Precis efter Z-kurvan på cykelleden i Södra Möckleby låg denna knölsvanfamilj och vilade siesta. Sju ungar, mamma och pappa käkade säd i fältet och såg ut att gilla läget. Men kom jag för nära sa en av dem stopp och belägg med hemska väsanden. Den andra föräldern ligger gömd i gräset. Svanar går tydligen långt för gott foder, härifrån är det fågelvägen 550 meter till Kalmarsund och 800 till fågelsjön.
alvarsamt2 
Skönt😁😁
GillaGilla
Fy sjutton, tur att både din mor och vi kom undan😎
GillaGilla
Ja, men själv blev jag märkt för livet. 😉
Det är inte ”knogen” jag menar, mera motsvarigheten till människans armbåge. Det lär vara den svanarna ”boxas” med. Nu tror jag vi rett ut detta pugilistiska ämne…
GillaGilla
Tror det heter vingpennor?
GillaGilla
Den ”knoge” jag syfta på ligger mellan Humerus och Radius på denna bild. 😉
GillaGilla
För många år sedan stannade vi vid en rastplats, på väg till Öland, för att äta medhavd frukost.Våra barn var väl i sex, tio år.En svan kliver fram från snåren, arg och orädd och gick till angrepp,vi flydde till närmsta mack, svanen fick sig ett skrovmål på smör,bröd, ägg och skinka. Kaffetermos och muggar fick vi med oss. Vackra fåglar men inte att leka med😡
GillaGilla
Vilken dramatik! Men du har rätt, svanar kan bli extremt aggressiva. Min mor blev en gång förföljd av en arg svanhane i säkert 100 meter. Och han väste som ett lejon. De lär kunna slå hårt med vingknogarna (kan de heta så?). Bäst att träna mera boxning. 😉
GillaGilla
Gulligt! Bilden får mig att tänka på andra djur. Finns det ngt annat landskap som har så fantastiskt blommande vägrenar som Öland?
GillaGilla
Svår fråga. Det är väl framför allt områden med lång tradition av betesdrift och lieslåtter som blir blom- och insektsrika. Om det sen gynnar just vägrenarna vet i 17. Även så långt norr ut som i Jämtland finns praktfulla vägrenar.
GillaGilla