nedanstående bilder använt det fantastiska och tidsbesparande kommandot Skript. Genom det och egenkonstruerade funktionsmakron kan jag få programmet att göra i stort sett vad som helst – helt utan min medverkan. Jag kan alltså gå och käka middag medan progget exempelvis storleksförändrar, lägger ramar, lägger till copyrightinformation, skärper och spar. Under tiden för en normal middag brukar programmet hinna med ett hundratal bilder. Metoden är mumma för dig som tar många bilder men inte vill lägga allt för mycket tid på bildbearbetning. Med välgjorda makron kan man nå ”nästan lika bra resultat” som i ett helt manuellt jobb.

Tilläggas bör att jag gör en mycket enkel ”förbehandling” – främst nivåjustering – i ett program som heter Bridge. Sen får PhotoShop ta över.

Kommandona hittar du här:
Arkiv
Skript

Bildarbetare (i den kan du lägga in dina funktionsmakron)

Denna bild hade knappast kunnat bli bra som JPG. Men i RAW och med hjälp av en hotshoeblixt blev den verklighet. Som synes är kontrasterna enorma – vilket ger bilden en viss dramatik.

Till Bergstigens dalar nådde inte solen. Där härskade en kall ljusbild med diskreta valörer av blått och grönt. 

Jo då, det finns lodräta stup även på ”pannkakan Öland”. Bergstigen vintern 2013 kan du se här.

Längst ned i en av Bergstigens många dalar finns en trolsk vattensamling. För att få lite värme i detta motiv i skugga brassade jag av en kraftig blixt. Den skapade liv i förgrundsgräset och förstärkte vattenglittret. 

Sandkullar på Jylland? Nej, Ölandsfjällen kan faktiskt vara så branta att de är svåra att bestiga.

Här var det ”kolkällare”. Men med blixt + RAW blir bilden ok. Bergstigen i vinterkläder kan du se här.

Kan man ha nytta av en blixt på 30 meters avstånd? Ja, som upplättningsljus kan den fungera till och med på ännu större avstånd. Här skapar blixten en intressantare förgrund och gör så att min fru överhuvud taget syns. Utan blixten hade hon förblivit ”sotare i kollager”.

Gröna löv i mars? Ja, men fråga mig inte vad busken heter. Blixt i motljus.

Ett av Bergstigens mest dramatiska partier.

I JPG hade den mörka delen av denna bild sannolikt blivit sotsvart. I RAW finns större möjligheter att få döda partier att berätta nåt…

Tyvärr var vattendjupet denna dag för stort för att genomföra en spontan grottexpedition. Utan blixt hade grottan inte synliggjorts. Nu mätte jag ljuset i bildens ljusaste parti, ställde ned exponeringen ett steg, riktade blixten mot grottan och fyrade av i ett härligt motljus.

Motljus, ja… Nästan alla kullar här är bevuxet slagg från tidigare kalk- och alunbruk som haft verksamhet här.

En av flera fristående kalkugnar utmed stigen. Denna ugnsvägg låg i djup råskugga men fick liv tack vare blixten.

Delar av ugnsväggen har kalvat. Färggrannare kalvar är svåra att finna.

Märkt , ,