Etikettarkiv: södra Öland

Var finns kunderna?

upptagningsområdeDenna skiss visades på senaste mötet om den eventuellt nya affären. Boende inom den blå markeringen har minsta avstånd till en affär i Södra Möckleby. Onekligen en redig kaka. Nyckelfrågan blir förstås: Hur många av dem som bor där kommer att handla i S M?


Märkt , , ,

brandfackla

Livet måste levas framåt men kan bara förstås bakåt, skrev den danske filosofen Søren Kierkegaard.

I tisdags eftermiddag cyklade jag genom Södra Möckleby. Det jag såg var tragiskt. Inte en människa; det var mörkt och öde. Mot det kolsvarta stångades bara två lokaler, blomsteraffären och ironiskt nog den lilla boden där någon från Kraftsamling Sydöland satt ensam och funderade över södra öns eventuella framtid.

För en tid sen bloggade jag om utvecklingen, den obarmhärtiga. Du kan läsa inlägget här.

En blogg är ibland en bra historiebok att titta bakåt i, för att förstå. alvarsamt publicerade första inlägget 16 september 2011. Dess fortsättning alvarsamt2 läser du just nu.

Med tanke på det kassa läget för södra Öland i allmänhet och för Södra Möckleby i synnerhet kan det vara intressant att titta bakåt i en tid då många manas att se framåt i ett slags hurtfriskt ”allting-går-perspektiv”. Sanningen är förstås att allt inte går och att man bör skilja på vad man önskar och vad som är rimligt – och vad som är stört omöjligt.

För en tid sedan hölls panikmöte i Folkets hus Degerhamn sedan ICA i byn gått i konkurs. Utan livsmedelsaffär dör centrum och villapriserna sjunker. En butik mindre drabbar de som är kvar. Ringar på vattnet går inte att hindra. Det sociala livet går i ide. Tomter blir mindre attraktiva – ja, hela byns sammanlagda attraktionskraft dalar mot en okänd lägstanivå. Det är ingenting konstigt med det. Tillgång och efterfrågan styr det mesta. Hela denna process styrs som av en osynlig hand.

MÖTESenaste krismötet i Folkets hus Degerhamn, december 2019.

Då och då har byn samlats till möten för att brainstorma och ”fixa framtiden”. Ett sådant möte hölls i november 2015. Det sammanställdes då en så kallad swot, alltså en nulägesanalys som står för strengths, weaknesses, opportunities och threats. Den är läsvärd. Man ser där att ytterst få av byns listade styrkor har utnyttjats. Det är också troligt att i stort sett samma styrkor skulle listas i dag – till vilken nytta? Hur får man exempelvis ut något konkret av en styrka som körer (se listan längre ned)? Svaret är rått: Man får ingen att flytta hit för att här finns körer. Körer ger inte en spänn till dig eller mig. Att sjunga i kör kan nog vara oerhört roligt och givande men körer skapar inte inkomster på södra Öland. Det är inkomster vi bör få – genom nya företag.

Folkets_hus_möte_2015_1Idésprutarmötet i november 2015. Här kan du lyssna på vad alvarsamts utsände hade att berätta om mötet.

Folkets_hus_möte_2015_3Det var en ganska optimistisk ton på mötet 2015. Av naturliga skäl. Då fanns både Cementa i storformat och ICA Nära i Södra Möckleby. 

Folkets_hus_möte_2015_2Längst till höger sitter Susanne Bredesjö Budge, som då var näringslivsutvecklare i Mörbylånga kommun. En intervju med henne hör du här.

Kent Ingvarsson_2015_Folkets hus_DegerhamnTidigare kommunalrådet Kent Ingvarsson var också på mötet. Kanske var han fortfarande kommunalråd 2015 – minnet sviker. Vad han gjorde tummen upp för har jag också glömt.

Frågan är då: Varför är inte flera goda idéer – baserade på styrkor – omsatta i ”nåt produktivt” efter fem år? Den frågan har många svar. Ett av dem är att en idé kräver ”någon som bär den ända fram mot fulländning”. Att lista goda idéer är enkelt. Att förverkliga dem är satans svårt. ”En by” kan sällan föra en affärsidé från A till Ö. Den besvärliga resan bör göras av en enda människa eller en sammansvetsad grupp, en människa eller grupp som är besjälad av uppdraget. Det vet alla med egna företag att man måste vara, besjälad.

Låt oss titta på listan med styrkor ur swoten från 2015:

Företagsamhet och stort företag Cementa
Duktiga hantverkare
Räddningstjänsten/deltidskår
Bibliotek Skola Fritids Hemtjänsten
Syrenen (Daglig verksamhet) / Frisam
Turistmål som Ottenby och Eketorp
Naturen Fåglarna Världsarvet
Naturstig/Bergstigen
Cykelväg
Ställplats för husbilar
Brett kulturutbud Hembygdsmuséum Föreningsverksamhet
Körer
Livaktig kyrkoförsamling
Två bioföreningar
Attraktiva tomter till salu
Nyinflyttade med nya idéer
Sommarölänningar som sysselsätter trädgårdsföretag, handel
Tre hamnar (Degerhamn, Grönhögen, Gräsgård)
Golfanläggning
Alunhälsan Gym o Friskvård
Andan – ”vi är på”

Att göra en sån här lista är lätt. Den går säkert att göra dubbelt så lång – med det positiva för ögonen. Men det man önskar är sällan detsamma som det möjliga. Man måste vara hård. Man måste vara realist. Är man det blir inte många punkter kvar som styrkor. Nedan stryker jag hårt i samma lista som ovan. Det mesta som listas finns nämligen ”överallt i landet”.

Kvar blir sju punkter som verkligen kan tillföra jobb och därmed kraft och pengar för utveckling (satta i fetstil). Fem av dem anser jag näst intill omöjliga för oss bybor att påverka (satta i fetstil och med genomstrykning).

Två som ligger i bybornas makt att utveckla blir kvar: Ställplats för husbilar och tre hamnar (varav bara en ligger i byn).

Företagsamhet och stort företag Cementa
Duktiga hantverkare
Räddningstjänsten/deltidskår
Bibliotek Skola Fritids Hemtjänsten
Syrenen (Daglig verksamhet) / Frisam
Turistmål som Ottenby och Eketorp
Naturen Fåglarna Världsarvet
Naturstig/Bergstigen
Cykelväg
Ställplats för husbilar
Brett kulturutbud Hembygdsmuséum Föreningsverksamhet
Körer
Livaktig kyrkoförsamling
Två bioföreningar
Attraktiva tomter till salu
Nyinflyttade med nya idéer
Sommarölänningar som sysselsätter trädgårdsföretag, handel
Tre hamnar (Degerhamn, Grönhögen, Gräsgård)
Golfanläggning
Alunhälsan Gym o Friskvård
Andan – ”vi är på”

Vi har nu alltså två idéer kvar: Ställplats och hamnarna. Hur ska vi nu se på dessa två möjligheter?

Ställplatserna i Degerhamn dödades av Länsstyrelsen. Hamnarna har varit föreslagna utvecklingsobjekt i flera decennier. Se filmen med Marianne Hedelin om hur man i 20 års tid velat utveckla hamnen i Grönhögen – men hur oerhört långsamt det har gått. I dag, ironiskt nog, har kommunen genom Kraftsamling Sydöland anställt en konsult som ska sätta sprutt på hamnarnas utveckling. Den som lever får se hur det går…

Mina förslag om ställplatserna: Finns någon som vill driva en sådan? Om ja, bör alla krafter sättas in mot att få Länsstyrelsen att tänka om. Att få Länsstyrelsen att tänka om gör man i cykelledsprojektet där Länsstyrelsen sagt nej till sträckan Skärlöv-Torngård. Ingen vet hur det går, men alla är införstådda med att det kommer att ta tid…

Hamnarna, ja… I Grönhögen händer det äntligen: Ny ställplats ska ge utrymme och utvecklingsmöjligheter för hamnen, och man har fått muddringstillstånd (beslut om var massorna ska läggas lär dock ännu inte vara taget).

Gräsgård? Där slammar hamnen igen och många jag talat med säger att vissa båtar inte ens kommer ut i vissa väder. Man har fått nej till muddring. På plussidan har man en av södra öns största attraktioner: Annys Fiske.

Degerhamn? Vissa mindre projekt finns. Hur de går vet jag inte. En stor hamn med intressant omgivning ligger i stort sett öde

Nå, vart vill jag komma med detta långa resonemang? Jo, att vi bör jobba med få projekt, men desto hårdare och effektivare. Men hur göra det i en by där medelåldern stiger som en raket mot skyn? Vi kan väl inte tro eller hoppas på att pensionärer ska kavla upp ärmarna, starta företag och satsa på nya karriärer!? Vem ska då göra jobbet?

Den frågan är kanske svårast av alla. Har du nåt bra svar?

* * *

Jag har roat mig med att försöka hitta en enda bra fråga att ställa till eventuella inflyttare till Södra Möckleby. Man får naturligtvis olika svar från olika människor. En familj med två arbetande föräldrar med småbarn har säkert helt andra önskningar än en singellevande pensionerad fågelskådare. Men låt oss på skoj ställa frågan till barnfamiljen. Den lyder:

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att det finns _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _?

På skoj fyller jag i med vad jag tror blir det troliga svaret. Jag kör några punkter i listan med styrkor från swoten 2015.

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att det finns företagsamhet och stort företag i byn?
Svar: Ja kanske, om jag får jobb där.

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att det finns duktiga hantverkare?
Svar: Nej.

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att det finns räddningstjänst/deltidskår i byn?
Svar: Nej.

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att det finns bibliotek, skola, fritids och Hemtjänst?
Svar: Ja. Mycket viktigt.

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att Syrenen och Frisam finns?
Svar: Nej.

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att det finns turistmål som Ottenby och Eketorp?
Svar: Nej.

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att det finns natur, fåglar, världsarv?
Svar: Ja, lite. Kanske.

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att det finns naturstig, som Bergstigen?
Svar: Nej.

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att det finns cykelväg?
Svar: Nej.

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att det finns ställplats för husbilar?
Svar: Nej.

Är det viktigt för dig som eventuell inflyttare att det finns ett fint hembygdsmuséum?
Svar: Nej.

Och så vidare, och så vidare…

* * *

Man kommer då fram till den beska ”sanningen” att familjen nog mest skulle värdesätta jobb, skola, livsmedelsbutik, bra sjukvård, fiber, sport- och fritidsaktiviteter. Resten har nog underordnad betydelse. Tror jag.

Därför tror jag inte på merparten av punkterna i så kallade styrkelistor. De får mig att tänka fel. Ingen by lockar inflyttare med en livskraftig kyrkoförsamling. Jag tror inte att nån flyttar till Södra Möckleby för att Frisam finns. Ingen flyttar till Södra Möckleby för att här finns två bioföreningar. Bioföreningar är intressanta i sig men de får inte en tysk eller örebroare att flytta till Södra Möckleby. Såna här styrkor ger mer en missvisande illusion av ”livskraft”.

Slutsats: Om jag vill flytta norrut i landet skulle jag inte flytta till Falun bara för att där finns två fina hoppbackar. Den tänkta familjen med planer på flytt till Södra Möckleby flyttar nog inte hit för att här finns Räddningstjänst, inte heller för att här finns nyinflyttade med nya idéer.

Åretruntboende på södra Öland blir nog få även i framtiden. Det stora problemet med en by som Södra Möckleby är i mina ögon detta: Det finns för få företag och hur mycket vi än ökar turismen till södra ön måste det finnas folk och företag som gynnas av ökningen, som lite cyniskt ”kan plocka kronorna från besökarna”. De som finns är för få. Vi vanliga dödliga, pensionärer som unga, tjänar inte en spänn på flera turister. Och med byns felvända ålderspyramid ser läget inte ljust ut. Vi kan inte begära att pensionärer ska starta företag.

Därför: Locka hit unga människor med billiga bostäder – och om möjligt jobb. Men viktigast är att lära de unga som finns kvar att starta och utveckla egna företag!

De så kallade vanliga jobben kommer att bli färre och färre. Egna initiativ blir framtidens melodi.


PS. När snöbollen börjat rulla… Nästa nedläggningsobjekt kan bli biblioteket. Minns då vad politikerna svarade i kulturorganets enkät i april 2018. Du läser den här.

biblioteksparken_första-snön

Märkt , ,

vem bär skulden till flera års stillestånd?

Vad ska boende på södra Öland egentligen tro om fortsättningen för cykelledprojektet Fyr till fyr? Inte en enda meter cykelled har anlagts på södra ön på flera år.

Ulf Kyrling är projektledare för ett annat projekt, Kraftsamling Sydöland. Han menar att samarbetet mellan dessa två projekt är gott, och att det inte är projektledningens fel att cykelprojektet har gått i stå på södra Öland.

I nästa intervju ser du Ann Willsund, kommundirektör i Mörbylånga och biträdande förbundschef i Ölands Kommunalförbund. Ännu lite senare ser du Henrik Yngvesson, oppositionsråd i Mörbylånga kommun och ledamot i Ölands Kommunalförbund.


 

Märkt , ,

47 dagar till höst

Det är fortfarande sommar…

 


 

Märkt ,

ett fulare Öland

träddöden10

Tyvärr. Men därtill är jag nödd och tvungen. Jag har inlett ett större film- och fotoprojekt. Jag skriver tyvärr, eftersom det handlar om ”det allt fulare södra Öland” Orsaken är träddöden och vår oförmåga att ta ned och plantera nytt.

Jag insåg nämligen plötsligt – mitt i den färgsprakande juligrönskan – att man snabbt blir hemmablind och accepterar negativa förändringar utan att reflektera. Och jag såg mig omkring och blev förskräckt…

Många av de små skogarna och frodiga dungarna på ön är sig inte lika längre. De är fulare, ödsligare, dödare. De döda och döende träden är många fler än jag tidigare lagt märke till. I många tidigare helt friska områden lyser i dag också vita, grå och svarta träd mot gröna bakgrunder. Något bör göras.

träddöden

I David Attenboroughs teveprogram Klimatkrisen häromdagen framgick att jordens trädbestånd kommer att bli avgörande för vår planets framtid. Ett och annat dött träd fyller säkert många biologiska funktioner. Men finns skäl för att låta tusen och åter tusen döda träd stå kvar i stället för att ta ner och plantera nya, träd som när som helst kan blåsa omkull och slå ihjäl både folk och fä – och som ger associationer till pest och krig?

juliträd

Mitt projekt, som också inbegriper ett avslutande medborgarförslag, lägger inga biologiska aspekter på frågan, endast estetiska. Får förfulningen fortsätta – och dessutom expandera – kan den på sikt leda till minskande turism. Allt flera vita och svarta trädskelett gör ingen männ´ska glad. Vem vill resa hit för att beskåda ”en naturens kyrkogård”?

Det är alltså bara att beklaga, att film och foton av Ölands förfulning kommer småningom. Därtill är jag nödd och tvungen.

Tyvärr.

träddöden12

 


 

Märkt , ,

60 seconds Trollbäcken

Det må snöa och vara minusgrader men vintern är lik förbaskat slut. Beviset är det porlande vattnet i denna film om Trollbäcken mellan Södra bruket och Albrunna.

 

 


 

Märkt , ,

unik ölandshistoria på dvd

På initiativ av kontraktsprosten Gillis Danielsson köptes en 16 millimeters filmkamera in 1947. Avsikten var att skildra livet på södra Öland. I dag, 71 år senare, presenterades hela det unika filmmaterialet under en pressträff i Smedby. Filmerna ligger nu bild- och ljudbehandlade och redigerade på DVD. Det är bara att sätta skivan i datorn och backa 71 år i tiden…

Den långa produktionstiden har varit knagglig. Mellan 1947 och 1961 filmades livet på södra Öland av framför allt kyrkoherden Tage Roos, Kastlösa, komministern Sam Palmer, Vickleby, och Hugo Widequist, Södra Möckleby. Först 1975 började man redigera filmmaterialet och 1990 gavs filmerna ut på VHS. Och i dag finns de alltså på lätthanterlig DVD!

Glada miner vid dagens pressträff i Smedby. Från vänster: Sebastian Jakobsson, Lars W Andersson och Anders Åsenius. Sebastian har stått för restaurering och redigering av filmerna. Lars är projektets producent och Anders skrev manus och spelade in speakertexterna till filmerna redan 1990.

Tack vare några av kyrkans män och denna vackra 16-millimeters filmkamera från Bell & Howell kan vi i dag se vad som hände på södra Öland för 70 år sedan.

Anders Åsenius, 83, skrev speakertexterna och talade in dem till filmerna redan 1990. Hans röst ligger kvar på de filmer som nu finns på DVD.

En entusiastisk Lars W Andersson berättar om arbetet med dvd:n vid dagens pressträff i Smedby. Anders uppskattar jobbet till ”flera hundra timmar”. Av dessa har det blivit drygt två timmars film.

Av den här bilden lär vi oss hur tekniken har utvecklats från otympliga 16-millimeterskameror som laddades med film till dagens videokameror inbyggda i våra telefoner. En rulle av den blå typen på bilden rymmer ungefär en halvtimme film. I dag använder vi centimeterstora minneskort som kan rymma flera dygns videofilmning.


Faktaruta

Initiativtagare till kamerainköpet:
kontraktsprosten Gillis Danielsson.
Filmare:
kyrkoherde Tage Roos, Kastlösa
komminister Sam Palmer, Vickleby
Hugo Widequist, Södra Möckleby
Redigering och sakkunnig:
Anders Åsenius, Risinge
Historik:
1947 köps filmkameran in
1947-1961 dokumenteras människor, miljöer, händelser
1962 Upplöses Södra Ölands Kontrakt och filmerna överlåts till Södra Ölands Hembygdskrets
1975 klipps och redigeras filmerna och researcharbetet och texterna påbörjas
1990 ges filmerna ut på VHS i samarbete med Ölands Folkhögskola. Videoredigering: Bertil Jonsson.
2018 är filmerna restaurerade, redigerade och överförda till DVD.
Musik:
Ölands Folkmusikgille
Göran Nordander
DVD:ns innehåll:
Del I Mörbylånga
Del II Kastlösa, Smedby, Södra Möckleby
Del III Ventlinge, Ås
Del IV Gräsgård, Segerstad, Hulterstad, Stenåsa
Del V Vickleby, Resmo

 

 


 

Märkt , ,

16 millimetersfilmer blev dvd

Flera hundra timmars arbete har blivit flera timmars unik lokalhistoria från södra Öland. Mer i ämnet i kommande inlägg… 

 

 


 

Märkt ,

välj rätt temperatur för förlisning

Du har kanske hört och läst om uppskjutna nödraketer på havet utanför södra Öland. Man sökte men fann ingenting. Glädjande nog.

Värre är detta. Östra Småland skriver:

”Insatsen , som avbröts på tisdagskvällen, återupptogs på onsdagen när Kustbevakningens flygplan lyfte från Kalmar Öland Airport. – De kunde inte lyfta i går på grund av frost.”

Slutsats: Förlis i plusgrader.

Märkt , , ,

invasion pågår

De kommer i stora flockar. De invaderar ön. De pilar än hit, än dit, på alvar och längs kuster. Nej, vi talar inte om gräshoppor. De kallas turister och är Ölands viktigaste inkomstkälla. De skådar fågel och blomma, vandrar och njuter av livet. Alvarsamt2 begav sig till ICA i Södra Möckleby för att ställa några enkla frågor.

Magdalena och Christian är sambor från Kungälv. De är här för att skåda fågel. Det är deras första Ölandsbesök, de kom i torsdags.
– Vi får tre dagar här, berättar Magdalena. I dag var vi i Ottenby. Där såg vi bland annat ringmärkning av en svarthätta. Det bästa med södra Öland är naturen. Och blommorna. Visserligen är det torrt och platt men den växtlighet som finns är skir och fin. Vi har sett orkidéer, men fråga mej inte om sorter. Då måste jag tjuvkika i min bok, skrattar Magdalena. Det enda negativa med södra Öland är blåsten.
Christian uppskattar fågellivet och det sociala kontakterna inom fågelskådargruppen.
– Vi umgås inte direkt men utbyter råd och erfarenheter och har skoj. Under eftermiddan ska vi till fågelsjön i Degerhamn och senare i kväll till ett annat ställe som jag glömt namnet på. Där ska vi se nattskärror, förhoppningsvis. Vi kommer gärna tillbaka till södra Öland – om några år.

Anna med sambo Fredrik är semiölänningar; de har hus i Hammarby på sydvästra Öland. Annars bor de i Västervik.
– Livet här är lugnt och skönt och soligt med många blommor på alvaret, säger Anna. Vattnet kan vara problem, vi har brunn och sinar den vet jag inte vad vi ska göra…
Fredrik uppskattar odlingslandskapet.
– Naturen här är speciell. Här är inte alls platt och kargt, bara man tar sej tid och tittar hittar man liv och rörelse i vartenda vrå. Jag gillar fåglar men är ingen ornitolog. Jag prickar inte av arter, utan ser det jag ser. Vi såg en gång häckande biätare i Ottenby, som normalt häckar i Sydeuropa och Nordafrika.
Anna bryter in.
– Dom var väldigt färgglada. Gula, gröna och röda och stora som en koltrast ungefär.
Fredrik:
– Det blir mera fågelskådning nu. Och lite trädgårdsjobb. Det kommer man inte ifrån.

Marianne bor i Stockholm.
– Vi är här en vecka på våren och en vecka på hösten – varje år! Vi tittar mest på fåglar. Det jag framför allt uppskattar på södra Öland är naturen, fåglarna, växterna. Och alvaret! säger hon högt medan hon öppnar bildörren och skyndar in till ”gubben” i bilen…

Björn får klassas som semiturist, eftersom han har hus i Smedby norr om Södra Möckleby.
– Jag deltar lite grand i byns aktiviteter. Gillar det öppna landskapet. Vi är här mest på våren och sommaren. Under det här besöket har vi hunnit med en del trädgårdsjobb. I morgon bär det av hem till Halmstad igen.

Märkt , ,

miniledare: kolossala framsteg för södra öland!

Utvecklingen på södra Öland går med rasande fart. När kommunfullmäktige i Mörbylånga behandlade Strategi för utveckling av södra Öland påpekade Elisabeth Cima Kvarneke (V) att det i strategin ”inte borde stå i södra Öland, utan på södra Öland”. Det skriver tidningen Östra Småland i dag.

Senare under dagen – sannolikt efter synnerligen pressande förhandlingar – fattades det historiska beslutet om att det verkligen ska stå Öland.

Som ledarskribent på landets enda kulturtidskrift vill jag i ett synnerligen starkt euforiskt rus utropa heureka! Senare under dagen tar alvarsamt2 upp väntade reaktioner från våra grannländer, EU och USA.

Allan von Kompost
redaktionschef
Märkt , , ,

Ölands södra udde blev sjua – och bäst på Öland

Vid Höga kusten finns Sveriges vackraste natur. Det tycker läsarna av Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur. Valet är i mina ögon rimligt, eftersom jag många gånger varit där och undrat om det jag såg var sant. Har du inte varit vid Höga kusten rekommenderar jag denna koll.

Ölands södra udde kom på en hedrande sjundeplats.

sodraolandLängre söderut än så här kommer man inte på Öland. I bakgrunden Schäferiängarna.

Märkt , ,