Som bekant förs en allt intensivare debatt om en ny Ölandsbro. Den nuvarande är omodern, för smal, utan gång- och cykelbanor och måste varje år lappas och lagas för enorma slantar. Mellan 1972 och 2017 har Ölandsbron underhållits och förbättrats för cirka 1,1 miljarder kronor enligt prisnivån 2010, berättar Wikipedia. Efter inte ens ett halvt sekel diskuteras inte om utan när bron ska skrotas eller ersättas.
Kåre Eriksson tar i en intressant insändare i dagens Östran upp ämnet ”byggkvalitét” och jämför Ölandsbron med den vackra bron Ponte Fabricio i Rom. Den byggdes för 2081 år sedan och används än i dag. Den har alltså fungerat 44 gånger längre än Ölandsbron. Kåre nämner även andra vackra byggnader i Rom som efter tusentals år fortfarande fungerar och lockar besökare från hela världen. En sådan är exempelvis Castel Sant Angelo, kejsar Hadrianus gravplats, invigd 139 e Kr.
Varför byggde man så mycket bättre förr, med mycket enklare teknik, utan datorer och maskiner? Frågan är ständigt aktuell. För exempelvis skrytbygget ”Läppstiftet” i Kalmar finns redan långt gångna rivningsplaner. Den krackelerande kåken har ynkliga 17 år på nacken.
Vad har gått fel?
Allan von Kompost
chefredaktör
alvarsamt2 
Underbara inlägg över broar. Skickligt skrivna och på djupet kunniga författare ger spänst åt innehållet. Vi kan inget annat än hålla med. Det är olika tidevarv med olika krav på tid och kostnader.
Lunds domkyrka byggdes under en femtio-sjuttioårs period i sandsten och invigdes i början av 1100-talet. Inga kollektivavtal, åtta timmars arbetsdag etc existerade på den tiden.
Om man överför den tidens byggpremisser på liknande byggnader idag eller Ölandsbron, eller varför inte Öresundsbron, skulle vi få byggtider på flera hundratals år och ett arbetarebortfall på tusentals individer.
Vem skulle köpa detta?
Ölandsbron var väl bland de första i sitt slag och mycket närproducerat?!
Kanske blir den nya bron byggd i kalksten med koniskt kilade brovalv och kan stå klar våren 2347?!
Fram till dess njuter vi av våren med lärkor i skyn och liljor och tulpaner på väg upp🔆😊!
Hilsen/
GillaGilla
Nya Ölandsbron står klar 2347, om bara 328 år! Ölänningarna är att gratulera! 😉
Ämnet ”byggkvalitet” är onekligen intressant. Ännu intressantare – och subjektivare – är temat ”hur bygga vackert?” Efter några promenader i två skräckhålor (ej på Öland) känner jag att dessa småningom måste visas upp som varnande exempel – för folkhälsans skull! Intressanta aspekter om ”hur undvika att fulbygga” finns att läsa på Arkitektupprorets sajt.
Tulpanerna-skenar-hälsningar
GillaGilla
Som jag ser det är det två faktorer som är begränsande. Materialval och storlek. Inte konstigt att broarna av natursten finns kvar mer eller mindre utan underhåll. Begränsningen ligger i den enkla konstruktionen, men grundläggande, styrd av tyngdlagen att bygga ett brospann.
Andra konstruktioner med ”moderna” materialval innebär alltid en kompromiss med kostnader, utförande och hållbarhet. Man kan se broraset i Italien häromåret som en sorglig bekräftelse.
GillaGilla
En ytterligare aspekt är att byggnader och konstruktioner i dag, med rådande kvartalsekonomidiskurs och lämna-mitt-avtryck-inom-mandatperioden-stenkåta politiker, helt medvetet inte utformas för att stå i hundra- eller tusentals år. Redan inom ett decennium riskerar i fartblindhetens tidevarv en mångmiljardkonstruktion vara uttjänt.
GillaGilla
Jag kan ingenting om brobyggen men finner din teori rimlig. Om brolyckan i Italien saknar jag ord. Den föregicks av varningar som ingen tog på allvar. För jävligt, på ren svenska.
GillaGilla
Givetvis är jämförelsen inte helt rättvis. Men den är tankeväckande. Jag undrar följande: Om vi på rent sticksprovsmanér skulle plocka 100 anbud för några större byggen i Sverige, hur många av vinnarna skulle då ta hem spelet tack vare lägsta pris – utan så petnoga koll av kraven? Jag befarar ”extremt många”.
Enda chansen till förbättring är kanske att återinföra slaveriet… 😉
GillaGilla
Jämförelse mellan Ölandsbron och Ponte Fabricio är inte helt rättvis. Den senare är 100 gånger kortare och knappt hälften så bred och framförallt är den endast avsedd för fotgängare. Skillnaden i belastning är därmed enorm. En annan skillnad är att Romarrikets prestigeverk byggdes med gratis arbetskraft, slaveri och annan mänsklig rovdrift (vilket dessvärre förekommer än i dag, exempelvis vid uppförande av skrytanläggningar för fotbolls-VM). Fast det bör å andra sidan vägas upp av dagens maskiner. Den främsta anledningen till dagens situation gissar jag är en kostnadsjakt tillsammans med en rasande snabb teknikutveckling vilket gör att man istället för att lita på beprövad kunskap och erfarenhet chansar på nya, billigare lösningar, tekniker och material för uppförande och underhåll, ibland med katastrofalt resultat. Så visst tar också jag mig för pannan och undrar hur det är fatt.
GillaGilla
Hundra gånger kortare = 1/100 längre ?
GillaGillad av 1 person
touché
GillaGilla
Det var bara tvunget. Förlåt. Skyller på dina inspirerande kommentarer som aktiverar några slumrande celler.
GillaGilla