![](https://alvarsamt2.wordpress.com/wp-content/uploads/2024/06/sittmobel_albrunna.jpg)
Sittmöblerna förökar sig…
![](https://alvarsamt2.wordpress.com/wp-content/uploads/2024/06/sittmobel_albrunna.jpg)
– Den som har visioner bör söka läkare.
tidigare västtyske förbundskanslern Helmut Schmidt
Efter att ha bilat 250 mil genom stora delar av Sverige är jag övertygad. Svenskens nya religion heter gräsklippning. I alla de byar och städer jag besökte under en dryg sommarvecka brummade olika slags gräsklippningsmaskiner från arla till särla. Den gamla handjagaren är nu uppdaterad med kraftfulla motorer så att slåttermannen (det är oftast en han) inte behöver anstränga sig. Många har i dag till och med små gräsklippningstraktorer, trots tomter som inte är större än en tennisplan. Viktigast av allt är att få gräset så kort att det nästan inte syns.
Gräsklippningen har övertagit Svenska kyrkans roll. Nedan läser du Svenska Gräsklippningsförbundets tio budord, klippta ur artikeln Kort, kortare, kortast – en resa mot den eviga lyckan i förbundets tidskrift Låtom oss bita i gräset:
*****
Du skall icke hava andra intressen än gräsklippning.
Du skall icke missbruka gräsklippningen, ditt enda intresse, ty gräsklippningen kommer inte att lämna den ostraffad som icke klippa sina gräsmattor.
Tänk på att även klippa gräset under sabbatsdagen.
Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som gräsklippningen, ditt livs mening, ger dig.
Du skall icke dräpa annat än gräs.
Du skall icke begå äktenskapsbrott, om gräsmattan äro oklippt.
Du skall icke stjäla annat än gräsklippare.
Du skall icke vittna i falskt namn mot din nästa, om denne har klippt sitt gräs.
Du skall icke hava begär till din nästas gräsmatta.
Du skall icke hava begär till din nästas hustru eller hans slav eller slavinna, hans oxe eller åsna eller något annat som tillhör din nästa, gräsklippare undantagna.
*****
I Aftonbladet läser jag att fossildrivna gräsklippare är ett miljöproblem. ”Torka är också ett ökande problem som blir större med kortklippta gräsmattor. Då krävs konstbevattning, och konstgödsel, då det tillverkas med hjälp av fossil energi, säger Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen och fortsätter:
– Gräsmattor blir som en grön öken när man klipper gräset hårt och snyggt. Det gör det svårare för pollinatörer, de behöver blommor.
Platta, tättklippta gräsmattor är jämförbara med asfaltsytor, ur insekternas perspektiv. Det i ett läge då vi verkligen behöver värna om biologisk mångfald, enligt Naturskyddsföreningen, som lobbar för att vi ska låta bli att klippa våra gräsmattor. I stället bör de få växa fritt och bli blommande ängar som hjälper pollinerande insekter att hitta mat.
– Man kan låta delar bli äng, och klippa delar av gräsmattan, säger Karin Lexén.”
I Södra Lundsjön samlade jag bottengrums för att lägga i ett av mina akvarier. Bottengrums är lika med gamla löv, pinnar, alger, snäckskal. Tanken var att få in naturliga bakterier, smådjur, virus, plankton i akvariet. Dessa skulle skapa ett sjudande bottenliv som till och med producerar foder till fiskarna. Akvariet stod länge planterat men utan fiskar. En kväll såg jag nåt som ”blixtrade till” i burken. Jag trodde att jag oavsiktligt fått med mig nån liten fisk. Jag undersökte därför akvariet noggrant – och hittade en vattensalamander! Vattensalamandern är fridlyst men eftersom min ”fångst” var helt ofrivillig beslöt jag mig för att ha kvar den en vecka för observation och studier. Men efter tre dygn var den borta. Jag vände upp och ned på allt i burken – ingen vattensalamander! Eftersom jag inte tror på trolleri började jag läsa om detta märkliga djur och fick veta mycket som jag inte hade en aning om. Den lever i vatten under leken och andas då med gälar. Efter leken går den upp på torra land – för att andas med lungor! Försvinnandet blev allt märkligare. Jag sökte på nätet om vattensalamanderns eventuella klättringsförmåga och fick fram att den klättrar utmärkt på glas – tack vare specialdesignade tår. Den lille rackaren hade alltså troligen klättrat upp för en ruta och ut genom en glugg i akvariets täckglas. Där slutade alla spår. Jag letade överallt i hela rummet men attensalamandern var borta. Den lille rackaren hade rymt.
Några dagar senare var allt som förr igen. Vattensalamandern låg loj på ett blad i akvariet. Den såg lugn och stark och frisk ut, inte som en utmattad rymling som återkommit från en krävande men misslyckad rymning. Och anade jag inte en liten räv bakom ena gälen? Vattensalamandern såg ut att småle mot mig. Nu var mitt tålamod slut. Det blev håven. Nu skulle rymlingen omedelbums tillbaka till Södra Lundsjön. Det blev cykeln dit i racertempo…
Vattensalamanderns återkomst till ”hemmet” ser du nedtill.
Elvis storhet som sångare beskrev han sannolikt – omedvetet – då han berättade att han aldrig tar i för fullt. I en litteraturrecension i SvD berättas att författaren Claire Keegan hittade en förlösande rad i ett brev skrivet av Tjechov. Hans korta råd löd: ”Skriv kallt!” Jag kan tänka mig att han menade att en text blir starkare ju ”kallare” författaren förhåller sig till den. Texten ska tala, inte författarens växlande känsloliv. Ett exempel på denna inställning är Hemingway, vars korta meningar utan adjektiv och ”känslomässiga förklaringar” biter som kallt stål.
I vår tid översvämmas vi av texter byggda på den motsatta uppfattningen. De är överlastade med känslor, tyngda av adjektiv och på alla sätt ”omåttliga”. Ett slående exempel hittar jag i Ölandsbladets Turistguide. I den ger Molly Sandén sin syn på Öland. Hon tar i så att jag genast tappar intresset. Molly Sandén och journalisten Alexander Jensen dränker läsaren i känslomässiga överdrifter. Resultatet blir snömos:
”Mina soligaste och gladaste minnen är från Öland. Det är min bästa plats på jorden. Jag blir trygg, känner mig själv och räcker till som jag är. Det är här jag landar i mig själv och den dosen behöver jag minst en gång om året för att inte bli helt knäpp. _ _ _ – Det var en sådan där magisk sommarkväll som man bara drömmer om. Den rosa solnedgången lyste genom de stora fönstergluggarna på västra väggen. Fåglarna flög över publiken som sjöng med i låtarna. Det var verkligen ett minne för livet-kväll. Tiden stod still och det kändes som att det inte fanns något ont i hela världen. Allt vara bara eufori och sommar.”
Tjechov hade rätt: ”Skriv kallt!”
Maskrosen är en mångsidig växt. Alla dess delar är ätliga och kan användas på olika sätt i matlagning. Av blommorna gör du maskrossirap, maskrosvin, maskroshonung eller maskroste. Bladen kan användas i sallader, pesto eller smoothies. De innehåller mer järn och protein än spenat. Rötterna kan skalas och kokas för att användas som rotgrönsak, på liknande sätt som potatis eller morötter. Den mjölkaktiga saften från stjälkarna kan användas som lindring vid insektsbett, eksem eller brännskador från exempelvis nässlor.
Maskrosen är rik på kalium och magnesium vilket förbättrar leverns och gallans funktioner samt verkar avgiftande och urindrivande. Den stimulerar utsöndringen av matsmältningsenzymer och galla vilket förbättrar aptit och matsmältning. Den reglerar även blodsockret.
Men maskrosen har flera användbara egenskaper. Vi kan göra däck och andra gummivaror av den! Maskrosor innehåller nämligen naturgummi. Gummit från maskrosor anses vara ett miljövänligt alternativ till gummi från gummiträd, som kan orsaka allergiska reaktioner. Olika arter av maskrosor, särskilt den ryska Taraxacum kok-saghyz, har visat sig vara rika på naturgummi som kan extraheras och användas i däckproduktion.
Alltså: Bekämpa inte maskrosen. Dra nytta av den!
I slutdebatten inför EU-valet snackade man om allt – utom EU. I EU-valet röstade bara 50,7 procent av de röstberättigade i Sverige – ett engagemang att skämmas över. Har svensken blivit så bekväm att det viktigaste valet för vår framtid är ointressant – och detta i en tid då krig råder i Europa, då klimatkrisen blir allt värre och då stora delar av vår världsdel lider av splittring, diktaturfasoner och vanstyre.
Råd till EU. De länder där färre än 70 procent av befolkningen röstar ska mista alla röstningsfunktioner i unionen.
Orkar man inte bry sig ska man fan i mig inte få bestämma nåt.
Sune Flisa,
chefredaktör
Denna dag konfronterades jag för första gången med svartmunnad smörbult. Den kallades då invasiv och gör så kanske än i dag. Då befarade man många negativa följder, men om sådana har jag inte hört på länge. Har du?