Etikettarkiv: vatten

Polis nomineras till nobelpriset i fysik?

– Om isen inte håller för personer så är det nästintill osannolikt att isen håller för en bil.

Denna sensationella teori bjuds TT på av polisens presstalesman Per Bjurström efter att en bil i går gick genom isen i en småbåtshamn i Västerås.

Märkt , ,

Vatten och vattenbrist

Enorma vattenmängder rinner just nu från sydöstra Öland ut i havet genom grävda kanaler. Alla mänskliga ingrepp har likt myntet två sidor – minst.

Märkt , ,

Storbrobäcken fyllnar till…

Åt öster.
Åt väster.

Storbrobäcken i Skärlöv har under många år använts av kulturorganet för att få lite koll på vattenläget. En mycket ovetenskaplig metod ska erkännas. Men ett visst intryck ger nog kollen ändå? Allt kan inte vara vetenskapligt.

Märkt , ,

Blötare

Nivån i bevattningsdammen i Albrunna stiger stadigt under hösten…
Senast vi kollade bassängen såg den ut så här, den 30 augusti.
Märkt , ,

om detta eviga grävande

grävning-för-el_Södra-MöcklebyIbland får jag en mystisk känsla av att det förekommer nåt slags hemligt samarbete mellan entreprenörer-kommun-grävfirmor. I lördags grävde man utmed Södra Möcklebys västsida, för vilken gång i ordningen minns jag inte. Med risk för minnesfel har man här grävt för vatten, cykelled, fiber, el – och nu el igen. Varför gör man inte allt på en gång? undrar signaturen ”Gräv där du står”.


Märkt , , , , , ,

Vattenläget 30 maj 2020

StorbrobäckenMotHavet30maj_2020 Kulturorganet kollar nederbördsläget – som alltid i Storbrobäcken i Skärlöv. inte en droppe rinner här ut mot havet…

Storbrobäcken30maj_2020Några droppar vådis kan dock skönjas där gräset växer ut där strömfåran brukar porla i blötare väder. I bakgrunden väg 925.


Märkt , ,

sandlådan blir innanhav

Cementas_stenbrott_23

I Cementas kalkbrott i Degerhamn har man nu skrapat bort flera hundra meter av den asfalterade väg som kulturorganet tidigare kitecyklat på. Se filmen här. Tanken är uppenbarligen att försvåra cykling mot de snabbt stigande vattenmassorna.

– Men ingenting stoppar kulturorganet, inte ens risken för att drunkna i det livsfarligt stigande innanhavet! säger chefredaktör Sune Flisa och fortsätter:

– I vår självutplånande kamp för mänsklighetens bästa har vi banat oss väg genom Amazonas djungler, släpat oss över stäpperna i Kirgisien, simmat över ett stormigt Atlanten, vindsurfat över ett kav lugnt Kalmarsund och kämpat oss upp på svindlande toppar som Höghäll och K2. Till vilka förluster som helst stretar vi oss fram till vattenbrynet i Cementas gamla sandlåda för att visa våra läsare hur vattennivån stiger som en Atlasraket mot skyn. Det går snabbt nu. Om bara 17 år kan vi åka vattenskidor här, fiska, dyka, paddla, ro, simma, strandflirta och vindsurfa. Allt medan Degerhamns Dalhalla symfoniorkester spelar Pjotr Tjajkovskijs Svansjön, dirigerad av framgångsberusat kommunalråd.

– Till dess skildrar vi då och då vattennivåns dramatiska höjning, om inte timme för timme så åtminstone månad för månad. Ett första spektakulärt reportage kan du läsa inom bara några dagar…


 

Märkt , ,

bara vanligt vatten

vattensystemet_Södra-bruket_05Vad döljer sig bakom detta svarta hål? Och var 17 är vi nånstans?

vattensystemet_Södra-bruket_02Jo, vi är vid Södra bruket i Degerhamn. Och här vandrar vi omkring utan att se nåt speciellt…

vattensystemet_Södra-bruket_04Njae, nåt speciellt är det kanske trots allt… Där är det där mörka hålet igen… Ser du de stora stenplattorna som vi går på? Under dem finns kanalen. Vilken kanal? Jo, den kanal som börjar uppe på alvaret mer än en kilometer härifrån och som fortfarande leder kristallklart vatten ned till Södra bruket. Denna kanal försåg de boende vid bruket med vatten i forna tider.

alvaret-ovan-fältenHär ser vi de första hundra meterna av kanalen uppe vid platån med alvaret. Som du ser är kanalen stensatt.

startenHär tittar vi åt andra hållet, alltså ned mot Alunvallen i Degerhamn. Kanalen till vänster i bild försvinner här ned i underjorden för att komma i dagen igen flera hundra meter längre ned mot väg 136.

vattensystemet_Södra-bruket_10I dag används inte vattnet längre vid Södra bruket. Det går rakt ut i Kalmarsund och kommer kanske att göra så i tusen och åter tusen år… Vill du läsa mer om denna sällsamma konstruktion kan du klicka här.


Märkt ,

brusa högre lilla å

Februari har varit blöt på södra Öland. Nu porlar det muntert i exempelvis Storbrobäcken i Skärlöv.

Se och lyssna. Och  njut.


 

Märkt , , ,

så mycket vatten

tsunamilandskapFlygfoto av översvämmat landskap i Amazonas? Den brusande Ångermanälven fångad från drönare? Nej, Storbrobäcken i Skärlöv. Vid de senaste besöken har den varit torr som fnöske. Nu porlar den. Nu forsar den!


 

Märkt , ,

bra eller dåligt? Sannolikt båda delarna

fyrvägskorsningHär leds vattnet bort från Öland. Det kommer från tre håll och går mot havet i det nedre vänstra hörnet. Vi står vid en liten bro över cykelleden mellan Kärra och Eketorp. Snart kommer inlägg om den snutten…


Märkt ,

tips gav bättre filmsnutt

En bagatell, men ändå. En minutlång film kan ses som en kortnovell.

En läsare tyckte att de panorerande sekvenserna i en liten filmsnutt om en strand skulle bort. Jag höll med och tog bort två av tre panoreringar. Filmen blev bättre, även om den fortfarande bara är en bagatell. Lärorikt.

Tack, Torbjörn.

Du kan se den här.

Märkt ,

vatten, underbara vatten

Efter sommarens Saharaklimat slår hjärtat en glädjevolt så snart jag ser rinnande vatten igen. Här porlar det friskt väster om Solberga.

Vattnet i kanalen flyter majestätiskt ned mot utloppet i Gräsgård.

Som smält tenn kvillrar vattnet snabbt mot havet. Hur ska vi ta vara på det i framtiden?

 

 


 

Märkt , ,

översvämning i repris

”Som alltid” under våren är det översvämning på parkeringen vid Seby läge. Vi har sett bilister stanna och vilja vända i rädsla för att drunkna. Men det är bara att köra på. Det finns mark under vattnet.

Här finns ännu några torra kvadratmeter kvar för parkering. Men de blir nog färre och färre…

Seby läge med sötvatten åt väster och bräckvatten åt öster.

 

 


 

Märkt ,

rätt ut i havet!

Detta är ett av Ölands hundratals – kanske tusentals – utflöden i havet. Vattnet på bilden kommer från källor en kilometer längre upp på alvaret. Det skummande sötvattnet är till synes kristallklart och har tidigare använts som dricksvatten vid Södra bruket. Jag uppskattar att flödet på bilden är minst 10 liter per sekund, kanske 20. Vid 10 liter per sekund blir volymen 600 liter per minut = 36 000 liter i timmen = 864 kubikmeter per dygn = 315 000 kubikmeter per år. Givetvis varierar flödet stort i detta och alla andra vattendrag, men här kan sannolikt den gamla devisen ”många bäckar små gör en stor å” ledas i bevis. Om vi tog hand om alla dessa sötvattensutflöden skulle vi kanske slippa bygga dyra avsaltningsverk, vars vatten smakar pyton. Fråga gamla sjömän inom kryssningsbranschen! De drack hellre champagne än vatten – och vem gör inte det? Framöver kommer en film om denna märkliga vattenled med vackert stensatta kanaler och underjordiska gångar. Man kunde förr. I dag krånglar vi ofta till det. Sant eller osant?

 

 


 

Märkt , ,

liv och död

Det porlar i bäckarna på södra Öland. I Alvkälla växer bottenväxterna till sig när dagarna blir längre. De ser redan frodiga ut. Annat liv dör. En rödhake har flugit färdigt…

 

 


 

Märkt , ,

äntligen!

Det var länge sedan jag såg rinnande vatten ute i naturen på Öland. Men nu ”vattnar det” lite här och var, som här i bäckfåran från Alvkälla nedanför Albrunna. Står man riktigt tyst och stilla kan man till och med höra bäcken kvillra.

 

 


 

Märkt

de modiga angivarna

Jag fick ett mejl från min hyresvärd. Det började:

”Hej! Någon har sett att ni vattnar gräsmatta med vattenspridare.”

Denne/denna ”någon” är alltså en av de många modiga anonyma som överallt sticker upp sina självgoda trynen. I just detta fall har denne någon ”till råga på eländet” helt rätt. Jag (inte vi) vattnade med vattenspridare fram till bevattningsförbudet. Sen dess ligger spridaren i källaren. Jag har till och med bloggat om bevattningsförbudet – och om tillåtna och otillåtna spridare.

Detta är bara ett litet skitexempel i vår pyttelilla svenska ankdamm, men min tanke går osökt till alla de diktaturer där angiveri är motorn i terrorn mot det egna folket. Där resulterar inte en angivelse i ett mejl utan oftare i ett nackskott eller ett ”försvinnande”. I gamla Östtyskland angav grannar varandra, mödrar sina barn, barn sina föräldrar, makar varandra.

Jag har länge tyckt att insändar- och debattsidor ska bojkotta anonyma inlägg. Är man inte karl för sin hatt ska man knipa käft. Och bostadsbolag ska inte okritiskt mejla sina hyresgäster utan att kolla det faktiska innehållet i vad ”någon har sett” – eller inte ens fattat.

Kommunens text om bevattningsförbudet 5 juli 2018.

Märkt , ,

botta!

Flygbild från 2017. ”Gäddsjön” i Parboäng till vänster, Östersjön till höger. Bakom gäddsjön ser vi Karl X Gustavs mur och längst uppe till höger skymtar fyren Långe Jan som en liten ”nubb” vid horisonten.

Det har handlat mycket om torka och bevattning på kulturorganet den senaste tiden. Och det finns anledning att fokusera ännu mer på frånvaron av det blöta elementet. Många talar redan om att vi går mot en skördekatastrof…

Vi for till den reglerade ”gäddsjön” i Parboäng för att kolla läget. Synen som mötte oss var tankeväckande. Sjön var borta!

Redan 4 juni var det mycket lite vatten i ”sjön”.

I dag 27 juni finns inte en droppe kvar. På sjöbotten betar nu kritter. Hur mycket som torkan eller”avsiktlig tömning” är orsaken till sjöns försvinnande låter vi vara osagt.

Det frodiga gräset är det enda som minner om att det för inte så länge sedan låg en sjö här…

Som jämförelse med vattenläget i år visar vi denna bild från 21 maj 2016.

 

 


 

Märkt , , , ,

tysta anspråkslösa skönheter

Kanske är det för att vi vattnar som vi får så många fjärilar på korta besök vid vattendroppar på krukor och blad. Under våren hade vi många humlor, nu är de färre. Däremot har vi haft besök av många olika slags bin, även bobyggande såna. Eftersom mina kunskaper om fjärilar är minst sagt små presenterar jag dem utan text. Du som eventuellt vet namnen på skönheterna får gärna dela med dig genom kommentar. 😉

För dig som är fotointresserad kan jag berätta att kameran är en Fuji X30, supermakroläge i största vidvinkelläge. Den blå fjärilen är plåtad i 100 ISO, den murriga i 500. Fotograferingsavstånd mellan 1 och 3 centimeter.

Märkt ,

även tvärs

Det grävs inte bara i nord-sydlig riktning på södra Öland. Man gräver tvärs över också. Många maskiner sätter sina käftar i jorden utmed Torngårdsvägen mellan Södra Möckleby och Torngård. Man lägger ned elledningar och kablar för bredband. Elstolparna utmed Torngårdsvägen tas snart ned. På bilden tittar vi västerut längs Torngårdsvägen.

På många ställen ligger isflak och guppar i temporära vattensamlingar. Under mina sju år på Öland har jag inte sett så mycket blöta som nu.

 

 


 

Märkt , ,

vintern är slut

Det är minusgrader. Det snöar. En isande vind sveper över en hårt prövad ö. Vissa säger med bestämdhet att det inte blir nån vår, att vintern gjort sitt trettifjortonde omtag och att permafrostens tidevarv är här för att stanna.

Men misströsta inte. Rym inte. Begå inte harakiri. Frestas icke till självspillan, ity alvarsamt2 vågar lova att vintern trots alla felsignaler, bakslag och baktändningar nu är historia. Hur töras vi det? Jo, ön är full av vatten. Stillastående vatten, rinnande vatten, forsande vatten. Och rinnande och bubblande och pratande vatten är lika med plusgrader!

I kanalerna på östra sidan Sydöland rinner nu enorma mängder vatten ut i havet. De textlösa bilderna är tagna mellan Gräsgård och Näsby.

 

 


 

Märkt ,

60 seconds Trollbäcken

Det må snöa och vara minusgrader men vintern är lik förbaskat slut. Beviset är det porlande vattnet i denna film om Trollbäcken mellan Södra bruket och Albrunna.

 

 


 

Märkt , ,

vatten nu och då

Nya vattenverket i Södra Möckleby börjar ta form.

Verket från söder. Lägg märke till de tre tankarna, antagligen för kemikalier.

Verket från norr.

Man jobbar sena kvällar på vardagarna. Något verkar ”bråttom”. Oro för tjäle är kanske orsaken? Det finns många blogginlägg om grävningarna för de nya ledningarna mellan Södra Möckleby och Grönhögen. Några av dem kan du läsa här. Och här. Och här. Och här.  Och här.  Och här.  Och här.  Och här. Vill du se verket från luften klickar du här.

Ett tidigare vattenförsörjningssystem från alvaret till Södra bruket finns fortfarande att titta på några hundra meter söder om det nya vattenverket. Alvaret överst i bild. Den stensatta kanalen tar hand om det vatten som strömmar ut ur en stensatt öppning inne i dungen. Den flera kilometer långa färden ned mot Södra bruket har börjat…

I dag gräver man denna sträcka med maskiner på några minuter. Förr tog det längre tid. Att stensätta dessa tio meter kunde nog ta flera dagar.

Här går vattnet in och ned för att sen gå under markytan ända ned till väg 136. Där går det i dagen igen för att fortsätta i nya partier stensatt kanal.

Där kanalen slutar går vattnet ned i underjorden. Slutmålet ligger nedanför skogen och bebyggelsen vid horisonten. Vill du läsa mer om det flera kilometer långa vattensystemet från alvaret ned till Södra bruket finns inlägg med länkar till ytterligare inlägg på föregångaren till denna blogg: alvarsamt. Klicka här.

Märkt , , ,

tuffa Tough tål allt

När det regnar från morgon till kväll är det skönt att fotografera – med en vattentät kamera. Min Olympus Tough 5 tål allt. Den har filmat i hav och i sjö, den har tagit bilder i ösregn och akvarium. Och jag har redan tappat den mot stenig mark – inga som helst skador! Man kan undra vad den är gjord av.

Gårdagens bilder av grävningarna vid Södra bruket och vid cykelleden i Albrunna togs i rätt envist regn och hård vind. Jag har tidigare varit en smula kritisk till kamerans JPG-bilder, men får nog mildra kritiken. Bilderna nedan – tagna i mycket dåligt ljus – är klart godkända. Slutartider mellan 1/20 och 1/125 sekund och 400-800 ISO.

Tidigare inlägg om grävningarna hittar du här. Och här. Och här. Och här. Och här. Och här.

Nere i den djupa gropen, som tidigare var vattenfylld och liknade en fiskdamm, jobbar nu Linus och Claes. Gropen ska bli grund för en av flera pumpstationer utmed sträckan Södra Möckleby-Grönhögen.

Grävningar utmed cykelleden ned mot havet i Albrunna. Leden är belagd med knivskarpt grus som kostat mig två punkteringar. Ute till havs ser vi fartyg på väg in mot Degerhamn.

Claes i gult, Linus i orange. De jobbar med dyrbar utrustning. En manick går på 300 000, en annan på en miljon.

De moderna grävskoporna är hungriga. De tuggar i sig som monster och är trots sin robusta konstruktion lättmanövrerade. Skopor, gafflar och andra tillbehör går att vinkla åt alla håll.

I Södra bruket gräver man mot norr. Man ska fram till reningsverket. Här tittar vi söderut på redan färdig grävning.

Stora delar av Alunbruksgatan är uppgrävd. Vy åt norr. – Alla jobb med ledningarna ned till Grönhögen blir klara nån gång under 2018, berättade en av jobbarna här.

 

Märkt , , , , ,

enorma ingrepp – snart omärkliga

I den alldagliga, högst odramatiska grävningen för nya rör mellan Södra Möckleby och Grönhögen försöker jag få till spännande bilder genom att utnyttja kontrasterna mellan sol och skugga liksom i ljusvariationerna i de stora jordbergen kontra det djupa diket. Som så ofta vet jag inte om jag lyckats.

Grävningen ser kolossal ut, men så snart rören är i backen och man har fyllt igen ser allt ut som tidigare – nästan. Det går undan med dagens maskiner.

Högst upp till vänster i bild ser vi allén mot Albrunna.

Vy åt andra hållet, åt norr.

I detta motiv finns mycket att använda rent fotografiskt. Luften är disig, vilket ger diffus effekt på objekt långt bort. Med fickkamerans längsta, mycket modesta brännvidd, har jag tryckt samman allén, och det djupa diket är dramatiskt i sig.

Den här typen av bilder blir effektfullare ju kraftigare vidvinkel du använder.

Reningsverket vid Södra bruket som snart degraderas till pumpstation.

Som stora blänkande daggmaskar ligger rören och solar sig vid norra infarten till Albrunna.

Märkt , , ,

är du värd det?

penasabrunn

Den lilla stenfyllda brunnen i Penåsa ödeby fotograferade jag i går. Den fick mig att tänka på den helt dominerande öländska frågan under året som gått: grundvattenbristen. Om den har skrivits spaltkilometer, och den går oftast ut på att det är självklart att vi ska ha tillgång till allt det vatten vi använder. Vi tycker det är okej att spola ut skit med dricksvatten, att duscha i dricksvatten så länge vi vill. Vi karbadar i dricksvatten, vi tvättar båtar och bilar och prylar med dricksvatten. Och vi vattnar våra gräsmattor och fotbollsplaner med dricksvatten, alltså med grund- och sjövatten som dels har renats, dels har behandlats både fysiskt och kemiskt. Vi tar också för givet att vi på en sekund ska kunna få detta dricksvatten ur kranarna i vilken temperatur som helst mellan 4 och 70 grader.

För inte så länge sedan hade man av naturliga skäl en helt annan syn på vatten. Tänk dig att du är nybyggare i öländska Penåsa. Där har du byggt dig ett litet stenhus 1789. Detta lilla hål i backen är nu det vatten du har tillgång till. Hålet är motsvarigheten till våra vattenkranar, duschar, badkar, vattenspridare, högtryckstvättar och swimmingpooler.

Jag minns inte på rak arm vilket PR-geni som myntade den – till synes –  generösa frasen ”because you are worth it”…

Märkt , ,

aqua, diväteoxid, vatten

olandsvatten_mot_havet_12

Det porlar i minsta bäck. Det forsar i de största. Var det nån som sa att det är vattenbrist på Öland? Bevattningsförbudet är hävt i Mörbylånga kommun – men vem vattnar nu?

Vattnet glittrar i pölar och temporära småsjöar. Solkattor blixtrar från lövtunna isar. Det är vått och slaskigt på alvaret…

Men lejonparten av det kristallklara vattnet rinner dessvärre krokiga spåret ut i havet. Är det inte dags att ta vara på det vatten som bevisligen finns i stället för vattenimport och avsaltningsverk? Eller är den lösningen för enkel? Slutligen en detalj: Är det vettigt att pinka en deciliter och spola ned den med 20 liter prima dricksvatten?

Alla bilderna nedan är tagna i trakterna av Segerstad/Skärlöv på östra Öland.

olandsvatten_mot_havet_01olandsvatten_mot_havet_02olandsvatten_mot_havet_03olandsvatten_mot_havet_04olandsvatten_mot_havet_06olandsvatten_mot_havet_07olandsvatten_mot_havet_08olandsvatten_mot_havet_09olandsvatten_mot_havet_10olandsvatten_mot_havet_11

Märkt , , ,