Att prata med handen – eller munnen

Under gångna veckohelgen sände Ölands Radioamatörer från fyren Långe Erik längst norr ut på Öland. Man sände med både telegrafinycklar och mikrofoner på en herrans massa frekvenser.

Klubben får mycket modesta bidrag från våra två kommuner, mycket för att radiotelegrafi kan bli det enda fungerande kommunikationssystemet om el och internet skulle lägga ned, i freds- eller krigstid.

Då kan dessa entusiaster sända och ta emot meddelanden genom att låta signalerna studsa i olika lager i atmosfären – eller mot månen! Eller mot kometer!

Radiotelegrafi är som ”atmosfärens spinnfiske”. Man kastar ut en signal och ibland får man napp…

Dra på högtalarna högt och se videon om en för många okänd värld.

 


 

Annonser
Taggad , ,

kommande filmer…

Kulturorganet har kikat in i kulturorganets egen spåkula, inköpt av Sune Flisa på basar i Shani Mandir i Shimla.

– I den här magiska kulan finns hela vår framtid utstakad, sa Sune vid en morgonbön häromdagen. I den såg jag min mediala comeback, i den såg jag min utnämning till chefredaktör och i den ser jag ännu mycket större saker som snart ska hända mej. Jag ser stipendier, ordnar, kungens tack och djupa buganden, doktorshattar, nobelpris, you name it…

Sigwahld Restorin frågade försynt om kulan kanske även kan berätta om annat än Sune Flisa. Frågan bemöttes med tystnad.

Under allt annat än tystnad presenterade Sune följande lista. Den visar, enligt Sune Flisa,  ”planerade men ännu icke helt genomförda videoskoop, så storartade att dom kommer att få andra medier att förstå vilken dagisnivå dom jobbar på.”

  • Lunkan knivskarp mästare med egg i sinne.
  • Seby läge 13 augusti.
  • Den tysta döden – om träden som förfular Öland
  • Att lyssna in världenradioamatörer sänder från Långe Erik under Internationella Fyrhelgen
  • Marianneden ensamma gerillasoldaten
  • Tuff tuff tuffvi åker något ingen kunde tro att det finns
  • Med kameran i pannancykelfilmerna från racerhoj gör comeback

Att lyssna in världen publiceras 17:31 i eftermiddag…

 


 

 

 

Taggad

poppis bad

kalkbrottssjön

Många var de som besökte kalkbrottssjön i Grönhögen under värmeböljan. Båda parkeringarna var fullbelagda under flera dagar. Det är bara att hoppas att den nya utformningen av badet fungerar – för både markägare och badgäster. 

Medborgarförslaget att levandegöra och utveckla badet kom från två politiker, nuvarande kommunalrådet Matilda Wärenfalk och fullmäktigeledamoten Henriette Koblanck, båda (S). Trevligt när politiker har kreativa idéer!

 


 

Taggad , , ,

lägg ned stenen!

kyrkogården_Gräsgård_19På kyrkogårdar, som denna i Gräsgård, måste mängder av gravstenar stagas med pålar för att inte ramla omkull. Det är inte vackert. Varför inte använda liggande stenar som på Bornholm, se nedan?

gravstenar_Bornholm_12En liggande sten är helt säker och dessutom lättare att läsa.

 


 

Taggad , , ,

allt populärare: seby läge

Seby-läge-från-brygganAldrig tidigare har vi sett så många besökare på Seby läge som denna sommar. Och många är utlänningar. Undrar vad det är som gör att så många hittar till detta synnerligen enkla ställe – även från Europa.

Seby-läge-mot-Segerstads-fyrDu, jag och paret på bilden tittar här norrut. Långt till höger, vid horisonten, ser vi Segerstads fyr.

Seby-läge-mot-Gräsgårds-hamnÅt söder ser vi silhuetten av fiskestugor i Gräsgårds fiskehamn. Inom kort kommer även en film om Seby läge…

 


 

Taggad , ,

det bidde ingenting

En-båt-försvinnerDet var en gång en vacker klinkbyggd fiskesmack… Nu är det inte mycket kvar av henne i Gröhögens hamn. Bit för bit har hon huggits upp under hela våren och sommaren. Stenhögen till vänster var den tidigare ballasten. 

mer_o-mer_uppsågad_smack_Grönhögen_1Här ser man fortfarande att upphuggningen handlar om ”ett slags båt”.

mer_o-mer_uppsågad_smack_Grönhögen_2Smack i två delar.

mer_o-mer_uppsågad_smack_Grönhögen_6Dieselmotorn har stannat – för evigt. Allt har ett slut. Ett tidigare inlägg om smacken kan du läsa här.

17Juli_2019_skutan_i_Grönhögen_upphuggen_bortaAllt är nu borta. Inte en molekyl finns kvar. Det var en gång en vacker klinkbyggd fiskesmack…

 


Taggad ,

kommande inlägg

handlar bland annat om:

* när vår utsände möter Lizzie, en kvinna med stil, i säsongens sista kåseri från krogen vid Fyrplatsen där de båda äter stekt strömming med potatismos och lingon

* Seby läge som vi avnjuter i både fotoreportage och film

* om kommande filmer om bland andra Lunkan och Marianne

* en avslutad upphuggning – ”det bidde ingenting”

* inburade Ottenbyväxter – dock ej anhållna eller häktade

* vasst grus som skär sönder cykeldäck

* råd till kyrkogårdsförvaltningarna: Lägg ned stenen!

* en översvallande positiv bokrecension: Ett jävla solsken

* när vi vandrar i Vilhelm Mobergs fotspår i mörka Småland

Men mycket annat droppar naturligtvis också in då och då, som text, som bild, som ljud, som film…

 


 

Taggad

byggen som alla känner till

Ölandsbron-från-FärjestadenVissa byggnationer är så kända att de inte ens behöver en förklarande bildtext. Bron på bilden heter förstås… Jäklar, just nu minns jag inte!

 


 

Taggad , ,

Nog är nog!

KulturborgenKlicka här och träd in i kulturpalatset.

Kamrater. Det är dags. Tiden är inne. Nu krävs endast verkstad och inget snack. Vår kulturs vagga är hotad! Framtidens skräckscenario står att läsa i dagens Östra Småland:

– På sikt kan det innebära att vi blir av med det gamla fabriksspöket som stått kvar sedan början av 1970-talet, säger kommunstyrelsens ordförande Matilda Wärenfalk.

Målet, säger hon, är att kunna bygga attraktiva boenden och bostäder intill golfbanan.

Kommunalrådet syftar alltså på den nedlagda Ytongfabriken i Grönhögen, Ölands Kulturborg, öns intressantaste industri- och fågelmuseum med inneboende konstnärliga installationer och en imposant armada skönsjungade trutar, boende på museets översta etage, kallat Kulturutsikten. Denna livslevande kulturborg ståtar dessutom med gratis inträde och världens enda ickeenergikrävande ventilationsanläggning. Och nu vill makten riva den! Riva den! Man tar sig för pannan och känner att den blöder. Säg det till alla miljöpartister i folkdräkt och palestinaschalar och rosiga sossar i Algotsoveraller: Nu vill Per Albin Hanssonefterföljarna riva ickeenergikrävande klimatanläggningar! Säg det högt till Isabella Lövin! Säg det högt till Matilda Wärenfalk!

Ordet är: Kulturskymning!

Vad som menas med ”attraktiva boenden och bostäder intill golfbanan” är lätt att förstå. Det blir inhägnade terrasserade marmorpalats i mångmiljonklassen, bevakade av snabbomskolade bönder till guldsnoddsprydda vakter med sina namn graverade på mässingsskyltar i skärmmössor och walkie talkies placerade på bälten med batonger, pepparsprej och visselpipor. Kommunalrådet vill locka hit det allra värsta packet, armadorna av golfklubbade, pensionerade rojalistiska nollåttor i strutsskinnjackor och FootJoy-1857-golftskor à 7 499 kronor, promenerande under sidenparaplyer mot ”fukt i luften” och med synnerligen goda fastighetskarriärer bakom sig. Förr hade vi kungligheterna själva som huvudfiender, nu tvingas vi bekämpa deras karaktärs- och historielösa svans med ett enda mål i livet: Att få in den i hålet.

– Det är positivt för hela södra Öland, säger kommunalrådet utan att rodna.

Men kommunalrådet tänker etthundraåttio grader fel. Nu visar jag och kulturorganet henne den rätta vägen, den smala. Gud vare med oss, ölänningar. Nu börjar kampen. Bevara Kulturborgen. Bekämpa makten och kungahuset till siste man. Minns Karl X Gustavs mur. Minns maktens fega nej till cykelled över värdelöst impediment i Ottenby. Minns hur maktens myndigheter ständigt förråder oss i latrin-, dags- och veckopressens dimridåer med prins- och prinsessinvigningar, av hägringar, bländverk, synvillor och vattenverk som efter tre veckors drift jobbar för att förgifta invånarna i Degerhamn. Minns de skamliga gladiatorliknande mediespelen, Victoriadagarna, styrda av pekuniära rovinstinkter vid en menlös prinsessans 42-årsfyllande, i det spektakel hon ”folkligt” och girigt tar emot stackars icke ont anande små barns presenter betalda med underdimensionerade veckopengar från vilseförda föräldrar med ett enda mål: Att få ta på prinsessan.

Nu har jag målat upp den sanna bilden av framtiden. Se den! Känn den! Känn musklerna svälla och anden fyllas med explosiv gas. Det är dags. Det är dags. Det dagas vid horisonten och vår historia kräva det. Vårt gyllne öde kalla…

Kamrater. Upp till kamp! Utan Kulturborgen är vi bara boss och kolapapper!

SuneFlisa
Sune Flisa
chefredaktör

 

Taggad , , ,

Internationella fyrhelgen

Kickan-Segerstads-fyr-21-augusti-2012Alvarsamts utsända reporter redo att krypa ut på utsiktsplanet högst uppe i fyren i Segerstad.

På lördag och söndag händer nåt ruggigt spännande för dig med sinne för antingen ”fyrar” eller ”gammaldags amatörradiokommunikantion” – eller båda företeelserna: Då är det nämligen den Internationella Fyrhelgen.

Radioamatörer över hela världen kommer att sända och ta emot från 400 fyrar, varav tre på Öland: Långe Erik, Segerstads fyr och Långe Jan.

Alvarsamt besökte Segerstads fyr under radiopartajet 2012, och det blev en ljudmässigt rafflande upplevelse. Gå till inlägget här, slå på högtalarna och njut av snacket, störningarna, de något förvrängda rösterna, knastret, pipen i dialogerna mellan radioamatörer i fyrar genom den värld som inte har några som helst gränser, atmosfären.

Vill du inte gå till inlägget utan bara höra ljudfilen klickar du här.


 

 

 

 

 

Taggad

om brev i tid med ont om tid

Vår medarbetare Gunnar Schabroll fyllde 60 häromdagen. Sune Flisa ärade honom med mejl och pappersbrev, eftersom både internet och postväsende i Shimla lämnar en del i övrigt att önska.

Gunnar visade mig mejlet och brevet och det slog mig vilken stor skillnad det är i ”upplevelsekänsla” av de olika meddelandeformerna.

Att mejla eller sms:a tar sannolikt en tusendel så mycket tid som att greppa pennan, skriva, lägga i kuvert, adressera, frankera – och posta. Paradoxalt nog är mejl ofta korta, ”döda”, opersonliga och ”märkligt repetitiva”.

Nedan ser du de två försändelserna från Sune. Vilken känns roligast och hjärtligast att få?

mejl_Sune

brev_Sune

Jag skriver allt fler pappersbrev, mest för att det är ett meditativt sätt att uttrycka sig på. Men jag gör det också som en personlig protest mot känslodöda mejl och sms. Det är nyttigt att använda lång tid till något så ”betydelselöst” som ett pappersbrev.

Just där ligger det viktiga. Ett pappersbrev blir aldrig betydelselöst. Det doftar, det har sina fel och brister och dess stil och layout berättar mycket om avsändarens dagsform och känslomässiga läge. Ett mejl eller ett sms saknar allt detta.

Sen en tid skriver jag bara med reservoarpenna. Det gör skrivandet ännu mer tidsödande. Jag kan inte sudda, inte skriva om och pennans konstruktion gör att jag inte får skriva för snabbt – då hinner inte bläckmatningen med. Att skriva pappersbrev med reservoarpenna har för mig blivit den optimala upplevelsen av eftertanke och lugn. Och intresset för just reservoarpennor lär vara stigande. Pendeln slår…

En dotter har ett stressigt jobb, tidskrävande ungar och ont om fritid. Trots det skickar hon mig de mest utsökta pappersbrev där brevpapperen – och till och med kuverten – är egentillverkade, formgivna, målade. Att få ett sånt brev är lycka. Det går inte att kasta. Det måste sparas.

Mejlet har sina givna fördelar. Det är snabbt. Det är gratis. Men det är opersonligt. Jag är övertygad om att framtida vindsröjare hellre hittar lådor med bevarade pappersbrev än lådor med utprintade mejl.

brev_framsidaEtt kuvert från min dotter.

brev_baksidaBaksidan av kuvertet.

 


 

Taggad , ,

Redan höst?

gul-björk_Seby-lägeBjörk och svala vid Seby läge – den lilla badplatsen som allt flera hittar till. Vi är snart där igen och tittar oss omkring…

redan-höstMånga lövträd gulnar här och var, även vid Seby läge. Det känns som om det är lite väl tidigt på året…


 

Taggad ,

Stensjön torkar ut och försvinner…

StensjönFrånLuftenGillar du Stensjön ute på alvaret öster om Albrunna? Glöm den! Den finns snart inte…

”Vatten kommer att fortsätta pumpas till Stensjön under en övergångsperiod. När pumparna stängs av helt kommer Stensjön sannolikt att torka.”

Så står det i skriften Ekologisk efterbehandling och biologisk mångfald i Degerhamn, en analys av framtidsläget vid Cementas uttjänta kalkbrott i Albrunna, gjord av Enetjärn Natur AB – på uppdrag av Cementa.

Så var det med den sjön. Puts väck! Kulturorganet återkommer i frågan om vad som händer vid Cementas kalkbrott i Albrunna. Turerna är nämligen många. Pressuppgifter om att Cementa slipper återställa brottet är nämligen fel. Det säger i alla fall Peter Pallin, miljösakkunnig i Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Kalmar län, Miljöenheten, i ett mejl till kulturorganet nu på morgonkvisten:

Jag kan även kort kommentera beslutet eftersom de verkar cirkulera lite konstiga uppgifter i media: Cementa slipper inte efterbehandla området. Villkoret om efterbehandling (villkor 2) finns kvar. De villkor som har upphävts rör hur efterbehandlingen ska genomföras. Den nyligen framtagna efterbehandlingsplanen fokuserar på de naturvärden som är associerade med alvarets biotoper. De upphävda villkoren hade försvårat/omöjliggjort de åtgärder som förordas i efterbehandlingsplanen. Miljöprövningsdelegationen bedömde därmed att ansökan uppfyllde det som krävs enligt 24:13 miljöbalken och att villkoren kunde upphävas. Beslutet leder alltså till att naturvärdena på platsen ökar.

Kulturorganet utreder och återkommer…

Sune Flisa
natur- och kulturskribent
markanalyskonsult
härförare

 

Taggad , , ,

Mot söder!

den-lilla-gula-skylten

Cyklar man söderut nedanför Albrunna är det lätt att bli vilse i pannkakan. Den asfalterade leden fortsätter nämligen mot söder, men en liten skylt visar att du ska svänga nittio grader vänster uppför en grusad backe. Se bilden ovan.

Många ser inte skylten och fortsätter på den asfalterade leden. De kommer efter tvåhundra meter till nedanstående knepiga val.

smitväg_1Den asfalterade leden tar plötsligt slut. Ska du fortsätta snett upp till vänster, eller ta tvärt till höger? Goda råd är dyra.

smitväg_2Snett upp till vänster ser fortsättningen ut som en cykelled, visserligen grusad men ändå… De som inte känner till ”virrvarret i Albrunna” cyklar upp här…

smitväg_3. . . eftersom alternativet, åt höger, leder in på stenvass väg till synes rakt ut i havet. Dock borde alla ta denna väg, passera genom en liten mur och sen vandra hundra meter söderut utmed stranden, ta vänster vid bevattningsdamm och nå ledens fortsättning mot söder.

smitväg_4I stället för att ta höger mot havet cyklar de flesta oinvigda grusvägen upp – tills de kommer till vägs ände. Här finns ingen info, inga skyltar. Klara dig bäst du kan! De flesta vänder här, till synes helt förvirrade. Vart de sedan cyklar förmäler inte historien…

smitväg_5Handlingskraftiga/desperata cyklister tar dock destinationen i egen hand, greppar hojen under armen, hoppar över mur och banar sig fram genom den höga djungelliknande klorofyllen, befolkad av ormar och fästingar fram till den slutliga befrielsen. Undrar vad de tänker om öländsk cykelledsdragning och information. Mot söder! Mot söder! Mot söder skola vi vad än ska hända! Vad än stå i vägen!

 


 

Taggad , ,

släkt & riktigt goda vänner

Kulturorganet är inte sen att hänga på tidningen Östra Smålands extremt lokala avdelning kallad Släkt & Vänner för viktiga händelser som rör och berör människorna i det område tidningen skildrar, alltså östra Småland och Öland. I dag firar tidningen Pete Sampras, som blir 48, och Tommy Berggren, som blir 82.

Eftersom varken den amerikanske tennisspelaren eller demonregissören i Stockholm är min vän torde jag i logikens namn vara släkt med dem. En kul nyhet så här en måndag i augusti… Man kanske skulle slå några stenhårda forehands och backhands mot både Pete och Tompa framöver…

Tillåt oss att nu presentera kulturorganets nya, superlokala avdelning Släkt & Riktigt Goda Vänner där vi njuter av lycka och sorg i samvaro med nygifta, nyskilda, nyförlovade, nyutexaminerade, nytänkande, jubilerande, firande, sovande, halvsovande, vakna, nyvakna och kaffedrickande sydölänningar.

Håll till godo!

* * *

Sejvin-och-Burt-Coplack-Dewille_SydafrikaFörst ut blir sång- och dansgruppen ”The Athletes” som i dag firar sin 23,7:e födelsedag med pompa och skumpa. Här ser vi sångerskan och solisten Sejvin Coplack-Dewille och trumslagaren Burt Coplack-Deville på sin stora strutsfarm i Uitenhage strax norr om Port Elizabeth, Sydafrika. Gruppen slog igenom 2002 med låten ”Why I am crazy”. Sejvins mor, Rizzla Nachstürm-Fischer, var på sin tid en mycket berömd och uppskattad fågelimitatör i byn. Gruppen ”The Athletes” säger med en mun att man uppskattar framgång och helst av allt vill att det ska bli fred på jorden och att alla dumma människor blir snälla.

Laurha Porthin von Weshenstråhle
redaktör för Släkt & Riktigt Goda Vänner

 


 

Taggad , ,

Fattighuset

Det är så lågt att man nästan får krypa in i det på alla fyra, fattighuset i Södra Möckleby med anor från 170-talet. Det användes ännu i början av 1900-talet. I dag är det fint renoverat och ägs av Södra Möckleby hembygdsförening.

Kulturorganet tittade in i stugan en dag i juli…

Inne i stugan huserade Ingrid Persson, Degerhamn.

 


 

Taggad ,

packat

Torget_fyrplatsenAldrig tidigare har jag sett så mycket folk nere vid Fyrplatsen som i år, sannolikt beroende på den svaga svenska kronan. En stor del av besökarna är glädjande nog från utlandet. Det var en fröjd att vandra omkring här nere och lyssna på alla språk – som man oftast inte fattade ett jota av.

 


 

Taggad ,

pianissan

pianissa_KastlösaKyrkaFolktomt i Kastlösa kyrka, så när som på hon som satt framme vid altaret och spelade piano med stor inlevelse. Jag vet inte vad hon heter. Jag vet inte vad hon spelade. Jag vet bara att det blev en bra bild. Tack vare henne. Tack vare hennes ansiktsuttryck och blick. Det är dom små små detaljerna som gör´et.

 


 

Taggad ,

kyrkogården i resmo – döda människor, döda träd

En trogen bloggföljare frågade mig om kyrkan tar itu med träddöden på bättre sätt än kommun och privata markägare. Jag önskar jag kunde svara ja, men tittar jag mig lite omkring – som jag har gjort de senaste dagarna – måste svaret bli nej. På många kyrkogårdar har det sett hemskt ut i flera år.

Framdeles bör vi nog så gemensamt som möjligt greppa problemet träddöden för att kunna sätta in de rätta motkrafterna. Bort med döden! Fram för livet!

Hur detta ska ske vet i 17. Men jag grunnar på ett medborgarförslag. Jag måste nånstans börja…

DSCF8277Denna bild visar klart de två trädalternativen. Främst står träddöden. Bakom den står livsträden. Personligen föredrar jag det senare alternativet.

DSCF8316Ingen flagga i världen kan stjäla fokus från träddöden. Begreppet ”träddöden” har kommit för att stanna.

DSCF8324Dessa döda stammar kan givetvis äga sin rent skulpturala skönhet, men i långa alléer på en kyrkogård blir intrycket väl makabert.

DSCF8303Kyrkan och träddöden strävar båda mot skyn – eller ska jag skriva ”mot himlen”? Det passar kanske bättre i just detta inlägg.

DSCF8330Dessa träd kommer aldrig mer att grönska. Hur länge ska de stå kvar?

DSCF8333Kyrkogården i Resmo.

 


 

Taggad

Inte Öland men gärna stockholms skärgård

Var vill människor inte bo när de pensioneras? Svaret är grymt: Man vill inte bo på Öland.

Åre och Norrbottens skärgård hamnar i botten på en undersökning från investeringsföretaget Fundler. Men sen kommer Öland, trea från botten.

De flesta pensionärer vill bosätta sig i Stockholms skärgård, på Bohuskusten och på Österlen. Det visar listan, gjord av Sifo Kantar.

Denna dystra läsning står att finna i dagens Östra Småland.

 


 

Taggad , , ,
Annonser