Gillar du överraskningar ska du se skulpturerna som dryga dussinet konstnärer ställer ut i Näsby på sydvästra Öland. Småningom hoppas jag kunna göra ytterligare en film om skulpturparken, men då med konstnärerna framför mikrofonen…
Den 4 maj 2022, cyklar vi från fyrplatsen på södra Öland till Ottenbylund där vi snirklar lite hit och dit för att slutligen sätta kurs mot Kungsgården. Hjortar se du vid 18:40 och 31:20 och nyligen betessläppta kreatur ser – och hör – du i slutet av filmen…
Vi glider långsamt fram till Norra ängen i Albrunna lund – och tillbaka igen. Drygt fem minuter in i filmen stannar vi en stund för att njuta av fågelsången.
Finns vårblommor längs dikesrenarna? Kulturorganet tog Gubbmonarken och hojade från Grönhögen till Albrunna för att kolla.
Men icke. Det enda vi såg var skräp, skräp, skräp. Flaskor, förpackningar, ensilageplast, påsar, ölburkar, läskburkar, snusdosor, klädesplagg, skor, krossade snökäppar, hundbajspåsar…
Allt detta hinner inte bilförare se. Det är nackdelen med att cykla: Att tvingas se allt som lata människor förstör vår natur med. Snart slipper vi dock plågas av skiten när grödorna väver in eländet i en grön filt. Hur löd det gamla ordspråket? Det som göms i gräs kommer upp i…
Här är hela hans skrämmande upplevelse i en fullängdsvideo. Hade han missat den helt dominerande detaljen hade slutet kunnat bli definitivt. Nu räddade en ”tillsvidarestöld” hans liv…
Tittare med dåliga nerver ser denna rulle på egen risk.
Arbetet med att försöka täta den läckande dammen i Grönhögen fortsätter. Avger muddermassorna från hamnen gifter eller inte? Kulturorganet frågar men Mörbylånga kommun svarar inte…
Dammen för massorna från muddringen av Grönhögens hamn läcker. Och ingen vet hur miljöfarligt vattnet är. Massorna kan innehålla tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen. Dessutom kan vatten ta sig från dammen ned i sluttningen mot havet. En anställd vid Mörbylånga kommun, som inte vill vara med på film, berättar att man väntar på resultat av provtagning. Arbetet fortsätter i morgon...
Du läser nu det första inlägget av den nya typen som framdeles publiceras den första i varje månad. Inlägget blir en video fylld med ord, foton och ljud av månaden som gått på södra Öland.
Men vissa längre texter som ledare och kåserier läggs ut under videon för att de lättare ska kunna läsas.
Eventuella kioskvältare publiceras så snart vi får nys om dem, exempelvis avloppsdebaclet i Albrunna som vi trots tröghet från kommunen blev först med.
Klicka på pilen i fotot nedan och se videon. Därefter kan du i lugn och ro läsa de i videon nämnda dokumenten.
Nästa inlägg publiceras 2 november, inte 1 oktober som påstås i videon.
Staffan
*****
Om den livsfarliga allén i Albrunna
”Säkerhet för trafikanter och övriga som rör sig längs vägen går före andra aspekter” Eva Ditlevsen Trafikverket
Ovan läser du Trafikverkets svar på mina frågor om den livsfarliga allén i Albrunna.
Länsstyrelsen vidarebefordrade mitt mejl till Trafikverket.
Mörbylånga kommun har inte svarat, bara meddelat att mitt mejl är vidarebefordrat till ”gator och mark för besvarande”. Vi har för avsikt att gå på kommunen tills den svarar, ity vi anser att den inte helt kan undgå ansvar.
*****
Mitt svar till JO angående Region Kalmar läns synpunkter
Mitt brev till JO, ett svar på Region Kalmar läns skrivelse till JO.
*****
Om risken för att bensinmackarna på landsbygden riskerar nedläggning på grund av strängare miljökrav. Vi tog upp problemet redan i april. Senare mejlade vi några enkla frågor till 30 slumpvis valda riksdagsledamöter – endast en svarade
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) var den enda av 30 riksdagsledamöter som besvarade mitt mejl med frågor om landsbygdsmackarnas eventuella framtid. Tyvärr har Elisabeth skrivit in sina svar i mina frågor. Jag har därför rödmarkerat frågorna.
I dag hojar vi i Mörbylånga efter mottot ”dit näsan pekar”. Kanske får du i den här filmen se saker som du inte visste om i den lilla byn, den långa badbryggan med rullstolsramp till exempel…
Nä, bättre är att cykla och bada, trots att vi i dag inte har idealiskt badväder på södra Öland. Men nya tider kommer… Här kan du se hur du i frisk motvind rullar ned till badet i Näsby…
Är det något uttryck kulturorganet ogillar är det begreppet vi måste dra åt samma håll – en skymf mot människans förmåga att tänka fritt. I dag är dessutom de flesta tankar och politiska budskap invävda i mediernas trendskapanden. Få människor som tycker och tänker utanför boxen släpps in i den debatt som borde finnas men inte finns. En nyanserad debatt blir allt mer en svart-vit ickedebatt; läger ställs mot läger. På mediaspråk kallas denna utveckling polarisering. Den har på senare tid kryddats med drag av religiös fanatism. Tycker du inte som de rättrogna hamnar du i helvetet.
Här har medierna ett stort ansvar. Det duger inte att ställa två läger mot varandra för att uppnå ”medial rättvisa”. Det krävs en passion för att söka sanningen. Det finns alltid påståenden som är sannare än andra, och det är mediernas förbannade plikt att söka dem, ju sannare desto bättre.
En som tänker fritt – och står för det – är forskaren Björn Gillberg. Se hans Youtubeinlägg om klimatkrisen, där han drar paralleller mellan dagens undergångsmaffia och dikten Den stora kometen av Nils Ferlin – till religiösa undertoner.
Min marknadsföringsidé Ölandskanalen börjar ta form. I den videopresenteras öländska företag och dess produkter. Till ett fast och synnerligen lågt pris gör jag två videor om företaget, en längre om cirka fyra minuter och en kortare, runt en minut. Dessa kan företagaren använda i sin marknadsföring på olika sociala medier.
Filmerna läggs dessutom snart ut på min egen Ölandskanalen på Youtube och på en blogg, även den naturligtvis döpt Ölandskanalen. Både Youtubekanalen och bloggen ska alltså enbart handla om de öländska företag som anlitat Ölandskanalen.
Tanken är att allmänheten där ska kunna söka, hitta och titta på videor om konstnärer, gallerier, hotell, krogar, handelsträdgårdar, blomsteraffärer, Ölandsguider, kaféer, hemslöjdare, författare, glasblåsare, ystare, bagare, bärkokare, fårpälsuppfödare, charkuterister, rörmokare, målare, plattläggare, snickare med flera. På lite sikt blir dessa sajter ”ett slags videouppslagsböcker om öländska företag”.
Förutom att videofilma kan det vara bra att veta att jag skriver alla slags texter, fotograferar, bildbehandlar, ljudredigerar, producerar broschyrer, trycksaker och böcker. Tack vare att jag gör allting själv kan jag pressa priserna utan att göra avkall på kvaliteten.
Målsättningen är att Ölandskanalen ska fungera fullt ut i god tid före Ölands Skördefest…
*****
Nu är det alltså premiär! Ölandskanalens första video handlar om Ölands Cykeluthyrning, som drivs av Gunnar Kvarnbäck. Slå på högtalarna och klicka på pilen i fotot nedan.
PS. Tack alla för uppmuntrande mejl. Det är tydligen inte bara jag som tror att Ölandskanalen fyller en lucka… ;)
Den nya beläggningen på väg 925 på Ölands sydöstra sida är en besvikelse. Som cyklist blir färden en ständig kamp mot känselbortfall i händerna och kramp i armarna. Risken är att hela 925 beläggs med samma vibrationsmassa, vilket skulle innebära att både cykelled och väg på sydöstra sidan blir tristcyklade tvättbrädor…
Det före detta ålderdomshemmet Olstorp i Södra Möckleby på södra Öland ligger helt isolerat, mer än en kilometer från landsvägen. Vägen dit känns evighetslång; man kan undra över valet av geografisk placering. Fruktade man att hundraåringar skulle kliva ut genom fönstren och försvinna?
I dag kan vi bara ana hur livet var här ute på platta alvaret när varken radio, teve eller datakommunikation gjorde vardagen intressantare och kontakterna flera. För länge sen fanns kanske inte ens telefon. Vad tänkte de gamla här där de satt utkastade och avskurna från det övriga samhällslivet? Vad gjorde de? Vad berättade man om? Hur fick man tiden att gå?
Det är 1,3 kilometer från väg 136 ut till det tidigare ålderdomshemmet i Olstorp.
Efter att ha sett filmen om Olstorp hörde Charlotte Willsäter av sig till kulturorganet. Hon mejlade två foton av hemmet tagna 1913, alltså för 108 år sen! Du ser dem nedan till Charlottes egen text.
Elvira och Gustaf Lundgren med sönerna Arthur och Helge. Familjen kom fr Åseda. Gustaf hade varit föreståndare på fattiggård i Alseda. Jag tror att de sökte ett bättre liv på Öland, och vet att de lyckades köpa gård på bygatan i Vickleby. Säkert strävsamma som folk var då. Jag undrar som du varför huset hamnade så långt ut från samhället. Har hört att det inte var så lätt för de gamla där, den tidens omsorg var väl inte alltid human.Elvira och Gustaf Lundgrens pojkar Arthur och Helge.